EN FACE de flesta framlagda i den 1884 av honom grundade tidskr. »Bibliotheca mathematica»; han har här behandlat uppkomsten av symbolen u samt tecknen + och —, Eulers brev till Jean Ber-noulli, upptäckten av de geodetiska linjernas differentialekvationer m. m. Han utgav även ett flertal försäkringsmatematiska arbeten samt »Vestmanlands-Dala nation i Uppsala ... 1595 —1800» (1877), »Statistiska undersökningar rörande studie- och examensförhållanden vid sv. univ.» (1888) m. m. H. D. En face [ä fa's] (fra.), rakt framifrån, t. ex. om porträtt. En famille [ä fami'j] (fra.), i familjekretsen, förtroligt. Enfant [äfä'] (fra.), barn. — E. perdu [-dy'], eg.: förlorat barn; sorgebarn o. d., avsigkommen stackare. — E. terrible [täri'blø], eg. förskräckligt barn; person, som genom lösmynthet o. d. ställer till obehag för sin omgivning. E.H. Enfantin [äfäta'], Barthélemy P r o s p e r, fransk socialfilosof (1796—1864). E. tillhörde Saint-Simons främsta lärjungar och gav dennes lära en egendomlig prägel av religiös mystik. Mest bekant blev han genom sin teori om den fria kärleken, som f. ö. bidrog till upplösningen av Saint-Simons skola (1832). G. A. Enfants de France [äfä' da frä's], »Frankrikes barn», fordom fransk titel, förbehållen de franska konungarnas barn och barnbarn. Enfants sans souci [äfä' sä sosi'] (fra.; eg.: obekymrade barn; »glada gossar») kallades en sammanslutning i Paris av unga män, mestadels fattiga och bohemartade, som hade till uppgift att uppföra lustspel, soties, och uppträda som narrar (sots). De voro brokigt utstyrda, lydde under en anförare, prince des sots, och en v. anförare, mère sotte (»narrmamma», dock ej en kvinna, ty kvinnor uppträdde ej på tiljan i äldre tid), och samarbetade med la Basoche (se d. o.). Deras verksamhetstid var 14- och 1500-talen; de trycktes ned av renässansen, och 1632 inställde de sin verksamhet. J. V. E'nfasström, elektrotekn., seVäxelströ m. Enfi'da, område i n. ö. Tunis; c:a 1,000 kvkm. Odling av säd, vin och oliver. Huvudstad är Enfidaville, vid järnvägen Tunis—Sousse. Under romartiden var E. tätt befolkat och väl odlat, talrika ruinstäder från denna tid finnas. O. P. Enfield [ä'nfild], n. förstad till London; 63,640 inv. (1926). Gevärsfaktori. Enfile'ra [ap-], med eld bestryka utefter en försvarslinje. Vid belägring anlades förr för detta ändamål särskilda enfilerbatterier. Enfin [äfä'] (fra.), äntligen; med ett ord, nog av. Enfleurage [äflöra'z] (fra.), ett sätt att extrahera friska blommors välluktande ämnen. Blommorna utbredas på ett tunt skikt av rent fett, varvid detta upptar luktämnena. Se Eteriska oljor. Wk. Engadi'n, dal i kantonen Graubünden, ö. Schweiz, genomflytes av Inn, begränsas på v. sidan av Albula- och Silvrettaalperna samt på h. sidan av Berninaalperna m. fl. E. sträcker sig i n. ö. riktning från Malojapasset (1,811 m. ö. h.) till Tyrolens gräns, delas i övre E. och Nedre E., med gränsen vid Punt Ota (1,640 m. ö. h.). övre E. är en c:a 2 km. bred, flack trågdal, med flera små sjöar och ståtliga byar. Den torra, lugna, rena luften och den starka solstrålningen göra flera orter här (Silvaplana, S:t Moritz, Samaden, Pontre-sina m. fl.) till mycket besökta höjdkurorter och medelpunkter för mondän vintersport. Nedre E. är smalare men har mera växlande utseende än övre E. Byarna ligga på dalsidornas terrasser, ställvis omgivna av ängar och åkerfält. E. har järnvägsförbindelse med Rhendalen (Chur) och Val Tellina (Tirano). — Dam med engageanter på ärmarna. Målning av Cotes 1770. — 571 — — 572 —