DRÄP med så låg el. olämpligt fördelad nederbörd och så stark avdunstning, att jordbruk enl. vanliga metoder icke kan äga rum el. icke är lönande, t. ex. i vissa delar av Nordamerika. Kulturåtgärderna vid d. avse huvudsaki. att tillfredsställa växternas vattenbehov. Det mest typiska för metoden är, att man vartannat år trädar jorden och vartannat år odlar något sädesslag el. majs. Under trädesåret hålles jordytan lucker, för att den lätt skall upptaga nederbörden men ej alltför lätt låta densama avdunsta. Härigenom uppsamlas ett visst vattenförråd för följ, års växtodling. Före sådden packas alven med soilpacker (alvpackare, ett ringvältsliknande tungt redskap med tunna, glest ställda järnringar) för att den kapillära ledningsförmågan skall ökas och vattnet från djupare jordlager därigenom komma växterna tillgodo. D. är ett extensivt jordbruk med ojämna skördar, ibland god skörd, ibland missväxt. Hj. P. Dryga'lski [-ski], Erich von, tysk geograf och polarforskare (f. 1865), 1899 e. o. prof. i Berlin, från 1906 prof, i München. D. företog 1891 och 1892 —93 glacialgeologiska undersökningar på Västgrönland i trakten av Umanakfjor-den. D. ägnade sig spec. åt studier över inlandsisens fysiska egenskaper och rörelsemekanism; resultaten av dessa undersökningar föreligga i »Grönlands-Exp. der Gesellschaft för Erdkunde zu Berlin 1891—93» (2 bd, 1897). D. ledde 1901—03 den tyska antarktiska exp. med »Gauss». Under denna resa upptäcktes Kaiser Wilhelm H:s land mellan 87° och 94° ö. Igd. Om denna resa har D. skrivit »Zum Kontinent des eisigen Südens» (1904); de vetenskapliga resultaten återfinnas i facktidskrifter. Bibliografi i D.-festskriften »Freie Wege vergleichen-der Erdkunde» (1925). J. C. Dryoba'lanops, växtsläkte av fam. Diptero-carpa'ceae med 4 på ostindiska öarna inhemska arter, samtliga högvuxna träd med glatta, läderartade blad, genomdragna av talrika parallella sekundärnerver, blommor i förgrenade klasar och efter blomningen till fruktvingar utväxande foderblad. D. aroma'tica (D. Ca' mphora) från Borneo, Sumatra och La-buan, ett jätteträd, som reser sig högt över de andra träden i urskogen, lämnar baroskamfer (även kallad Borneo- och Sumatrakamfer, se B o r n e o 1) och grigiharts; den hårda veden brukas till skeppstimmer. Kamfern, vilken förekommer i håligheter i veden samt mellan veden och barken i gamla stammar, föres som råvara till Baros, där den renas. Jfr Kanel-växter. O. Gz. Dryoba'tes, fågelsläkte, se B r o k spett-släktet. Dryomy'za, buskflugor, släkte tillhörande gruppen Holometo'pa av tvåvingarnas ordn. Släktet bildar med ett fåtal andra fam. Dryo-my'zidæ. Allmän på bladen av buskar är D. flave'ola, en rostgul, ung. 10 mm. stor fluga med stora, gulaktiga vingar och småhårigt antennborst. Likaledes allmän är den närstående Neurocte'na a'nilis, som har nästan naket antennborst och brunskuggade vingtvär-ribbor. Larverna leva i multnande växtämnen, svampar o. d. E. W-n. Dryo'per, en gammal folkstam i Hellas, vilken, sedan den av dorerna fördrivits från sina boplatser vid Oite, slog sig ned i Asine i Messenien. [B.] Dry'opbis, ormsläkte, se Trädormar. Dryopithe'cus, ett släkte utdöda, de människolika aporna närstående former, av vilka underkäksfragment ha anträffats i miocena och underpliocena lager i Europa, Sydasien och Egypten (miocen). O. 11 arter ha särskilts. Kindtänderna erbjuda visserligen en mera primitiv typ än hos de nu levande människolika aporna, och underkäkssymfysen är kortare. Emellertid funnos dock enstaka arter, som i tandformen visade en mera utpräglad likhet med gorillan, och andra, som mera erinrade om schimpansen. H. W. Dry point [dral påint], kallnålsradering, ett grafiskt maner, där linjerna och fördjupningarna i plåten åstadkommas direkt med nål, icke med gravstickel el. etsning. D. användes ofta för retuschering av plåtar, behandlade enl. andra maner, ss. etsning och kopparstick. Se K a 11 n å 1. G. V. Dryse'lius, Erland, präst, teol. förf. (1641 —1708). Efter skolgång i Växjö studerade D. vid tyska univ. 1662—64 och 1673—74, blev mag. i Wittenberg 1674, prästvigd 1675 och s. å. hovpredikant hos prinsessan Juliana, kyrkoherde i Sorunda 1676, i Jönköping 1687. Utom 172 predikningar har D. utgivit »Korrt och enfaldig kyrckio-historia öfwer G. (resp. N.) T.» (1704, resp. 1708), »Monarch-spegel» (1691) samt en kompilation om Turkiets historia, »Luna turcica el. Turkeske måne» (1694). C. V. J. Dråback, återgångstull, se Drawback. Dråp, uppsåtligt dödande av människa i hastigt mod (se d. o.). Från den andra — 805 — — 806 —