DOROTEA Dorotea kyrkby. Ur S.l.Fu bildarkiv. av 2,905,78 land; 5,175 inv. (1930; 2 inv. pr kvkm.), därav 838 i Risbäcks församling, som bildar D:s n. v. del och delvis ligger inom fjällregionen. Hela D:s n. v. del ligger över odlingsgränsen. Ang. naturförhållandena för övrigt se Vilhelmina tingslag. Bebyggelsen är huvudsaki. förlagd till silurområdet kring Ormsjön och längs älvdalarna. 12,2o kvkm. åker (1927; 0,om % av landarealen), 3,7ø kvkm. slåtteräng, 3,22 kvkm. betesäng och 1,673,87 kvkm. skogsmark. Nära hälften av alla jordbruksfastigheter inom D. äges av trävarubolag. 1929 uppgick taxeringsvärdet å jordbruksfastighet till 11,7 mill. kr., varav 5,5 mill. kr. kommo på sv. a.-b. Skogsvärdet taxerades till 7,8 mill. kr. Staten äger stora kronoparker inom socknen. D. korsas av Inlandsbanan; stationer: Dorotea, Saxvattnet och Granberget. Dorotea kyrkby, c:a 400 inv., är socknens största ort, belägen på en höjd n. om Bergvattenån. — Pastorat: D. och Risbäck, Lappmarkens första kontrakt, Luleå stift. — D. koloniserades urspr. av finnar. Första nybygget, Svanabyn, anlades 1712. D. var till 1799 kapellförsamling och hette Bergvattnet. S. å. blev församlingen eget pastorat och fick namnet D. efter Sveriges dåv. drottning. J. C. Dorote'a, kvinnonamn (till grek, doron, gåva, och theo's, gud; alltså: Guds gåva; jfr det lika betydande Teodor). Doronicum grandiflorum. — 653 — Dorote'a, nordiska drottningar. 1) D. (1430—95), dotter av markgreve Hans av Brandenburg, förmäldes 1445 i Köpenhamn med Kristoffer av Bayern och erhöll i morgongåva betydande områden i de tre nordiska rikena, i Sverige Närke och Värmland. Efter Kristoffers plötsliga död (1448) gifte D. 1449 om sig med den nye danske konungen, Kristian I. Under hela hans regering kom D., som var klok och kraftfull, att utöva ett visst inflytande på hans politik. Detta gällde särsk. förhållandet till Sverige, där D. vid unionens upplösning efter Kristoffers död gått miste om sina betydande besittningar (utom sin morgongåva hade hon i förläning Noraskogs bergs- Drottning Dorotea av Danmark. Altartavla i Thurö kyrka, detalj. lag). Hon återfick sina gods, då Kristian blev konung, men besittningen blev icke långvarig. I 1450- och 60-talens underhandlingar mellan svenskar och danskar var det ofta fråga om D:s morgongåva. Efter slaget vid Brunkeberg övergick D. till att med påvlig hjälp söka göra sina krav gällande. 1475 utverkade hon av Sixtus IV en bulla, riktad mot Sten Sture, vilken genom ärkebiskopen av Magdeburg skulle förmås att giva vika. Tvisterna i denna fråga fortsatte ända till D:s död, alltjämt ss. en process inför andliga myndigheter, och de voro hela tiden intimt sammankopplade med unions-striderna. — D. innehade även i Danmark stora besittningar, bl. a. ss. pantelän hertig- — 654 —