DOROTEA dömena Slesvig och Holstein. Genom denna sin maktställning kunde hon även efter makens död (1481) utöva ett betydligt politiskt inflytande. Delvis genom hennes åtgörande erhöll hennes yngre son Fredrik en del av Slesvig och Holstein. — Från hennes pilgrimsfärd till Rom 1488 ha vi skildringar av det intryck, hon och hennes följeslagare gjorde på påvens omgivning; omdömena om de långväga nordborna äro icke alltför smickrande. — Litt.: G. Carlsson, »Drottning D:s svenska morgongåva» (i »Hist. tidskr.», 1911). 1. A. 2) D. (1511—71), dotter till Magnus av Sach-sen- Lauenburg och syster till Gustav Vasas l:a gemål, blev 1525 förmäld med hertig Kristian, senare Kristian III. På denne synes D., som var en kraftigt utpräglad personlighet, ha utövat ett icke ringa inflytande; närmare kännedom härom saknas dock. Efter Kristians död 1559 blev D. häftigt förälskad i sin yngre svåger Hans men lyckades ej övervinna de hinder, som reste sig mot äktenskapet. — Även efter makens död sökte hon erhålla inflytande i politiska frågor — så sökte hon medla i nordiska sjuårskriget mellan Sverige och Danmark — men lyckades ej förverkliga sina strävanden. Med sin äldste son, konung Fredrik II, levde hon oftast i oenighet. — D:s begåvning, härsklystnad och starka temperament framlysa ovanligt tydligt ur hennes brev, särsk. till sönerna. Hon var livligt intresserad av jakt och ridning samt skildras som en dam av majestätiskt uppträdande. 1. A. Dorote'a, helgon, enl. legenden bördig från Kappadocien, martyr under Diocletianus’ förföljelse 311. D. dyrkas ss. trädgårdsmästarnas skyddshelgon, framställes med en ängel och ett blomsterfång. Festdag: ®/2. S. N. Dorote'a av Mantau (1347—94), blev aldrig kanoniserad men vördades av folket ss. (ordenslandet) Preussens skyddshelgon. D. dog i Marienwerder, där hon levde i en cell i domkyrkan. Festdag: 25/6. S-r. Dorote'a, pfalzgrevinna (1520—80), dotter till Kristian II av Danmark, uppfostrades i Nederländerna och förmäldes 1535 med pfalzgreve Fredrik, vilken senare blev kurfurste. I Nordens historia har D. spelat en viss roll genom sina arvsanspråk på Danmark, som kommo fram i den stora striden i 1500-talets förra hälft mellan Habsburg samt Frankrike och dess förbundna. Under grevefejden sökte D:s make erhålla stöd från Nederländerna för att uppträda mot Kristian III av Danmark. Även senare fruktade man i Norden de pfalziska planerna, varvid Kristian III fann det lämpligt att närma sig Sverige och Frankrike. Sedan fred mellan Habsburg och Frankrike slutits i Holbein d. ä.: Den heliga Dorotea halshugges. Augsburg. Speyer 1544 och sedan D:s make avlidit 1556, ingrep hon icke vidare i politiken. I. A. Dorote'a revi'r, adress Dorotea, tillhör Härnösands distrikt och omfattar större delen av Dorotea s:n samt delar av Äsele s:n i Västerbottens läns lappmark. Areal (1928): statssko-gar 110,684 har, varav 52,329 har produktiv mark, övriga allmänna skogar 8,349, resp. 5,621 har. Enskildas skogar under inskränkt disposition 138,848, resp. 100,583 har. 1928 års avverkning å statsskogar 73,342 kbm. Reviret är delat i 5 bevakningstrakter. E. S.-P. Dorote'asystrar, urspr. (sedan 1830) en skyddsförening i Rom för unga flickor med den hel. Dorotea som skyddshelgon. Paula Frassinetti samlade 1839 flera av denna förenings medl. till gemensamt liv och ordnad läroverksamhet. 1860 stadfäste Pius IX denna sammanslutning som kongregation; den är utbredd i Italien och Brasilien. B. D. A. Dorpat, estn. Tartu, stad i Estland, v. om sjön Peipus, på ömse sidor om floden Embach; 65,267 inv. (1922), därav c:a 85 % ester, övriga huvudsaki. av tysk och rysk härkomst. Äldsta stadsdelen är Domberget med bibi, och flera univ.-inst. (se Dorpats universitet). D. härjades på 1760- och 1770-talen av förödande eldsvådor och är därför i huvudsak modernt byggd. — Av den gamla ståtliga domkyrkan, först byggd under 1200-talet och nedbrunnen 1595, återstår blott koret, sedan inrett till univ.-bibl., samt några andra rester, som under de sista åren börjat blottläggas. På området — 655 — — 656 —