EDINBURGH använt namn å offentlig stämning (se d. o.), d. v. s. kallelse att infinna sig för rätta el. att anmäla sina anspråk, vilken delgives vederbörande, icke genom överlämnande av ett papper, utan genom kungörelse i tidn., anslag å rättens dörr, uppläsande i kyrka el. dyl. E. brukas i konkurs, årsstämning m. m. E. K. Edi'l (lat. ædi'lis), ämbetsman i det forntida Rom. Äldst var det av de 2, senare 4 plebejiska el. folkedilerna (ædi'les plebis el. plebei'i) innehavda ämbetet, inrättat 494 f. Kr. samtidigt med folktribunernas (se d. o.) och med uppgift att förestå det plebejiska arkivet i Ceres’ tempel. 336 f. Kr. tillkommo de 4 kuruliska edilerna (så kallade på gr. av ämbetsstolen sella curu'lis, se d. o.). Till e:s åligganden hörde att sörja för ordning och säkerhet i staden (cura urbis), öva uppsikt över torghandel och livsmedelstillförsel (cura anno'næ), förestå de offentliga festspelen (cura ludo'rum) samt att i vissa brottmål vara allmän åklagare inför folkdomstolen (die'i di'ctio ad po'pulum). Under kejsartiden lättades e:s arbetsbördagenom inrättande av nya ämbeten. W.N. Edin, K a r 1 A r v i d, statistiker (f. 13/s 1880), fil. d:r i Uppsala 1910, docent där 1910—22, lärare vid Stockholms högskola sedan 1916, sekr. i Telegrafstyrelsen sedan 1920, har på uppdrag av stadsfullmäktige undersökt de mindre bemedlades bostadsförhållanden i Uppsala (1907) och Göteborg (1911). Förutom tidskr.-artiklar (särsk. i »Ekonomisk tidskr.») har E. bl. a. utg. »Arbetarbefolkningens bostadsförhållanden i Uppsala» (1910) och »Rus-drycksförbudet i främmande länder» (1921) .T.E-r. Edinburgh [ä'dinbara]. 1) E. el. E d i n-burghshire, grevskap i Skottland, s. om Firth of Forth, se M i d 1 o t h i a n. — 2) Skottlands huvudstad, s. om Firth of Forth; 424,025 inv. (1921, beräknad folkmängd 1928 426,300), sedan hamnstaden Leith och några mindre förstäder inkorporerats. E. ligger på den kustremsa, som skiljer Firth of Forth från de 600 m. höga Pentland hights i s. Den är en av de bördiga kustslätter, som utbreda sig längs Skottlands fjordar och som sedan gammalt utgjort en naturlig kommunikationsled mellan landets n. och s. delar. Vid denna äro alla de städer belägna, som i tur och ordning tjänstgjort som landets huvudstad: Perth, Stirling, Dunfermline och E. I våra dagar har denna kommunikationsled betydligt förkortats genom de världsberömda brobyggnaderna över Firth of Forth och Firth of Tay. Mellan Pentland hights och Firth of Forth smalnar denna kustslätt till en bredd av c:a 10 km. och bildar ett slags pass, som trafiken mellan n. och s. Skottland måste passera, och på denna viktiga punkt har E. uppstått, över kustbältet stryka här i riktningen v. s. v.—o. n. o. tre vågformiga åsar, över dessa och de mellanliggande, delvis ravinartade dalarna utbreder sig E. Staden domineras av några branta basaltklippor, som höja sig över den nämnda terrängen. Den mest bekanta och tidigast bebyggda är den 133 m. höga Castle rock i E:s centrum, på vilken det gamla slottet reser sig. I E:s ö. kant höja sig de branta sidorna av Arthurs seat (250 m.) och Salisbury craigs(230 m.) och vid s. stadsgränsen Blackford hills. Den äldsta stadsdelen (Old town) är byggd på den mellersta av de tre åsarna och sträcker sig från Castle rock i v. till Holyrood och Salisbury craigs i ö. Denna stadsdel genomkorsas av smala gator, mångenstädes kantade av ålderdomliga hus på ända till 10—12 våningar. I Old town ligga univ., parlamentsbyggnaden, Skottlands bank och John Knox house. S. om Old town utbreder sig den stora parken The Meadows, som anlagts i en igenfylld sjö, och på andra sidan denna ligga förstäderna Newington, Grange, Whitehouse, Merchiston, Morningside och Myreside, vilka i s. nå fram till Blackford hill. Old town skiljes från New town i n. genom en ravinartad sänka, och trafiken mellan de båda stadsdelarna går medels två broar och en bank (The Mound) över densamma. Sänkan genomlöpes på längden av en järnväg med de båda största stationerna Caledon station och Waverley station. New town är en modern stadsdel med breda gator, stora, öppna platser och vackra privatbyggnader. Här finnas de flesta bankerna, centralposthuset och National portrait gallery. Längst i ö. på kullen Carlton hill ligga Nelson- och Waterloo-monumenten. New town begränsas i n. v. av floden Water of Leith, på vars andra sida några förstäder utbreda sig jämte en botanisk trädgård. Från New town går mot n. ö. en bred pulsåder Leith walk till hamnen Port of Leith, med vilken E. nii vuxit samman. Leith är sedan gammalt E:s industriella förstad och hamn. Över Leith går den stora importen av livsmedel (spannmål, mjölkprodukter, ägg), från Europa till Syd-skottland. över Leith transiteras också produkterna från Glasgows industricentrum till Europa (maskiner, textilvaror, stenkol). E. självt har knappast någon industri. Staden är centrum för Skottlands bankväsen och landets intellektuella huvudstad. Dess univ. är betydande, har 356 lärare och 4,092 studenter (1928) samt ett rikt bibi. På Blackford hill finnes ett modernt, väl utrustat observatorium. E:s bokhandel är större än någon engelsk stads med undantag av Londons. Stadens enda större industri är papperstillverkning, till vilken rå — 1173 — — 1174-