Falkenberg (efter namnet på det vid staden belägna Falkberget, enl. J. Sahlgren ombildat av tyska el. holländska falkenerare, som där bevisligen idkat falkfångst), stapelstad i Hallands län, på båda sidor om Ätran, strax innanför dess mynning i Kattegatt; 7,76 kvkm., därav l,8e inom stadsplaneområdet; 5,527 inv. (1931). Arvidstorps by v. om staden i Stafsinge s:n torde komma att inkorporeras med F. Till sekelskiftet begränsades F. i ö. av Ätran. Till den gamla staden el. v. stadsdelen är så gott som hela affärslivet med järnvägsstationen och hamnen, post, telegraf och tull, banker, butiker, hotell och industrier förlagt. Huvudgator äro Storgatan och Nygatan, som genomlöpa staden från n. till s. och korsas av Brogatan och dess fortsättning Sandgatan. Vid torget ligga rådhuset, Rörbeckska donations-fastigheten (1930) samt Witan vid Storgatan, ett gammalt värdshus, nu delvis nybyggt i gammal stil, vid Ägatan Grand Hotel (1931). Mellan Sandgatan och järnvägsstationen ligga År-stad-Faurås häraders tingshus (1905) och Nya kyrkan, uppförd av granit 1891—93. Gamla kyrkan el. S:t Laurentii kyrka är belägen i s. stadsdelen nära ån. Dess äldsta delar gå tillbaka till 1100- el. 1200-talet. Den är tillbyggd på 1500-talet, och det nuv. tornet är från 1787. Kyrkan har under de senare åren restaurerats, och å väggarna äro framtagna målningar från 1500-talet. Takmålningarna datera sig från 1700-talet. I n. delen av staden ligga länslasarettet och sinnessjukhuset. Över Ätran till den med F. 1901 inkorporerade ö. stadsdelen Her-ting leder den vackra landsvägsbron, färdig 1756, stadens ståtligaste byggnadsverk. I ö. stadsdelen ligga länets epidemisjukhus och Samrealskolan (före 1930 kommunal mellan-skola, urspr. grundad som elementarlärov. för flickor 1890). Söderut från landsvägsbron leder genom en plantering Strandpromenaden, som sedan under namn av Strandvägen för ut till F :s havsbad. N. ö. om bron ligger parken Vallarna, genomdragen av Doktorspromenaden, som sträcker sig utefter ån förbi laxgården och laxodlingsanstalten till stadens kraftstation vid Herting (utbyggd effekt 2,000 hkr.), vilken läm nar elektrisk kraft till F. och de närmast kringliggande socknarna Stafsinge, Vinberg och Skrea. Laxfisket är sedan äldsta tider ett viktigt näringsfång i F. Det bedrives i Ätran och havet utanför, äges av staden men utarrenderas till enskilda. Metningsrätten uthyres mot Falkenbergs havsbad. en avgift av 1 pund pr dag till sportfiskare, mest engelsmän. Laxen rökes enl. en särskild gammal metod och säljes under namn av ”Halmstadlax”. För fiskets vård har F. upprättat laxodlingsanstalt vid Hertingsfallet. Här kläckes ynglet, som sedan får tillväxa i dammar i Alfshögs s:n, innan smålaxen utsläppes i Ätran. Ett lönande pärlfiske har bedrivits i ån men är nu helt nedlagt. 1929 funnos i F. 27 fabriker med 507 arbetare. De största industrierna äro: elektrisk valskvarn (den största i Halland), läderfabrik, 2 tegelbruk, exportslakteri, mekanisk verkstad, träförädlings-, snickeri-och möbelfabrik, garveri, bryggeri, trätoffel-fabriker och förkromningsverk. — Hamnen började anläggas 1858 medelst utläggande av två parallella hamnarmar med ett inbördes avstånd av 40 m., sedermera förlängda i resp, v. och s. riktning. 1911—26 utfördes en 2,200 m. lång vågbrytare till skydd för yttre hamnen och inseglingsrännan. Vattendjupet är 5,o m. och sammanlagda kajlängden c:a 1,200 m. — Exporten består huvudsaki. av trävaror, sten, tegel, hudar, spannmål och mjöl, importen av spannmål, konstgödning, kol och hudar. Antalet ankomna och avgångna fartyg uppgick Uppslagsbok. IX. 1 — 1 — — 2 —