DOBSAL äro medicinska o. a. inst. uppförda, och över det forna biskopspalatset reser sig det under 1800-talet berömda observatoriet. Flera av stadens offentliga byggnader äro uppförda i enkel klassicerande stil under 1800-talets förra del. Det närbelägna slottet Rathshof, som nu överlämnats till univ., innehåller delar av det forna betydande von Liphartska tavelgalleriet jämte andra samlingar (vägledning utarbetad av H. Kjellin 1927). — D. anlades 1030 av den ryske storfursten Jaroslav I. 1224 intogs staden av de tyska svärdsriddarna, som här upprättade ett biskopsdöme. Staden anslöt sig till hanseförbundet och nådde under medeltiden stark blomstring ss. stapelort för utrikeshandeln på Ryssland. Den var 1558—82 under ryskt välde, sedan under polskt, tills den 1625 föll i svenskarnas våld. 1655 erövrades D. ånyo av ryssarna men återlämnades till Sverige 1661. Under det stora nordiska kriget togs staden 1704 av ryssarna, som 1708 bortförde befolkningen till det inre av Ryssland och först efter flera år lät densamma återvända. 1721 kom D. till Ryssland. Det intogs under världskriget 1918 av tyskarna, var omkr. årsskiftet 1918/19 i kommunisternas våld men erövrades av estniska trupper och införlivades med Estland. Här slötos 1920 frederna mellan Estland och Ryssland samt mellan Finland och Ryssland. P. Ln; E. W.; H. Bg. Dorpats universitet grundlädes av Gustav II Adolf 1632 efter mönster av det i Uppsala. Denna äldre »Academia Gustaviana» var i verksamhet till 1655, då ryssarna intogo Dorpat. 1688 beslöt Karl XI att återupprätta ett univ. i Östersjöprovinserna; man tvekade mellan Per-nau och Dorpat men bestämde sig slutl. för det sistnämnda. Den nya »Academia Carolina» blev högtidligt invigd 1690. Under det stora nordiska kriget förlädes univ. tillfälligt till Per-nau 1699—1710. Då Dorpat i Nystadsfreden 1721 övergick i rysk besittning, kom D. u. att ligga helt nere ända till 1802, då det återupprättades av Alexander I. Det nya univ. fick från början en starkt tysk prägel, ända tills 1893 den ryska regeringen påbjöd, att ryska skulle vara undervisningsspråk vid detsamma. Många framstående vetenskapsmän ha varit verksamma där, ss. kemisten W. Ostwald, kirurgen E. v. Bergmann, teologen A. v. Har-nack, historikern Th. Schiemann, embryologen K. E. v. Baer. Under världskriget fördes D. u:s lösa egendom till Voronezj. — 1919 upprättades det estniska univ. i Dorpat. Vid detsamma anställdes flera utlänningar ss. lärare, bl. a. en del sv. forskare. D. u. har utom de gamla evangelisk-teologiska, historisk-filologiska, fysiskmatematiska, juridiska och mediciniska fakul teterna även handelsvetenskaplig och lant-bruksvetenskaplig avd., veterinärhögsk. och tandläkarinst. V12 1929 funnos över 300 lärare och 3,700 studenter. Undervisningsspråket är i regel estniska, men även tyska och ryska äro tillåtna. Vid fredsslutet mellan Estland och Ryssland återfick D. u. sin till Ryssland bortförda egendom, bl. a. det stora, % mill. bd omfattande huvudbiblioteket och en värdefull handskriftssamling. — 1922 anställdes en sv. lektor vid D. u.; genom beslut av Sveriges riksdag 1928 inrättades t. v. en professur i sv. språket och litteraturen, som besattes 1930. — Litt.: C. Schirren, »Zur Geschichte der schwedischen Universität in Livland» (1853). H.Bg. Dorph, dansk konstnärsfamilj, vars förste betydande medl. var Anton Laurits Johannes D. (1831—1914), som utfört talrika målningar med litterära el. genremässiga motiv samt porträtt. Hans brorson, N i e 1 s Vinding D. (f. 1862), har utövat en livlig verksamhet som målare samt ss. lärare (i en egen konstskola tillsammans med hustrun, se nedan); han har även sysslat med dekorativa uppgifter. Hans tavlor utgöras av figurkompositioner (t. ex. »Badande flickor», »Kain hör Guds röst» m. fl.), landskap samt porträtt, bland vilka flera med utmärkt karakteristik. Hans hustru, Bertha D., f. Green (f. 1875), målar också porträtt, särsk. barngenre, samt blomsterstycken och har även utfört kompositioner för konstindustriella ändamål. E. W. Dorph-Pe'tersen, K n u d, dansk lantbruks-ekonom (f. 1872), sedan 1903 direktör för Statsfrökontrollen i Köpenhamn. Under D:s ledning har denna inst utvecklats till en av de förnämsta som finns och tagits till mönster för liknande anläggningar i andra länder. D. har utg. ett stort antal uppsatser ang. frökontroll, fröhandel och fröodling. Hj.P. Dorregaray [öårägara'j], Antonio, spansk general (1820—82), deltog 1836—39 i don Carlos’ krigståg, tjänade därefter i den reguljära armén (bl a. i Marocko 1859), lämnade vid revolutionen 1868 sin tjänst och tog 1872—76 del i och var slutl. överbefälhavare i den nya karlistiska resningen. Han visade stor uthållighet, vann åtskilliga segrar och belönades 1873 med titeln hertig av Eraul. B. Dorsa'l (till lat. dorsum, rygg), något som hör till ryggen. Konsthist. Dorsale, den stundom utsmyckade baksidan av ett altarverk (i motsats till frontale; jfr Altare), även om ryggstycket till korstolar. Språkv., om språkljud, som bildas genom artikulation av tungryggen; tungryggs; se D o r s o-. — 657 — — 658 —