DOS naden Westfalenhalle (1925). Kunst- und Ge-werbemuseum innehåller både romerska och germanska fornsaker, konsthantverk och nyare konst. — D. uppstod från 800-talets slut kring en kejsarlig gård. Med undanskjutande av grevarna av D., vilkas område 1504 införlivades med staden, nådde D. under 1200-talet ställningen av en fri riksstad och ingick i hansan. Dess stadsrätt var berömd. 1805 förlorade D. sin självständighet och tillföll prinsen av Nas-sau-Oranien, kom 1808 till storhertigdömet Berg och 1815 till Preussen. O.Ts; E. W.; N.L.R. Dortmund—Ems-kanalen [då'rtmont-], n. v. Tysklands viktigaste kanal, byggd 1892—99, förbinder rhensk-westfaliska industriområdet med tyska nordsjökusten och utgör för Rhen en tysk, av Holland oberoende mynning. D. börjar vid Dortmund och går till Henrichenburg, där ett lyftverk förmedlar en sänkning av 14 m., fortsätter åt ö. förbi Münster, korsar Ems vid Fuestrup och övergår i denna flod vid Meppen. D. förbindes med Rhen genom Rhen—Herne-kanalen (Herne—Ruhrort) och Lippekanalen (Datteln—Wesel), med Hamm genom Lippe— Seiten-kanalen, med Oldenburg genom Hunte— Ems-kanalen och med Wilhelmshaven genom Ems—Jade-kanalen (ut från Emden). Vid Be-vergern grenar sig Mittellandkanalen till Min-den och Hannover. Längden av den 30—32 m. breda och 2,3—2,7 m. djupa kanalen, som med 20 slussar och lyftverket utjämnar en höjdskillnad av 70 m., utgör 281 km. (Dortmund— Dollast), därav 71,5 km. på Ems. D. betjänar koltransporter från Ruhr till nordsjöhamnar samt transporter av sv. och andra över sjön hämtade järnmalmer till Ruhrområdets hyttor. E. R. S. Dorval [dårva'l] (eg. Merle), Marie Amelie Thérèse, f. Delaunay, fransk skådespelerska (1792—1849). D. var från 1818 anställd vid Théåtre de la Porte-Saint-Martin i Paris, 1834 —43 vid Théåtre fran^ais, 1843—45 vid Odéon och från 1845 åter vid Porte-Saint-Martin. D. var romantikens starkaste kvinnliga temperament på fransk scen, i saknad av den klassiska skolans stränga teknik men med en lidelsens kraft och en uttryckets sanning, som oemotståndligt tjusade och ryckte med. Bland hennes roller märkas Adèle i »Antony», dona Sol i »Hernani», Marion de Lorme, Catarina i »Angelo» och Lucrèce (Ponsard). G.K-g. Dory'alis, växtsläkte av fam. Flacourtia'ceæ med o. 12 arter i Afrika och på Ceylon. Buskar el. små träd med el. utan tornar, enkönade blommor och sura bärfrukter med läderartat fröskal. Frukterna av de afrikanska arterna D. rhamnoi'des, D. rotundifo'lia och D. caffra äro matnyttiga. A. V-e. Doryforos av Polykleitos. Romersk marmorkopia. Nationalmuseum, Neapel. Doryfo'ros (grek., »spjutbäraren»), staty av Polykleitos, som i denna, liksom i Diadumenos (se d. o.), ville framställa mänskokroppens proportioner, en s. k. kanon. E. W. Doryli'næ, Do'rylus, fam. och släkte bland myrorna, se Vandrings myror. Dos, dosering, dosis, betecknar medicinskt den mängd av ett läkemedel, som vid varje tillfälle el. pr dygn bör ingivas den sjuke. Man urskiljer en full medicinsk d., som utövar läkemedlets alla verkningar, en refrakt (sönderdelad) d., som blott utövar en del av dessa, en minimal d., som ger den svagast iakttagbara verkan. Ännu äro dessa mängdförhållanden för de olika medlen alls icke utredda. Stora överraskningar kunna inträffa: jodkalium har hittills betraktats i d. 0,i gr. ss. minimal, men visar sig numera på struma-patienter verksam redan i 0,00003 gr. Man räknar också med maximal d. för mera giftiga läkemedel, alltså en mängd, som icke bör och endast under bestämda förutsättningar får överskridas. Det är självklart av största vikt att också räkna med den mängd, som under dygnet tillföres den sjuke, och utländska far-makopéer ha också infört maximal dag s-d. för giftiga medel. D. för den sjuke angives ss. matsked (15 gr.), dessertsked (10 gr.), tesked (5 gr.), dricksglas (150 gr.), vilka doserings- — 661 — — 662 —