Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Eitz, Carl
- Ejakulation
- Ejalet
- Ejder
- Ejderdansk
- Ejderprogrammet
- Eje, Anders
- Ejektor
- Ejer Bavnehöj
- Ejjub, Ejub
- Ejjubider, Ejubider
- Ejjub kan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread.
/ Denna sida har aldrig korrekturlästs.
EJAKULATION
dung» (1914). Jfr Tonic Solfa och T
o-n i k a-D o. F. S-l.
Ejakulation [-^'n] (lat. ejacula'tio),
framstötande (av ord, ljud o. s. v.), utsprutande,
särsk. spermautgjutning; ejacula'tio præ'cox,
för tidig uttömning av sperma, en hos nervösa
personer icke ovanlig form av impotens. E j
a-k u 1 a't, den utgjutna sperman; ejakule'ra,
utspruta, utstöta, framstöta. [Wk.]
Eja'let, äldre benämning för en turkisk
provins, styrd av en vali, ståthållare. Sedan 1865
nämnas de turkiska prov, vila'jet. G. Rqt.
Ejder (en från da., över Ity. kommen form,
i sin tur från nyisl. æ'öur, den etym.
motsvarande inhemska formen är sv. dial. åd (a)),
Ruvande ejderhona.
Somate'ria molli'ssima, tillhör underfam.
dykänder (se d. o.) bland andfåglarna och
kännetecknas av 3 långt framskjutande fjäderklädda
flikar på näbbens bas. I praktdräkt är hannen
(g u d i n g e n) svart med rygg, skuldror, hals
och bröst vita, det senare med rosa och
skulderfjädrarna med gul anstrykning. Ett vitgrönt
band löper längs hjässans mitt, och huvudets
sidor äro baktill ljusgröna. I sommardräkten,
som endast bäres under juli, är den svart el.
mörkbrun med ett vitt band över vingen.
Honan (å d a n) är ljust rödbrun med täta
brunsvarta fläckar och 2 vita tvärband över
vingen. Längd 59—67 cm. Ungfåglarna likna
honan men sakna det vita på vingen. Hannen
i 2:a året (hälsingen) har dock vita
partier, särsk. på halsen, och honan (s k r ö j a n)
på vingen. Först under 3:e året anlägges
praktdräkten, och först då bli de
fortplantningsdug-liga. — E. förekommer över hela n. halvklotets
n. delar och anträffas hos oss, dock aldrig
särsk. talrikt, överallt, där lämpliga häcknings-
lokaler finnas. Från n. Östersjön flyttar den s.
ut men övervintrar vid västkusten och
uppehåller sig då i stora flockar i kustbandet.
Födan utgöres huvudsaki. av musslor, som den
upphämtar från ända till 40 m:s djup. Tidigt
på våren drager e. in till häckningsplatserna
på skärgårdarnas holmar, men innan äggen
kläckts, vända hannarna åter till havet för att
rugga och anträffas då långt från land. De
4—6 grågröna äggen läggas i en enkel rede på
marken och omgivas av en krans av dun, som
honan plockar från sitt bröst. Ejderdunet
skattas på gr. av sin fina kvalitet mycket
högt, och i Norge, på Island, Färöarna och
Grönland, där e. häckar i täta samhällen, s. k.
dunvær, är duntäkten en viktig inkomstkälla
för befolkningen. Första dunskörden, som
lämnar det bästa dunet, tages, när äggen äro
halv-ruvade; fågeln förser då boet med nytt dun,
som tages, när ungarna lämnat boet. Hos oss
är e. fridlyst och endast en kortare tid under
vårsträcket samt under senhösten lovlig. Ang.
de närmare bestämmelserna hänvisas till
Domänstyrelsens årl. utfärdade förordning. H. B-n.
Ejderdansk, se Eiderdansk.
Ejderprogrammet, se
Eiderprogram-m e t.
Eje, Anders, pseud. för förf. Axel Essén
(se denne).
Eje'ktor (till lat. eji'cere, kasta, driva ut),
strålpump, som enl. principen för en injektor
(se d. o.) med tillhjälp av rörelseenergien hos
en ång-, luft- el. vattenstråle användes för
upp-pumpning av vatten, syror, lutar etc. E.
användes som brunnspump, länspump,
brandspruta, för uppfordring av slam o. d., även
som a s k-e. på fartyg för utspolning i sjön av
askan från ångpannorna. R.
Ejer Bavnehöj [båu'-], Danmarks högsta
punkt, belägen i n. Jylland, 7 km. s. v. om
Skanderborg, 172 m. ö. h. E. gör sig icke särsk.
märkbar i landskapet. Ett utsiktstorn finns
sedan 1924. O.P.
Ejju'b, Ejub (arab. Aijüb). 1) Bibelns Ijjöb,
Job (se d. o.). — 2) Se A i j u b i d e r n a. —
3) Se E j j u b k a n. — 4) Moské och förstad
i Konstantinopel (se d. o.).
Ejjubider, E j u b i d e r, se A i j u b i d e r n a.
Ejjub kan (Aijüb chän), afgansk furste (d.
1914), yngre son till emiren Scher Ali (se denne),
började efter faderns fall och död (1879) och
brodern Jakubs störtande (1880) en offensiv
mot den nye, av England understödde
härskaren Abd ar-Rahman men nödgades efter
två nederlag vid Kandahar (1880—81) fly till
Persien, varefter han 1887 gav sig åt
engelsmännen och sedan vistades som brittiska
regeringens pensionär i Pendjab. C. F.
— 127 —
— 128 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Apr 21 18:51:11 2026
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/svupps/1-8/0092.html