DUNDERL ANDSDALEN mycket rikt distrikt; även något järn finnes. — Sv. kyrkan grundade här 1891 en missions-station, där bl. a. skol- och sjukhusverksamhet bedrives. O. P.; G. W. L. Dunderlandsdalen, dalgång i Nordland fylke, n. v. Norge, sträcker sig från Ranfjordens innersta parti 90 km. mot n. ö. och genomflytes av Rana (se d. o.). I dalgången finnas mycket stora järnmalmsförekomster. Malmen, som består av järnglans och magnetit, anträffas i kalklager. Den innehåller dock endast 10—35 % järn, varför bergarten måste krossas och malmen utskiljas på magnetisk väg. Ett engelskt bolag började 1902 brytningen, som trots det stora kapital (50 mill. kr.), som nedlagts, bl. a. på anrikningsverk och järnväg från Ranfjorden till Storfosshei, ej visat sig ekonomiskt lönande. Efter att en längre tid ha varit nedlagd, upptogs driften ånyo 1928. S. Dundonald [dBndå'nald], Earl of, engelsk sjömilitär, se Cochrane. Dundret, berg i Lappland, 7 km. s. v. om Gällivare, 823 m. ö. h., förr mycket besökt av turister; från D:s topp kan midnattssolen ses 6le—41/7. Turisthydda. J. C. Dunedin [denTdin], stad i prov. Otago, Nya Zeeland, på s. ö. kusten av Sydön; 67,100 inv. (1929), med förstäder 85,080. D. har ett vackert läge vid Otagoviken, är säte för Otago university. Uthamn är Port Chalmers; export av guld, ull och fruset kött. Viktig industristad (fryshus, ylle- och skofabriker). D. anlades 1848 och gick efter upptäckten av guld 1861 kraftigt framåt. O. P. Dunelt [dE'nelt], engelskt motorcykelmärke, som tillverkas av Dunford & Elliot, Itd., Birmingham. Maskinen har en cylinder, vilken är ställd lutande och försedd med trappstegkolv. Den utföres i två storlekar med resp. 350 och 500 kbcm:s cylindervolym. v. S. Dunér. 1) Nils Christoffer D., astronom (1839—1914), fil. d:r 1862, observatör i Lund 1864, direktör för Uppsala observa-torium 1888, emeritus 1909. D. utförde 2,679 dubbelst järnemät-ningar med refrak-torn vid Lunds obser-vatorium 1867—75 samt med samma instrument noggranna undersökningar över spektra hos 352 stjärnor av Secchis 3:e och 4:e typ, vilka un dersökningar varit av stor betydelse för diskussionen av dessa typers ställning vid stjär nornas utveckling. Dessa observationer utfördes i Lund 1874—84 och fortsattes i Uppsala 1893—99. D:s mest bekanta arbete torde vara hans undersökning i Lund med tillhjälp av kraftigt gitterspektroskop över solens rotation, varvid han genom att observera vissa järnlinjers förskjutning på h. och v. kanten av solen i förhållande till närliggande atmosfä-riska linjer kunde enl. Dopplers princip (se Dopplereffekt) bestämma rotationens hastighet vid olika latituder på solen. Under det att rotationstiden vid ekvatorn uppgick till 25 dagar, steg den vid de högsta breddgraderna till uppåt 38 % dagar. Dessa resultat blevo av D. bekräftade genom nya observationer, företagna med den nya refraktorn vid Uppsala observatorium. D. utförde i Uppsala även en serie viktiga undersökningar över föränderliga stjärnor. Jämte F. Engström planlade och utförde D. zonobservationerna vid Lunds obser-vatorium 1879—95. — D. deltog i Nordenskiölds exp. till Spetsbergen 1861 och 1864 och utförde en del av gradmätningsobservationerna där. Han utgav bl. a. »Mesures micrométriques d’étoiles doubles faites å 1’observatoire de Lund» (1876), »Sur les étoiles å spectres de la 3:e classe» (1884), »Recherches sur la rotation du soleil» (1891). Ch. 2) Gustaf (Gösta) Johan Anton D., den föregåendes bror, läkare (1840—1924), med. d:r i Lund 1874, överfältläkare och led. av Medicinalstyrelsen 1896—1906. D. deltog som chef-läkare vid fältlasarett i rysk-turkiska kriget 1877—78 och utsändes 1879 av staten till s. Ryssland för studier av den där då härjande pesten. D. företog även senare talrika studieresor inom Europa. Han har nedlagt ett stort arbete på förbättringar av sv. militärsjukvård. T. H-n. Dunfermline [dBnfä'mlin], stad i grevskapet Fife, s. ö. Skottland, 26 km. n. ö. om Edinburgh; 39,886 inv. (1921). D. har rester av ett benediktinkloster med skotska konungagravar samt av ett slott, på vilket Karl I föddes. Järnvägsknut; Andrew Carnegies födelsestad. D. har livlig linneindustri (särsk. duktyg). I närheten finnas kolgruvor och järnverk. H.Bm. Dunga'ner, t un g a n e r, östturkisk benämning på de kinesiska muhammedanerna; spec. betecknar namnet d. den muhammedanska befolkningen i v. Dsungariet med staden Kuldscha som centrum. Dessa d. äro med största sannolikhet urspr. kinesiska invandrare, som till en viss grad insprängts med turkiska folkelement och under inverkan av den omgivande befolkningen antagit islam; deras språk är kinesiska. Efter den systematiska utrotningen vid undertryckandet av det stora muhammedanupprorel — 899 — — 900 —