DORSCH Zool. D o r s a 1 sida, ryggsida i motsats mot ventral sida, buksida. Dorsch, Karolina Charlotta (Lotten), skådespelerska (1849—1908), 1866—68 elev vid kungl. teatrarna, 1868 —72anställd vid olika sällskap i landsorten, 1872—75 vid Svenska teatern i Helsingfors, 1875—77 och 1879— 81 vid Nya (sedermera Svenska) teatern, 1891—92 vid Operans dramatiska avd., ledde en tid eget sällskap och spelade också i Amerika, gästspelade efter hemkomsten vid Aug. Lindbergs sällskap 1895—96, var 1896—97 anställd vid Vasateatern och från 1898 vid Dramatiska teatern. D. var en tekniskt fulländad skådespelerska av sällsynt intelligens, särsk. lycklig i intrig- och konversationsroller, men också med ett starkt temperament, som kunde bryta igenom och under hennes sista period också värma. Bland D:s roller märkas Lady Macbeth i »Macbeth», Hermione i »En vintersaga», Portia i »Köpmannen i Venedig», Ofelia i »Hamlet», Margareta i »Faust», Luise i »Kabal och kärlek», Hjördis i »Kämparna på Helgeland», fru Alving i »Gengångare», Rebecka West i »Rosmersholm», Hedda Gabler, fru Borkman i »J. G. Borkman» och Tekla i »Fordringsägare». G. K-g. Dorset [dä'sit], engelsk markis-, earl- och hertigtitel inom släkterna Beaufort, Grey och Sackville (se d. o.). Markis- och earltitlarna förlänades första gången 1397, resp. 1411, hertigtiteln tilldelades 1720 Lionel Granfield Sackville (se denne). Siste hertig var Charles Ger-main, viscount Sackville (d. 1843). Th. Dorsetshire [dä'sitjia], grevskap i s. England vid Kanalen; 2,532 kvkm.; 228,160 inv. (1921). Huvudnäringar äro åkerbruk och boskapsskötsel (särsk. får). Av mineral finnas porslinslera och cement (»Portland cement»), i sht på halvön Portland. Huvudstad är Dorchester. O. Ts. Dorsiventra'1 (till lat. dorsum, rygg, och ven-ter, buk) el. d o r s o v e n t r a 1. 1) Bot., växtdel, på vilken man kan skilja mellan en över-el. ryggsida och en mot denna svarande annorlunda utbildad under- el. buksida. D. byggnad visa de flesta blad, många rotstockar, som bära blad på ryggsidan och birötter på buksidan, många blommor och blomställningar m. fl. Även hos lägre växter förekommer d. byggnad, ss. flertalet lavar, samtliga levermossor och vattenormbunkar. Endast ett symmetri-plan är möjligt (från rygg- till buksidan). O.Gz. 2) Zool. D. benämnes hos djur riktningen från rygg till buksida. D.-a x e 1 kallas den axel, som vinkelrätt mot längdaxeln går från ryggtill buksida och sålunda angiver djurets tjocklek. H. W. Dorso- (till lat. dorsum, rygg), språkv., i sammansättningar ss. dorsoalveolar, -dental, -g i n g i v a 1, -velar m. fl. nyare av A. Noreen m. fl. brukade beteckningar för språkljud, som bildas genom artikulation (se d. o.) av tungryggen mot resp, övre tandvallen (se A 1 v e o 1 a r), övre tandraden (se Dental), övre tandradens tandkött (se G i n g i-val), gomseglet (se Velar) o. s. v. E.H. Dorste'nia, växtsläkte av fam. Mora'ceæ med o. 50 arter i Sydamerika och Afrika, en art, D. i'ndica, i Ostindien. örter el. små buskar, av vilka de flesta äro skogsväxter med tunna, breda, mer el. mindre djupt flikade blad. Hos många arter, t. ex. D. contraje'rvæ, besoarrot, äro rötterna giftiga och verka starkt stimulerande, varför de i Sydamerika användas mot sårförgiftning, särsk. vid ormbett. A. V-e. Dorsum (lat.), rygg, baksida; jfr Dorsi-och Dorso-. Dorten [då'rtan], Adam, tysk jurist och politisk äventyrare (f. 1880). Efter tjänst som officer i världskriget dök D. upp vid revolutionen 1918 och var i maj—juni 1919 företrädare för idén att vid Rhen under Frankrikes beskydd upprätta en självständig republik, vars president han själv skulle bli. Sista försöket gjordes 1923 (Aachen). 1924 upplöstes den för ändamålet bildade organisationen. D. häktades 1920 men släpptes på fransk önskan. Arrh. Dortmund [då'rtmont], stad i v. delen av preussiska prov. Westfalen, vid Rhens biflod Emscher, en av de viktigaste städerna i Ruhrs kolområde, 321,347 inv. (1925; Stadtkreis D. 272 kvkm., 534,630 inv. 1929). D., vars utveckling främst betingats av utvinningen och bearbetningen av järn, har flera storartade anläggningar ss. Aktien-Gesellschaft Union, Eisen-und Stahlwerk Hösch och Aktien-Gesellschaft Stohlberg; vidare finnas stora, berömda bryggerier. I nyare tid har D:s ekonomiska betydelse ökats oerhört tack vare D.-Emskanalen, som bl. a. underlättar tillförseln av sv. malm. I stadens centrum finnas ännu bevarade krokiga gator och åldriga byggnadsverk. Bland medeltida byggnader märkas Mariakyrkan, grundlagd på 1100-talet, och den stora gotiska Reinoldikyrkan, med präktigt utsmyckat kor, samt gamla rådhuset. Från 1900-talet har D. en mängd betydande byggnadsverk, ss. stadsteatern av M. Dülfer och den stora sportbygg- — 659 — — 660 —