ERIESJÖN tillverkning, -försäljning, -installation, nätbyggnad och drift. — Bland E:s mest kända fabri-kationsprodukter är E:s automatiska telefonsystem, som införts inom de flesta europeiska länder samt en del utomeuropeiska, särsk. i Syd- och Mellanamerika. Bland städer i Sverige, som automatiserats enl. detta system (i överingenjör Hultmans överarbetning) märkas Stockholm och Göteborg. Fr. o. m. juni 1931 har ingenjör Ivar Kreuger ingått i styrelsen. I koncernen investerat kapital utgör 1931 285 mill. kr. Antalet tjänstemän och arbetare 19,300. C. T. S. Eri'culus, ett släkte insektätare, se Borstigelkottar. ErFcus Nicola'1, teolog, studerade utomlands 1485—89, teol. d:r i Leipzig och lärare vid univ. där, kanik i Uppsala och lärare vid Uppsala univ. o. 1494. E. överatte på uppdrag av Jacob Ulfsson två arbeten av J. Gerson, »Aff dyäfwulsens frästilse» (1495; den första på sv. tr. boken) och »Ars moriendi» (1514), utg. i faksimile i »Samlingar utg. af Sv. forn-skriftsällskapet», 21 (1876) och 24 (1881). C.V.J. Eri'cus OIa'i, historieskrivare (d. 1486), student 1447 och mag. artium 1452 i Rostock, teol. d:r i Siena 1475, teol. prof, vid univ. i Uppsala från 1477, dekanus vid domkapitlet där 1479. Under mitten och senare delen av 1460-talet synes E. ha utarbetat det verk, som burit hans namn till eftervärlden: »Chronica regni Gothorum». På ett ganska barbariskt latin skildrar detta Sveriges öden från tiden omkr. Kristi födelse till 1467. Krönikans betydelse ligger framför allt däri, att den är vår första pragmatiska rikshistoria. Initiativet till detta liksom till andra av tidens historieverk torde ha utgått från Karl Knutsson. Måhända har historieskrivningen i utlandet, t. ex. i Polen, ej varit utan inflytande på dess tillkomst och gestaltning. I den mån krönikan bygger på nu förlorat källmaterial — detta är fallet i fråga om en del urkunder samt en och annan annal — har den än i dag värde för den historiska forskningen. Den samling dokument förf, använt, härrör till största delen från tiden efter 1275 och torde åtm. delvis ha hört hemma i Uppsala domkapitels arkiv. Med undantag för skildringen av förf:s egen tid, där självupplevt el. ögonvittnens utsago åtm. här och var synes ha legat till grund för framställningen, är krönikan ett kompilations-arbete, byggt på tidigare medeltida krönikor, annaler, legender m. m. Även utländska förf., ss. Rodericus Toletanus, Isidorus av Sevilla o. a., har krönikören känt till och utnyttjat. Han har över huvud varit en för sin tid verkligt lärd man. De nationella strömningar, som utmärka Sveriges historia under 1400-talet, står krönikan ej främmande för, även om förf:s kyrkliga inställning till politiken sätter sin prägel på hans verk. Hans syn på historiens gång är den medeltida kyrkomännens. Kritisk är E. vid ej få tillfällen, men hans kritik är naiv och rör sig helst på kronologiens område. Krönikan är tryckt i »Scriptores rerum suecicarum», 2 (1828); den utgavs första gången av J. Messenius 1615.— Under sin lärartid vid Uppsala univ. höll E. ett flertal föreläsningsserier, av vilka uppteckningar äro bevarade och förvaras i Uppsala univ.-bibl. — Av naturen from, har E. även gjort sig känd som psalmförf. E. Blp. Eri'danos, grek, myt., flod vid världens ände, vari Faèton störtade; av hans systrars tårar uppstod bärnsten. E. identifieras med Po el. Rhöne. [B.] ErFdanus, en av de »Ptolemaiska» stjärnbilderna på s. himlen, belägen mellan Orion och Cetus (Valfisken) men sträcker sig långt ned på s. himlen. Den innehåller 120 stjärnor starkare än 6:e storleken, av vilka den ljusstarkaste (Achernar) är av storleken 0,ø« och alltså tillhör stjärnorna av l:a storleken. E. innehåller många dubbelstjärnor. Ch. Erie [i'ari], stad i Pennsylvania, U. S. A., vid Eriesjön, ung. mitt emellan Buffalo och Cleve-land; 115,967 inv. (1930). E. har en av de bästa hamnarna vid Eriesjön, väl skyddad av en rad sandrevlar, som bilda en i en båge gående halvö, Presque Isle. I E. mötas järnmalm från Lake Superior-området och kol från Pennsylvania, varför en stor industri (framförallt järn-, stål- och maskinindustri), som 1919 sysselsatte 13,300 arbetare, blomstrat upp i staden. E. grundlädes 1795 och hade 1900 52,733 inv. J.C. Eriekanalen [i'ari-], efter 1917 New York state barge canal, kanal i staten New York, U. S. A., mellan Buffalo vid Eriesjön och Al-bany vid Hudson; 622 km. lång, 3,7 m. djup, med 57 slussar; är segelbar ung. 8 å 9 mån. Genom sidoarmar (Champlain-, Oswego-, Se-necakanalerna) förbinder den S:t Lawrence-flodens vattenområde med Susquehannas. Byggd 1817—25, senare flera gånger utvidgad och förändrad, har den i hög grad bidragit till New Yorks uppsving och användes i sht för befordran av spannmål, salt, kol och trä. [S.Stø.] Eriesjön [i'ari-], Lake Erie, en av de Stora sjöarna (se d. o.) i Nordamerika; 25,740 kvkm., 174 m. ö. h., 64 m. djup. E. mottager genom S:t Claire och Detroit river vattnet från övre sjön, Michigan- och Huronsjöarna samt avrinner genom Niagara river till Ontariosjön. Sjöfarten varar från mitten av april till mitten av dec. och är mycket betydande; 1926 fraktades på E. 88 — 789 — — 790 —