ERG Erg är enheten för arbete i det absoluta enhetssystemet, det s. k. C. G. S.-systemet. Med 1 erg menas det arbete, som utföres av kraften 1 dyn under vägen 1 cm., då kraft och väg ha samma riktning. A. B. L. Erga'menes (Erg-amun), konung i Nubien, var enl. Diodoros (se denne) samtida med Ptolemaios II Filadelfos (285—246 f. Kr.) och tillintetgjorde den nubiska hierarkiens makt genom ett allmänt blodbad på prästerna i huvudstaden Napata. E:s’ existens är bestyrkt genom på hieroglyfer avfattade inskrifter; dessa veta intet om nämnda omvälvning men framställa honom ss. behärskande övre Nubien och ss. den som var Ptolemaios IV Filopator (222—205 f. Kr.) behjälplig vid byggandet av templen i Philæ och Dakke. C. F. Ergatogy'ner, myror, som beträffande huvudet och mellankroppen likna arbetsmyror men ha fullt utbildade honliga könsorgan. H. IV. Ergi'nos, grek. myt. 1) Son till Klymenos och Buzyge, konung i Orchomenos i Beotien. Då hans fader dödats av en tebaner, drog E. till Tebe med en här, intog staden och tvang den till årlig tribut. E. dödades av Herakles (se denne), som därpå tvingade Orchomenos att betala tributen till Tebe. 2) En av argo-nauterna (se d. o.). W.N. Ergo (lat.), alltså, således, följaktligen. Ergo, tidn. för Uppsala studenter, utgives sedan 1924 med 17 n:r årl. Ergogra'f, fysiologisk apparat för registrering av muskelarbete. E. infördes av italienaren Mosso, som studerade psykiska och kroppsliga ansträngningars inflytande på muskelarbetet. Mossos modell tillåter registrering av långfingrets rörelser. Mot ett bord stödes och fixeras underarmen. Långfingret införes i en lädertuta el. ring, som i sin tur är fast-gjord i ett snöre, vilket löper i en trissa i bordets andra ända, där vikter av olika tyngd kunna fixeras i snöret. Böjes långfingret, höjes vikten och förmedelst en vid snöret fastgjord skrivpenna registreras rörelserna på en roterande cylinder, en »kymograf» (se d. o.). Det erhållna grafiska resultatet kallas ett erg o-gram. E. el. ergometrar för utförande och registrering av annat muskelarbete (rodd, cykelåkning m. m.) ha även konstruerats. J. E. L. Ergome'ter, se Ergograf. Ergosta't, apparat bestående av ett hjul, som genom en bromsinrättning kan bibringas varierande motstånd vid kringvridning. Det härvid alstrade muskelarbetet kan genom en särskild anordning avläsas. E. användes vid den mekaniska gymnastiken. Wk Ergosteri'n, ergosterol, är en slerin (se d. o.), som urspr. påvisades i mjöldryga. E. förekommer rikligast i jäst, som utgör e:s vik tigaste framställningsmaterial, men förekommer även rikligt utbrett i animala och vegetabiliska vävnader. E. skiljer sig från kolesterin (se d. o.) därigenom, att det är mera omättat (3 dubbelbindningar) samt genom sitt absorptions-spektrum i ultraviolett. Genom belysning med ljus av våglängden o. 3,000 Å E övergår e. delvis i antirakitiskt vitamin. Den härvid uppkomna förändringens natur är ännu ej närmare känd. Det ultravioletta ljusets helande inverkan vid rakitis har sin orsak i omvandlingen av det e., som finnes i hudens ytligare lager. Bestrålat e. finnes i handeln under bl. a. namnet »Vi-gantol». Dylikt vitamin användes mot nämnda sjukdom i en dosis av 2—4 mgr. pr dag. överdosering har visat sig medföra allvarliga sjukliga förändringar i form av kalkavlag-ringar i kärl och vävnader. Wk. Ergostero'1, se E r g o s t er i n. Ergoti'n, benämning på ett flertal efter olika metoder beredda extrakt på mjöldryga, innehållande dess verksamma alkaloider i koncentrerad form. E. är även en numera övergiven benämning på en viss alkaloid i mjöldrygan. J. H. Ergoti'sm, Antoniuseld (se d. o.), förgiftning framkallad av en svamp Cla'viceps purpu'rea, vars mycelium, mjöldryga (se d. o.), vetenskapligt benämnt Seca'le cornu'tum, parasiterar på råg, vete el. korn. Vid starkare förorening av dessa sädesslag åstadkommes, om de användas till föda, en förgiftning, som särsk. förr i världen kunde vara utbredd inom stora delar av befolkningen. Svampen är giftigast under skördetiden och omedelbart därefter. Vid sädens lagring förlorar den småningom sin verkan. Alltefter mjölets Seca/e-halt förlöper förgiftningen akut el. kroniskt. Den börjar med symtom från mag- och tarmkanalen, i sht med svår brännande smärta i buken och extremiteterna, vidare parestesier, känsla av krypningar i huden (Kriebelkrank-heit) samt känselnedsättning och muskelkramper. Den kroniska förgiftningen ger ibland torr kollbrand i fingrar el. tår, underarmar el. underben med avstötning, i andra fall nervösa retningssymtom i form av muskelsammandragningar i armarna el. benens sträckmuskler. Fingrarna ställa sig i böjställning (s. k. klohand). Dessa kramper kunna hålla på i dagar. Därav fick sjukdomen namnet »dragsjuka». Ibland beröra de även mellangärdet och svalgmuskulaturen. E. kan även förlöpa i form av förlamningstillstånd från ryggmärgen, vilka påminna om tabes (se d. o.). Svåra fall leda till död, andra fall genom en långvarig rekonvale- — 775 — — 776 —