DURANDI dast vårt eget tänkandes abstraktioner. Tingen böra enl. D. förklaras på enklast möjliga sätt. Huvudarbete: »In sententias commentarium» (1508, många senare uppl.), en kommentar till Lombardus’ sentenser. A. N. Dura'ndi [do-], J a c o p o, italiensk diktare (1737—1817), har bl. a. skrivit textböckerna till operorna »Armida», tonsatt av Anfossi, Gluck och Haydn, och »Annibale in Torino», med Paisiellos musik. Hans »Opere dramma-tiche» utgåvos 1766 i 4 bd. A. N. Dura'ndo [do-], Giacomo, italiensk militär (1807—94), inträdde 1831 i belgiska främlingslegionen och befordrades under strider i Portugal och Spanien 1832—41 mot miguelister och karlister till överste. Under kriget 1848— 49 förde D. ss. piemontesisk general befälet över den italienska kår, som vid Vicenza av Radetzky tvingades till kapitulation, och i slaget vid Novara över en piemontesisk division. -Under Krimkriget var han krigsminister och 1884—87 senatspresident. E. Bz. Durand-Ruel [dyrä'-ryäT], Paul, fransk konsthandlare (1831—1922), fick på sin tid betydelse som försäljare av de unga impressionis-ternas, särsk. Manets, verk. Den av D. grundade firman är fortfarande en av de ledande i Paris. K. E. S. Dura'ngo [5o-]. 1) Stat i v. Mexiko; 123,520 kvkm.; 336,766 inv. (1921). V. delen upptages av den skogrika Sierra Madre Occidental; i ö. stäppområden. Odling av majs, vete, tobak och bomull. Boskapsskötseln är betydande. D. är mycket rikt på mineral (silver, guld, koppar, järn, tenn), men brytningen är med undantag av silver obetydlig. — 2) Huvudstad i staten D., belägen i ett mycket fruktbart distrikt; 39,091 inv. (1921). D. är ett betydande gruvdriftscentrum och har flera industriella anläggningar. O. P. Durant [djo'orant], amerikanskt automobil-märke, som tillverkas av Durant motors, incor-porated. Huvudsätet är i New York, men firman har fabriker i ett flertal städer, bl. a. i Flint, Michigan. v. S. Durant [djo'arant], William Crape, nordamerikansk industriidkare (f. 1861), grundade 1886 D.-Dort carriage co., som inom kort hade en årstillverkning av 150,000 vagnar. Från 1905 har D. huvudsaki. ägnat sig åt automobil-industrien, där han tidvis haft en enastående framgång. Han anlade 1905 Buicks fabriker och stiftade 1908 jätteföretaget General motors (se d. o.), vars direktör han var till 1910. 1915 bildade han Chevroletbolaget med 80 mill. $ aktiekapital och genomdrev detta bolags sammanslagning med General motors, vars aktiemajoritet han kontrollerar. T. E-r. Dura'nte [do-], Francesco, italiensk tonsättare (1684—1755), 1718 direktör för kon-servatoriet Sant’ Onofrio, Neapel, 1742 för konservatoriet Santa Maria di Loreto. D. är en av de mest framstående kompositörerna inom den neapolitanska skolan, dock med starkt antikiserande tendens, vilket röjes redan av arten av hans kompositioner, som nästan alla äro kyrkliga (mässor, psalmer, motetter, anti-fonier, hymner, lamentationer) och dessutom omfatta madrigaler och pianosonater. Verk av D. äro utg. i kända samlingsverk (Com-mer, Rochlitz o. a.), det berömda »Magnifi-cat* är utg. upprepade gånger, ett häfte pianostycken utgavs av H. M. Schletterer, 12 »Duetti da camera» hos Breitkopf und Härtel. E. A. Du'rativ [el. -ti'v] (till lat. dura're, fort-vara), språkv., om en verbform, som (enl. äldre terminologi) betecknar ett till tiden obegränsat skeende, t. ex. sover, älskar, grånar; lämpligare kallad imperfektiv. Uttrycket d. fattas även (i modernare terminologi) ss. avseende ett till tiden begränsat men till sitt förlopp utsträckt skeende. Motsatsen är m o-m e n t a n, t. ex. glimtar till, tvärtystnar. Somliga verb äro än d., än momentana, t. ex. fastnar. Se Aspekt. Agr. Dura'zzo (ital.), alban. Dures, slav. Drac, hamnstad i Albanien, omgiven av sumpmarker; 5,175 inv. (1927). Hamnen är nästan igensandad; export av olivolja och hudar. D. är rikt på minnesmärken från forntiden och medeltiden. — D., under forntiden grek. Epi'dam-nos, lat. Dyrrha'chium, anlades 627 f. Kr. ss. grekisk koloni och erövrades av romarna 229. Mellan D. och Brindisi (Brundi'sium) ägde huvuddelen av samfärdseln mellan Grekland och Italien rum; från D. utgick den egnatiska härvägen till Hellesponten. Mot slutet av 300-talet e. Kr. blev D. huvudstad i prov. Epirus nova, kom vid riksdelningen 395 till bysantinska riket och hade efter 1000-talet högst skiftande öden. 1394—1501 under Venedig, Gammalt vakttorn i Durazzo. — 927 — — 928 —