FALCONET sig sedan 1639—46 i Paris, där han utförde talrika porträtt (bl. a. Ludvig XIII 1643 och Ludvig XIV 1646) för J. v. Egmont efter dennes målningar samt allegoriska figurer och illustrationer för förläggaren Le Blond. Efter ett 3-årigt besök i Danzig begav han sig på drottning Kristinas J. Falck: Gammal dam vid sin toalett. Kopparstick efter målning ur Rubens’ skola. kallelse till Sverige 1649 och verkade som hov-kopparstickare 1650—54. 1655 lämnade F. Stockholm och gästade under de följ, åren Danmark, Hamburg och Amsterdam, tills han fram på 1660-talet bosatte sig i Danzig. F. var otvivelaktigt Nordeuropas förnämste kopparstickare under 1600-talet; hans 23 porträtt av Kristina och hennes sv. samtida beteckna höjdpunkten i hans produktion. Hans stil saknar neder-ländarnas måleriska charm och fransmännens bravur, men i psykologisk skärpa och teckningens klarhet kan han mäta sig med de förnämsta. — Litt.: J. C. Block, »J. F.» (1890); G. Upmark i »Valda skrifter» (1901). G. V. Falck, Niels N i c o 1 a j, schleswig-holsteinsk politiker och jurist (1784—1850). Efter fil. och jur. ex. tjänstgjorde F. 1810—13 i det danska kansliet, blev sistn. år jur. prof, i Kristiania, därefter i Kiel, sedan Norge skilts från Danmark. Vid denna tid inledde F. med ett omfattande författarskap, präglat av såväl lärdom som politiskt skarpsinne, sin kamp för ett enat, odelbart Schleswig-Holstein, förenat i personalunion med Danmark. 1836—46 var han medl. av den schleswigska ständerförsamlingen, dess talman 1838—44. För eftervärlden är F:s »Hand-buch des schleswig-holsteinischen Privatrechts» (5 bd, 1825—48, ofullbordad) mest värdefull. — Litt.: F. Brockhaus, »N. F.» (1884). Th. Falck, Gustav, dansk museichef (f. 1874), blev efter konsthistoriska studier hemma och i utlandet assistent vid kungl. kopparstickssam-lingen 1901, inspektör 1912—19, verkade 1928 —30 som direktör för Statens Museum for Kunst och blev 1930 sekreterare i Ny Carls-bergfonden. F. har offentliggjort avh. i »Kunst-museets Aarsskrift», »Kunstbladet», »Tidskr. för konstvetenskap» m. fl. M. Bjn. Falckenberg, Richard, tysk filosof (1851 —1920), prof, i Erlangen, anknöt till den tyska idealismen och till Lotze. F:s arbeten ligga huvudsaki. inom filosofiens historiska område: »Geschichte der neueren Philosophie von Nikolaus von Kues bis zur Gegenwart» (9 Aufl. utg. av E. v. Aster 1927). E.v.A. Falco, se Fal k släkte t. Falcön [-kå'n], slat i n. v. Venezuela vid Karibiska havet; 24,800 kvkm., 178,642 inv. (1926; 7 pr kvkm.). Huvudstad Coro. Petroleumsförekomster. Stenkol brytes vid Coro. O. P. Falcone [-kå'ne], A n i e 11 o, neapolitansk målare (1600—65), som utgående från Cara-vaggio och Ribera samt från Domenichino och holländarna framträdde särsk. som bataljskildrare. Bl. a. var Salvalor Rosa hans lärjunge. I freskmåleriet införde F. nya färg- och ljusproblem. En bataljmålning av honom finnes i Nationalmuseum, Stockholm. K.E.S. Falconer [fä'kna], H u g h, engelsk naturforskare och arkeolog (1808—63), studerade urspr. medicin och reste 1830 till Ost-indien; här blev han direktör för bot. Irädg. först i Saha-ranpur och sedan i Calcutta samt gjorde botaniska och paleon-tologiska forskningsresor i Himalaja-och Siwalikbergen; de senares tertiära dägg-djursfauna beskrev han i ett stort arbete (9 bd, 1841—49). 1855 återvände F. till England och ägnade sig här åt studiet av den kvartära däggdjursfaunan och åt prehistorisk arkeologi. K. A. G. Falconet [-kånä'], Étienne Maurice, fransk bildhuggare (1716—91), stod under 1750-talet med sin graciösa och eleganta plastik som en av rokokons främste bildhuggare. Uppslagsbok. VIII. — 1249 — 40 — 1250 —