DUVSLÄKTET rörliga slag tillkommer ett dressyrmoment, in-vänjning, d. v. s. duvorna få läras att antaga den nya uppställningsplatsen ss. sin hemplats. Flygavståndet beror på den tid slaget stått på platsen. Med 2 dygns uppställningstid kan man ej räkna med mer än 20 km:s flygsträcka, under det att en veckas vistelse å samma plats gör, att flygsträckan kan höjas till 50 km. I samband med rörliga slag förekommer flygning fram och åter, vilket ernås genom att låta duvorna bo i ett slag och utfodras i ett annat. Avståndet mellan slagen får vara högst 20—25 km. En sådan förbindelse kräver 6—8 dagar att ordna men medgiver dubbelriktad förbindelse i motsats till vanlig d., vars svaghet just är, att den är enkelriktad. Militärt brevduve-väsende finnes organiserat i de flesta stater. I Sverige anlades 1886 på Karlsborg en försöksstation, nedlagd på 1890-talet. Genom gåva erhöll armen 1916 en brevduvestam, vilken sedermera utökats genom inköp. F. n. finnas 2 armén tillhörande brevduvestationer, en vid Fälttelegrafkåren i Stockholm och en vid Livreg:s grenadjärer i Örebro, varjämte marinen har en brevduvestation i Karlskrona. A. W. G. Duvskjutning å levande duvor ss. övning och sport har aldrig vunnit insteg i Sverige. Däremot är skjutning å med maskin uppkas- Interiör av ett rörligt duvslag. tade lerduvor, lerduveskjutning, en utmärkt förberedande övning till jakt med hagel-gevär, och tävlingar häri ingå t. ex. i olympiska spelens program. Sådan d. utövas här av Kastmaskin för lerduvor vid duvskjutning. Föreningen för olympisk korldistansskjutning (FOK) samt av ett flertal jaktsammanslutningar. Lerduvan är en skålformig trissa av asfaltkomposition, c:a 108 mm. i diam, och med 90 gr:s vikt. Den måste vara hård och spröd för att lätt splittras vid träff. Vid träning för jakt användas vanliga hagelgevär, och dessas större hagelspridning kompenseras genom att skytten står på kort avstånd från kastmaskinen. Vid tävlingar är skyttens plats 15 m. bakom maskinen, och man brukar särskilda spccialgevär med extra stark trångborrning. Lämpliga hagel-nummer vid d. äro 2,5 och 2,4 mm. (svenska n:r 1, 0, engelska n:r 6, 7). F. A. Bn. Duvsläktet, Colu'mba, tillhör underfam. trädduvor bland de äkta duvorna (Colu'mbidæ, se Duvfåglar) och omfattar ett 80-tal över hela jorden utbredda arter, karakteriserade av tvär stjärt, spetsiga vingar och korta, endast upptill befjädrade tarser. De hava i allmänhet mycket bestämda måltidstimmar och flyga, sedan de ätit, bort för att dricka, varvid de sticka ned näbbet i vattnet och uppsuga detta utan att lyfta näbben. — Störst bland de europeiska arterna är ringduvan (C. palu'mbus), som är blågrå med en stor vit fläck på båda sidor om halsen, omgiven av i grönt och violett skimrande fjädrar. Framhalsen och bröstet äro ljust gråaktigt vinröda, buken vit och handpennorna svartgrå med vit kant. Längd 43 cm. Hon förekommer i Sverige, framförallt i barrskog, upp till Jämtland och lägger sitt av några torra kvistar byggda bo vanl. i gran. Flyttfågel. — Skogsduvan (C. ænas) är mindre än den föregående (längd 33 cm.). Fär — 957 — — 958 —