DOS typer dock äro mindre exakta. Bättre är dosering droppvis vid användning av standardiserad droppflaska el. dropprör. Säkrast är dosering medelst piller och tabletter, den sista läkemedelsformen alltmer tillämpad inom läkekonsten. Vissa läkemedel doseras pr kbcm., främst vid insprutningar under huden, i muskulaturen el. in i kärlsystemet. Alltefter sjukdomens natur och svårighet ingivas läkemedlen 1—4 gånger dagl. el. oftare. D. äro i allm. beräknade för intagning genom munnen, men kunna också tillämpas för ingivning genom ändtarmen. Försiktigare bör man vara med de högsta d. vid tillförsel på annan väg, och de vanliga d. gälla icke för insprutning i blodet. — Man talar också om t o x i s k d., medförande tydliga, ej avsedda giftiga biverkningar, men många läkemedel medföra dylika redan i sin fulla, medicinska dosering ss. biverkningar. En dödande d. kallas 1 e t a 1. Vid d. för barn plägar man taga så mycket av d. för fullväxt, som erhålles vid multiplikation med ett bråk, bildat av barnets ålder, dividerad med samma ålder plus 12. För ungdom mellan 12 och 18 år brukar man giva hälften av den fullväxtes d. Även åldringar över 65 år få blott 2/3 till % av full d. E. L. Bn. Dos [då] (fra., av lat. dorsum, rygg; jfr D o-sera, Dossier, Endossera), rygg. — Dos-å-dos [fra. dåzadå', sv. dåsadå'], med rygg mot rygg; i fråga om danstur som adv. (motsatt Visavi) och subst.; divan, så anordnad, att de sittande vända ryggarna mot varandra. E.H. Dosah [då'-], se D a u s a. Dosbarometer kallas en typ av barometer (se d. o.), som består av ett rör, vars nedre ända är nedsänkt i en skål el. dosa med kvicksilver. Barometerståndet mätes från kvicksilverytan i dosan. H. K-r. Dose'ra. 1) Farm., se Dos. 2) Tekn. (till. fra. dos, rygg), åstadkomma lutning, se Dosering. Dose'ring. 1) Farm., se Dos. 2) Tekn., slänt el. sluttning, en lutande jordyta, vars avvikelse från horisontalplanet anges med gradtalet av den vinkel, som den bildar med detta, el. med förhållandet mellan släntens höjd och horisontala längd. C. G. D. Doshisha [dåji'fa] (jap., »samfundet med ett syfte»), en av Nisima (se denne) 1875 i Kyoto grundad högsk. med programmet »kristen bildning åt det unga Japan», vilken som kristet bildningscentrum tjänade som en slags mönsteranstalt på en tid, då det japanska skolväsendet ännu var outvecklat. G. W. L. Dosio [då'siå], Giovanantonio, italiensk konstnär (1533— efter 1609), uppträdde först som bildhuggare och utförde flera grav monument, bl. a. i Rom, användes för dekorativa skulpturuppgifter och övergick (eftei 1574) till arkitekturen samt byggde i Florens, Neapel och annorstädes palats och kyrkor (t. ex. Certosa San Martino i Neapel). D. har i en mängd blad avtecknat ruiner och utsikter i Rom. E. W. Dosiologi', läran om läkemedels dosering, se Dos. Dosis (grek.), farm., detsamma som dos (se d. o.). Dosi'theos, grekisk-katolsk kyrkopolitiker (1641—1707), patriark i Jerusalem 1669, nyor-ganiserade munkväsendet och motarbetade det kalvinska inflytande, som genom den västerländskt bildade patriarken Kyrillos Lukaris (se denne) i Alexandria fått insteg i Orientens kyrkor. På en synod i Jerusalem 1672 framlades en samling bekännelseskrifter, vari den s. k. »Confessio Dosithei», förf, av D., ingick, riktad mot kalvinismen men anknytande till viktiga romersk-katolska läroformuleringar. Mot Rom vände han sig åter i det stora kyrko-historiska verket »Historia om patriarkerna i Jerusalem», utg. efter hans död 1715. S. N. Doslibe'11, se Vattenpass. Dossi, Doss o, eg. Giovanni d e L u t e r o, italiensk målare (o. 1479—1542). Utgående från Dosso Dossi: Circe. Palazzo Borghese, Rom. bolognesiskt måleri, upptog D. venetianarnas rika färggivning och rönte även under en vistelse i Rom inflytande från Rafael. Sedan 1517 stod han i hertigarnas av Ferrara tjänst. Hans tavlor (altarbilder, mytologisk genre och porträtt) visa ett romantiskt, känslobetonat drag. Tillsamman med sin bror B a 11 i s t a D. (d. — 663 — — 664 —