DÖDLIGHETSTABELLER Som synes är spädbarns-d. lägst i Norge. Därefter komma Schweiz, Nederländerna och Sverige. I många länder variera dock talen ganska starkt från år till år, varför rangordningen icke är fast. Tidigare har Sverige i allm. väl försvarat sin plats som det land, vilket närmast efter Norge haft den lägsta spädbarns-d. Högst är spädbarns-d. i allm. i Sydeuropa samt på Balkan och i Ryssland jämte randstaterna. I avseende på spädbarns-d. är i övrigt att märka, att vanl. stor skillnad häru-tinnan råder mellan barn födda inom och utom äktenskapet, ss. följ. tab. för Sverige visar: Dödsfall årl. i åldern 0—1 år pr 100 levande födda inom och utom äktenskapet. Inom äktenskapet Utom äktenskapet 1801—1810 ........ 18.3 43.o 1851—1860 ........ 13.8 23.a 1901—1910.......... 7.8 13.2 1911—1920 .......... 6.4 10.2 1921—1925 .......... 5.7 7.0 Stora skiljaktigheter ha tidigare rått mellan d. på landsbygden och i städerna, i det städerna tydligt framträdde som ohälsosammare. Numera är denna skillnad icke längre så märkbar. Dock är t. ex. medellivslängden i Sverige fortfarande något lägre för stadsbor än för landsbygdens folk. Detta gäller i sht vad männen beträffar. Att klimatet inverkar på d., är ganska naturligt och visar sig bl. a. också i avseende på de olika årstiderna. I Sverige har man högre d. vinter och vår än sommar och höst. 1 sydligare länder är det vanl. tvärtom. Vintern är i Sverige särsk. farlig för de gamla och unga. Dock ha i sht varma somrar även hos oss visat sig farliga för spädbarnen. Beträffande de olika dödsorsakernas betydelse se Dödsorsak sstatistik. Att d. är ganska olika inom olika yrken, samhällslager och klasser är givetvis att vänta. Dock var skillnaden sannolikt större förr än nu. Stora svårigheter möta att statistiskt få dessa förhållanden utredda, delvis på gr. av deras invecklade beskaffenhet, men först och främst på gr. av det befolkningsstatistiska materialets otillräcklighet. Exaktare mått på d. kunna erhållas blott då dödsfallen kunna ställas i relation till den motsvarande folkmängden med uppdelning åldersvis. Folkmängden och dess åldersfördelning erhålles emellertid, i varje fall vad särskilda yrkes- och socialgrupper beträffar, endast genom folkräkningarna (vanl. vart 10:e år). Dödsfallen åter registreras oberoende därav i fortlöpande följd. Svårigheten ligger i att få den yrkesnomen-klatur och därmed den socialklassgruppering, som användes vid folkräkningarna, att gälla även för registreringen och klassificeringen av dödsfallen. Detta har i allm. icke lyckats, och jämförelser i avseende på d. ha därigenom visat sig alltför osäkra. Man har fått tillgripa specialundersökningar, och i och för sig värdefulla resultat ha därigenom visserligen erhållits för enskilda yrkeskategorier, ss. präster, läkare m. fl., men allmänna slutsatser äro icke lätta att draga härav. Det vill dock synas, som om det i Sverige icke är de socialt högststående klasserna, som ha den lägsta d., utan i stället arbetarklassen och framför allt smärre jordbrukare, fiskare och jämförliga grupper. Litt.: »Sveriges officiella statistik: Folkmängden och dess förändringar»; art. »Sterblichkeit und Sterblichkeitstabellen» (i »Handwörterbuch der Staatswissenschaften»); H. Weslergaard, »Die Lehre von der Mortalität und Morbilität» (2 Aufl. 1901); G. Sundbärg, »Bevölkerungsstatistik Schwedens» (1907); S. Wicksell, »Ur be-folkningsläran» (1931). S.D.W. Dödlighetstabeller. Med en d. förstår man i allm. en sammanställning av dödsriskerna (se Dödlighet) för olika åldersklasser. D. beräknas och publiceras av de officiella statistiska myndigheterna vanl. för hela folket, resp, landsbygd och städer samt särsk. för vissa större städer. Särskilda tab. beräknas därvid vanl. för män och för kvinnor samt för ogifta och för gifta. Dessa, allmänna d., avse som regel 5- el. 10-årsperioder, mera sällan enstaka kalenderår. Av stor betydelse, särsk. för livförsäkringsväsendet, som för hela sin ekonomi är beroende av kännedomen om dödligheten hos sitt klientel, äro också de d. för livförsäkrade, vilka av kommittéer, av sammanslutningar mellan livförsäkringsbolag och av enskilda livförsäkringsbolag uppställts på grundval av erfarenheten beträffande detta klientel (se härom Livförsäkring). —• Intressanta tekniska och teoretiska problem ha uppstått i samband med d:s uträknande. Dessa problem utgöra kärnan i den s. k. formella befolkningsteorien (se Befolkning s-lära). De sammanhänga i främsta rummet med de relationer, som äga rum mellan folkmängd och åldersfördelning vid de olika kalenderårens början och slut samt med dödsfallens uppdelning på en gång efter observationsår, åldersår och födelseår ävensom med de särskilda korrektioner och justeringar, som påkallas av ut- och invandring samt andra ut-och inträden ur, resp, i de observerade grupperna. Särsk. problem avse utjämningen av de oregelbundenheter i resultaten, som framkom- — 1055 — — 1056 —