DROTTNINGSKÄR el. efter andra personer, som innehaft likartad samhällsställning. D. har sitt namn efter Ulrika Eleonora d. ä., som genom donation möjliggjorde det nuv. D:s uppförande i slutet av 1600-talet. Kostnaderna bestredos dessutom dels av kommunala medel, dels av andra donationer. D. mottog till en början ett hundratal pensionärer men rymmer nu högst 43. Gällande reglemente är av 1883. De intagna erhålla husrum, lyse, värme, läkarvård, medika-menter och skötsel samt fri middagsmåltid men ej fri tvätt. D. åtnjuter dels statsanslag och dels kommunalt anslag, det senare så länge räntorna å en 1924 för reparation och ombyggnad mottagen donation tillfaller D., och minst 18 vårdplatser förbehållas personer med hemortsrätt i Stockholm. D. disponerar i fonder 555,000 kr. Fastigheten D. är i räkenskaperna upptagen till 250,000 kr. Styrelsen (direktionen) består av en ordf, och fem led., förordnade av K.m:t. Direktionen utser föreståndarinna och redogörare, vilka ha hand om inrättningens skötsel. .4. Vr. Drottningskär, fäste vid s. inloppet till Karlskrona örlogshamn, utgörande ett led i den yttre befästningslinje, som efter Erik Dahlbergs förslag anordnades till skydd för den nyanlagda örlogsstationen i början av 1680-talet. D. är nedlagt som befästning, och den en gång imponerande kasemattbyggnaden användes numera som förrådslokal. H. S-k. Drottning Sofias förening för understödjande av härens och flottans sjukvård bildades 1900, sammanslogs 1915 efter flera års samarbete med Röda korset i Sverige, som vid denna sammanslagning erhöll namnet »Svenska röda korset». S. N. Drottning Sofias skyddshem, hem för frigivna kvinnor i Stockholm (Högbergsgat. 59), grundat 1869 av drottning Sofia. Skyddslingarna genomgå en lärotid på o. 3 år och beredas därefter i största möjliga utsträckning platser på landet ss. tjänarinnor m. m. Även kvinnor, som varnats men ej straffats för brott, kunna intagas. S. N. Drottning Sofias stiftelse bildades 1901 med uppgift att för insamlade medel anskaffa egna lokaler åt det 1886 i Skara av E. Anrep-Nordin (se denna) upprättade skolhemmet för blinda dövstumma. Sedan hemmet 1892 inflyttat i sina nya lokaler i Vänersborg, benämndes anstalten D. S. s. och utvidgades snart till att utom skola omfatta även arbetshem och asyl samt att vara för hela Sverige vård-, uppfostrings-och undervisningsanstalt både för blinda dövstumma och för blinda sinnesslöa samt för blinda med även andra lyten. 1914 övertogs anstalten av staten, och 1922 flyttades den till Lund under namn av Vårdanstalten i Lund för blinda med komplicerat lyte (se d. o.). N. Lhl. Drottning Viktorias vilohem, Borgholms kungsgård, Öland, grundades 1923 medelst de sv. kvinnornas nationalgåva till drottningen på 60-årsdagen, i syfte att bereda vistelse på landet åt kvinnor, som behöva rekreation utan att helt kunna bestrida densamma med egna medel. S. N. Drouais [droä']. 1) Hubert D., fransk målare (1699—1767), var särsk. känd som por-trättminiatyrist och blev 1744 hovmålare. 2) Fran^ois Hubert D., den föregåendes son, målare (1727—75), besökte C. van Loos, Natoires och Bouchers ateljéer och kom redan med sin debut på salongen 1755 att räknas bland de främsta franska porträttörerna. I sht väckte hans genreaktiga barnporträtt Di-derots förtjusning. Han blev omsider nästan helt tagen i anspråk av den kungliga familjens beställningar. Man finner hans arbeten i några betydande privatsamlingar (särsk. hos de franska Rothschilds). K. E. S. Drouet [droä'], Jean Baptist e, fransk politiker (1763—1824), igenkände 21/b 1791 i Sainte-Menehould konung Ludvig XVI på dennes flykt och lät arrestera honom. Medl. av konventet och de femhundras råd, blev han misstänkt för delaktighet i Babeufs (se denne) sammansvärjning, häktades 1796 men lyckades undkomma och flydde ur landet. Hemkommen 1797 deltog han i den nyjakobinska rörelsen. Vald till medl. av deputeradekammaren under de hundra dagarna 1815, blev han efter bourbonernas andra återkomst 1816 ss. konungamördare förvisad från Frankrike, men kvar-stannade (i Macon) utan att igenkännas. [7?.] Drouet [droä'], Jean Baptist e, sedermera greve d’E r 1 o n, fransk militär (1765— 1844). Menig soldat 1782, utmärkte sig D. under revolutions- och Napoleonskrigen för tapperhet och militär begåvning, blev 1799 generalmajor och tog en berömlig del särsk. i fälttåget mot Preussen 18Ö6 och i striderna i Spanien och s. Frankrike 1811—14. 1815 slöt han sig till Napoleon och förde i Waterloofält-tåget första kåren. Efter Napoleons fall flydde han, dömdes in contuma'ciam till döden, fick 1825 återvända men återinträdde i tjänst först efter julirevolutionen. Som generalguvernör i Algeriet 1834—35 visade D. ringa duglighet, och när han 1843 blev marskalk, innebar detta blott en belöning för forna bedrifter. P. S. Drouet [droä'], Louis Fran?ois Philippe, holländsk-fransk flöjtist (1792—1873), utbildad vid Paris-konservatoriet och sin tids främste — 783 — — 784 —