EDQUIST rike. De räknades som israeliternas broderfolk. E. indentifierades med Esau, Jakobs broder, och edomiterna kunde så lättare än andra främlingar vinna tillträde till Jahvekulten (5 Mos. 23:7 ff.). Med israeliterna lågo de ofta i strid, och synnerligen förhatlig för judarna var den roll, de spelade vid Jerusalems förstöring 586 f. Kr. (Ps. 137:7 m. fl.). Edomiterna voro vittberömda för sin vishet (Jer. 49:7 m. fl.), och möjligt är, att israeliterna i sin vishetsdiktning lärt av dem. Om edomiter-nas gudsdyrkan är mycket litet bekant. Kända äro blott gudanamn ss. Kos, Malik, Hadad och möjl. E. själv. Edomiterna fingo slutl. vika för nabatéerna (se d. o.) och trängde då in i s. Juda, varför detta område senare benämndes Iduméen. Efter Jerusalems förstöring 70 e. Kr. ingick det i Arabia Petræa. — Litt.: F. Buhl, »Geschichte der Edomiter» (1893). G. Bsm. Edquist. 1) C a r 1 E., präst och förf. (f. 20/t2 1870), folkskolinspektör i Gävleborgs län 1904, rektor vid Ateneum för flickor i Stockholm 1908, kyrkoherde i Kiruna 1913, komminister i Katarina församling, Stockholm, 1920. Av E:s rika produktion märkas läroböcker för kristendomsundervisningen, skrifter i nykter-hetsfrågan, kultur- och kyrkohistoriska skildringar från Norrland m. m. S. N. 2) Carin Märta Eleonora E., f. Borgen-stierna, den föregåendes hustru, författarinna (f. 11/s 1878), har vid sidan av sin lärarinne-tjänst vid flera olika skolor redigerat tidn. »Sveriges barn» 1912—16 och av trycket utg. läroböcker för kristendomsundervisningen, ungdomsböcker, skildringar från Norrland m. m. S. N. Edremi'd, officiella namnet på Adramyti (se d. o.); 12,217 inv. (1927) Edri'si, arabisk geograf, se al-I d r i s i. Edrisi'ter, arabisk dynasti, se Idrisider. Edsberg. 1) Hd i v. Närke, Örebro län, omfattar 7 socknar: Skagershult, Tångeråsa, E., Knista med Fjugesta municipalsamhälle, Hi-dinge. Kvistbro samt Nysund (v. delen av sistnämnda s:n ligger i Värmland); 956,35 kvkm., därav 865,12 land, 13,338 inv. (1930). ö. delen av E. är en del av Närkeslätten, n. och n. v. delarna tillhöra Kilsbergen. S. v. delen mellan Skagern, Stora Björken och Toften är lägre, jämnare och mossrik. I s. v. utlöpare från Tiveden, stupande brant mot Skagern. Kilsbergens högsta punkt är Lekhytte klint (279 m. ö. h.). Inom E. går vattendelaren mellan Östersjön och Kattegatt, mellan Svartån och Letälven. E. har flera stora sjöar, Toften, Stora Björken, ölen, Teen, Multen, Logsjön m. fl. I Kilsbergen ligga talrika småsjöar. V. Ur 8.1. F:s bildarkiv. Edsbergs kyrka i Närke. delen av E. tillhör den s. k. Lekebergs bergslag, med flera nu nedlagda järnbruk. Vid Hasselfors och Svartå pågår ännu bruksdriften. Huvudnäringar äro åkerbruk, boskapsskötsel och skogsbruk; 138,3* kvkm. åker, 29,85 äng och betesmark, 503,63 skogsmark (1927). Genom E. går n. v. stambanan och Örebro-Svartåbanan. E. bildar ett tingslag och tillhör Västernärkes domsaga och — utom Nysund, som ingår i Visnums kontrakt, Karlstads stift — E:s kontrakt, Strängnäs stift. O. P 2) S:n i E:s hd, Örebro län, n. v. om Hallsberg; 4779 kvkm., därav 46,** land; 1,527 inv. (1930; 33 inv. pr kvkm.), 28,31 kvkm. åker (1927; 61 % av landarealen), 10,42 kvkm. skogsmark. — Pastorat: E. och Hackvad, E:s kontrakt, Strängnäs stift. — Litt.: H. Hofberg, »E:s s:n» (1863). T. Am. 3) Kontrakt i Strängnäs stift, Örebro län, Edsberg. — 1183 — — 1184 —