DYKERI grod- och fiskyngel m. m. De större formerna äro ofta svåra skadedjur i fiskdammar. För förpuppningen gräva de sig en håla i strandslammet. 5. Bgtn. Dykarklocka, se D y k e r i. Dykarsjuka, caissonsjuka [käså'-] (till kas-sun, se Dyker i, sp. 994), en sjukdom, som uppkommer, när dykare (el. kassunarbetare), som vistas på stort djup, för hastigt dragés upp. Sjukdomen yttrar sig i led- och muskelsmärtor, förlamningar i benen, hörsel- och synrubbningar samt i svåra falli psykiska förvirringstillstånd och leder ej sällan till döden.—Orsaken till sjukdomstillståndet är att söka i de rent fysikaliska faktorer, som göra sig gällande, när en organism från att ha stått under högt tryck (vistats på stort djup) plötsligt utsättes för ett lägre tryck (hastigt dragés upp). Vid det höga trycket upptager kroppens vävnader via lungorna större mängder av luftens gaser än annars, och när trycket sedan minskas, frigöras dessa gaser som små blåsor — detta gäller framför allt kvävgasen, som i luften uppgår till 79 volymprocent och som organismen ej kan tillgodogöra sig. Allt efter blåsornas storlek och loka-lisation framkalla de olika svåra sjukdomstillstånd. Särsk. rikligt anhopas de i kärlen, där de giva anledning till livsfarliga cirkulationsrubbningar, samt i fettrika vävnader ss. nervsystemet (förlamningar). För att undvika d. måste dykaren långsamt föras tillbaka till luftatmosfärens tryck. Uppstigningen avbrytes därför med pauser, så att kvävgasen utan blåsbildning hinner bortgå med andningsluften. Skulle symtom på d. uppträda trots detta, består botemedlet i att föra dykaren tillbaka till det högre trycket ant. genom att sänka honom ned till visst djup el. genom att innesluta honom i en kammare, i vilken man kan öka trycket (tryckkammare) och sedan försiktigt minska detta. Man räknar med att tryckändringen måste överstiga 1 % atm. för att symtom skola framträda. Vid uppstigning från ett djup av 25 m. under vattenytan behöver man ej frukta symtom av d., även om man vistats länge på detta djup. Vid större djup måste försiktighet iakttagas. Ju längre tid man vistats på visst djup, desto lättare uppträda symtomen. J. E. L. Dykda'lb (av holl. ursprung, tidigast där duc Dalba, med syftning på hertigen av Alba, duc d’Albe, som enl. traditionen begagnade sig av anordningen i fråga), förbindning av pålar, vilka neddrivits i sjö- el. flodbotten, särsk. i hamn och på redd, och användas till förtöjning el. vid förhalning av fartyg, till förtöjning av broar, timmerlänsor o. d. el. ss. sjömärken, varvid de ofta äro försedda med fyrljus. Nu- Dykdalb. mera utföras d. även av betong. E. Hg. Dyke [-[dalk],Hen-r-] {+[dalk],Hen- r+} y van, nordamerikansk teolog och förf. (1852—1926), prof, i engelsk litteratur vid Princeton univ., New Jersey, 1913—17 U. S. A:s sändebud i Nederländerna och Luxemburg. Av D:s skrifter märkas arbeten om Tennyson och talrika predikosamlingar; på sv. finnes »Berättelsen om den fjärde vise mannen» (senaste sv. övers. 1929). S.N. Dykeri. I äldsta tider utfördes dykning utan några apparater, varvid dykarens tid under vatten i regel ej kunde överskrida 2 min. och dykdjupet ej överstiga ett fåtal m. Metoden har intill senaste tid använts för svampfiske i ö. Medelhavet. Under 1600- och 1700-talen har s. k. dykarklocka för undervattensarbeten börjat användas, och i början på 1800-talet tillkom dykardräkten för enskilda dykare. Båda slagen d.-apparater användas fortfarande, dykarklockor vid hamnbyggnader och grund-läggningsarbeten under vatten, dykardräkter samt djupdykapparater för bärgningsarbeten, undervattenssprängningar samt bottenarbeten å fartyg. Dykarklockor, som ofta givas en längd och bredd av flera m. samt en höjd av o. 2 m., tillverkas av plåt och nedsänkas med den öppna delen nedåt. Vattnet hålles utdrivet ur klockan medelst komprimerad luft, som tillföres från luftpump genom slang till klockans tak. En dykarklocka giver vanl. utrymme för flera man att samtidigt arbeta på den del av bottnen, som ligger omedelbart under klockan. De förses med elektrisk belysning och telefon. Ett visst slag av dykarklockor, använda särsk. vid grundläggningsarbeten, skiljer sig från ovannämnda därigenom, att de äro försedda med en ovan vattenytan räckande kommuni-kationstub, upptill försedd med luftslussar för person- och materialtransport. — För att undvika arbete under vattentryck å t. ex. ett skadat fartygs sida kan s. k. k a s s u n användas, då dockning av fartyget ej är möjlig. En kassun består av en stor, lådformig, vattentät byggnad av järn el. trä, vars öppna sida nog- Uppslagsbok. VII. 32 — 993 — — 994 —