ELEKTRICITETSVERKSFÖRENINGEN tionen. Reservstationen utrustas även stundom med dieselmotorer. Vid likströmsverk användas dessutom ackumulatorbatterier (se Elektrisk ackumulator) som reserv och för utjämning av belastningen. Ss. av dygnsbelastningsdia-grammen (se fig. 1 och 2) framgår, varierar belastningen väsentligt under dygnets olika timmar, och därvid laddas ackumulatorbatteriet under lågbelastningstiden för att sedan avgiva energi under högbelastningstiden. Härigenom erhålles en jämnare belastning på de strömalstrande maskinerna och transformatorerna. Reservstationens ångmaskiner, ångturbiner el. dieselmotorer kunna även användas för dylik belast-ningsutjämning. — För den direkta distribu tionen till abonnenterna har e. i regel minst två från varandra skilda ledningsnät. Det ena avser distribution till större industriella företag och är vanl. utfört för trefasig högspänd växelström, vilken mottages och nedtransfor-meras hos resp, abonnenter. Det andra förser ■ Fig. 1. Dygnsbelastningsdiagram en vinterdag för elektricitetsverk med övervägande belysningsabonnenter. samhällets invånare med energi huvudsaki. för bostäder, kontor, butiker, mindre fabriker m. m. och utföres för lågspänd trefasström el. likström. I städernas centrala delar förläggas ledningarna vanl. ss. jordkablar, medan i ytter-distrikten företrädesvis luftledningar användas. Fig. 2. Belastningsdiagram vid ett svenskt elektricitetsverk, där ett avbrott på maskinströmmen inträffat øch ackumulatorerna övertagit strömleveransen. Fig. 3. Underjordisk omformarestation, Leipzig, med 7 enankareomformare å 2,000 kw. Jfr Elektrisk energidistribution. — Hos resp, abonnenter uppsättas mät- och kontrollapparater, vilka avläsas av e., och efter vilkas registrering den förbrukade energien debiteras. Installationerna hos abonnenterna utföras av särsk. av e. antagna »entreprenörer», vilkas arbete kontrolleras av verket. R. L-n. Elektricitetsverksf öreningen, Svenska, sammanslutning av sv. elektricitetsverk, bildad 1902, med syfte att främja medl:s gemensamma intressen. Förutom ord. medl., bestående av elektricitetsverk, som försälja elektrisk energi, har föreningen jämväl extra medl., vartill kunna antagas vissa elektrotekniskt bildade personer, som kunna gagna föreningens verksamhet. 1930 utgjordes medl.-antalet av 1 hedersled., 129 ord. och 32 extra medl. R. L-n. Elektrifie'ring, införande av elektricitet ss. energikälla för belysning, värme och motordrift inom större el. mindre områden, samhällen, industrier, lantbruk, bostäder, trafikväsende o. s. v. — För e. av större områden utnyttjar man i regel de naturliga krafttillgångar, som ev. finnas inom resp, område, ss. vattenkraft el. stenkols- och brunkolslager. I förra fallet anordnas vattenkraftstationer i de olika vattendragen; i dessa alstras den elektriska energien och överföres till förbrukningsplatserna genom kraftledningar (se Elektrisk energidistribution). För ett rationellt utnyttjande av vattenkraften anordnas ofta samarbete mellan ett flertal kraftstationer, många gånger belägna på långa avstånd från varandra och i olika vattendrag. I senare fallet anordnas ångkraftcentraler, vilka i regel förläggas i närheten av de stora förbrukningscentra för den elektriska energien, varvid kolen transporteras till kraftcentralerna. Ofta är det emellertid, särsk. när det gäller att utnyttja mindervärdiga bränslen, fördelaktigt att förlägga kraftcentralen till bryt-ningsplatsen och därifrån distribuera den elek- — 279 — — 280 —