Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Drottningens centralkommitté
- Drottningholm
- Drottningholm (ångare)
- Drottninghuset
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread.
/ Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DROTTNINGHUSET
armén och flottan. Upp emot 200 kvinnor voro
samtidigt anställda. Under åtskilliga år hade
D. hand om hjälpverksamheten bland
Ryss-landssvenskarna, främst de hemvändande men
även i Ryssland. Kontanta understöd
utdelades, uppgående till 3,000 å 5,000 kr., för att
hjälpa dessa hemkomna att sätta i gång något
företag. Efter kriget har D:s verksamhet
hu-vudsakl. varit inriktad på att genom
barnmorskorna i Norrlands obygder tillhandahålla
fattiga barnaföderskor utrustning för sig själva
och barnet, vilken utrustning erhålles till låns.
Även barnbespisning bedrives i Norrland jämte
utdelning av kontant hjälp genom
diakoniföreningar. Vidare lämnar D. understöd, främst
i Stockholm, med belopp upp till 500 kr. åt
sådana, som »första gången möta nöden», då
utsikter finnas till framtida förbättring. Möjl.
utdelas understöd även en andra gång till
samma person, men D. lämnar icke permanent
hjälp. Ärl. utdelas numera o. 50,000 kr. D.,
som har sitt kontor i slottet, ledes av en av
konungen utsedd styrelse om 3 personer, där
efter drottning Viktorias död kronprinsessan är
medl. Bankdirektör H. Lettström har under D:s
hela verksamhet fungerat som sekreterare. A. Vr.
Drottningholm, kungl. lustslott, beläget på
Lovön i Mälaren. Gården, förut kallad
Torve-sund, kom i konungasläktens ägo på Gustav
Vasas tid, och sedan Johan III där låtit
uppföra ett stenhus, fick platsen namnet D. Genom
donationer passerade D. sedermera flera
händer och inköptes 1661 av änkedrottning
Hedvig Eleonora. Slottet nedbrann kort därefter,
och uppförandet av det nuv. slottet
anförtroddes 1662 åt N. Tessin d. ä., som före sin död
1681 hann uppföra dess huvudparti med
flyglar, gångar och paviljonger. N. Tessin d. y.
ledde slottsbygget 1695—1700 och har äran av
en del av inredningsarbetet i slottet,
terrasserna och »franska trädgården» i barockstil.
D. skänktes 1744 till kronprinsessan Lovisa
Ulrika, som lät C. Hårleman påbygga
slotts-flyglarna med en våning, med vackra
rumsin-redningar i rokoko. Flera såväl utländska som
sv. konstnärer ha medverkat vid dekorering av
slottets inre, ss. C. van der Meulen, H. G.
Möller, J. F. Lemke, J. Sylvius, Ehrenstrahl, B.
Precht och N. Millich. Parken är prydd med
bronser av A. de Vries, krigsbyten från
1640-och 50-talen, dels från Prag, dels från
Frede-riksborg (Danmark). Mot slutet av 1700-talet
lät Gustav III F. M. Piper anlägga »engelska
parken» enl. dåtidens smak med naturen i
mindre tuktad form. På en höjd i parken
ligger slottet Kina med sitt gröna, av små
klockor prydda tak och sina 4 små flyglar,
uppfört 1763 efter ritningar av C. F. Adelcrantz.
Inredningen är utförd i rokokons ljusa
pastellfärger med kinesiska dekorationsmotiv. En del
av rummens gamla möbler äro beklädda med
siden, som förfärdigats i den lilla industribyn
Kanton, anlagd av Adolf Fredrik och Ulrika
Eleonora vid vägen till Lovö kyrka. D. jämte
samlingar såldes 1777 av Lovisa Ulrika till
staten. Under 1800-talets tidigare år åsidosattes
dess underhåll, men 1846 lät Oskar I påbörja
dess återställande i värdigt skick, och Oskar
II lät genom Agi Lindegren ordna »Oskarssalen»
i rik barock. — Den första, av drottning Lovisa
Ulrika 1744 inrättade slottsteatern på D. brann
25/s 1762. I dess ställe uppfördes efter ritningar
av C. F. Adelcrantz det nuv. teaterhuset,
fullständigt restaurerat 1921—22. Ett 30-tal
fullständiga dekorationer med maskinerier och
be-lysningsattiralj äro liksom teatersalongen
bevarade i ursprungligt skick. I samband med
restaureringen ordnades under ledning av A.
Beijer i teaterhuset det ytterst intressanta
teaterhistoriska muséet. — Litt.: J. F. Bottiger,
»Hedvig Eleonoras D.» (1889, ny uppl. 1897),
»D. under konung Gustaf V:s och drottning
Victorias tid» (1916); N. G. Wollin, »D:s
lustträdgård och park» (1927). E. R. S.; G. K-g.
Drottningholm, turbinångare, sedan 1920
tillhörande Svenska Amerika-linjen. D. byggdes
1905 vid Stephen & sons varv i Glasgow för
dåv. Allanlinjen och var en av världens första
turbindrivna atlantångare; ombyggdes 1922 i
Göteborg, varvid Parsonturbinerna utbyttes mot
De Lavalturbiner och pannorna ändrades för
oljeeldning. Fartyget är på 11,258
bruttoregis-terton och 7,599 nettoregisterton enl. svensk
mätning. T. Hrn.
Drottninghuset, välgörenhetsinrättning i
Stockholm. Stiftelsen D. har till uppgift att i
Drottninghuset.
kvarteret D. vid Johannes kyrkogård i
Stockholm underhålla ett hem för ålderstigna
kvinnor, änkor el. döttrar efter »civila och
militära ämbets- och tjänstemän, präster, borgare
samt sådana hofbetjänte, vilka icke burit livré»
— 781 —
— 782 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Apr 12 18:19:14 2026
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/svupps/1-7/0485.html