Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Falkenberg (stad) - Falkenberg (kontrakt) - Falkenberg, ätter - Falkenberg, 1. Conrad (af Trystorp) - Falkenberg, 2. Melker (af Bålby) - Falkenberg, 3. Henrik (af Trystorp)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FALKENBERG
1930 till 1,213 om 183,002 nettoton i inrikes
fart och 329 om 30,845 nettoton i utrikes fart,
varornas mängd till c:a 50,000 ton.
Ångbåts-förbindelser finnas med västkuststäderna,
Stockholm, Köpenhamn, Lübeck m. fl. städer,
järnvägsförbindelse medelst Västkustbanan (sedan
1886) och den från F. utgående F.—Limmar eds
järnväg. I F. utgivas »F:s tidn.», »Hallands
nyheter» och »Halländska lantmannatidn.»
Taxeringsvärde å fastighetsskattepliktig
jordbruksfastighet 291,900 kr., annan fastighet 17,442,100
kr. och för sv. a.-b. 5,979,600 kr., till
kommunal inkomstskatt taxerad inkomst för sv. a.-b.
426,380 kr. och för andra skattskyldiga
5,261,320 kr. (1930). — Pastorat: F. och Skrea,
F :s kontrakt, Göteborgs stift.
Under den senare medeltiden nämndes både
ett Ny-Falkenberg och ett Gamla Falkenberg.
Kring Falkberget finnas ännu lämningar av
Ny-Falkenberg, grundmurarna till en medeltida
kyrka samt under markytan delar av stensatta
gator. Fr. o. m. 1200-talets senare del kan man
räkna F. som stad. Halmstads äldsta
stadspri-vilegier äro givna i F. 1307 av hertig
Kristoffer. — I striderna mellan Erik Menved och
Kristoffer erövrade den förre 1318 F:s hus.
Detta slott var ett ganska högt kvadratiskt
torn, varav ruinerna ännu äro i behåll. Slottet
förstördes i grund 1346 av hertig Erik av
Sverige. Det blev åter uppfört, men då Engelbrekt
1434 inbröt i Halland och slottet uppfordrades
av hans fältherre Berman, antände
kommendanten Åke Axelsson Tott detsamma, och fästet
jämnades med jorden. Den sista krigsolycka,
som gått ut över F., var när träbron över Ätran
brändes 1565 av Knut Hand under Erik XIV:s
fälttåg mot Halland. 1508 utfärdades
befallning till både Gamla och Ny-F:s borgare att
flytta till Halmstad. — De äldsta privilegier,
som f. n. finnas för staden, äro givna 1558 av
Kristian III och innehålla stadfästelse på de
rättigheter, som av Danmarks förra konungar
blivit givna åt staden. F. erhöll stapelstadsrätt
1866, fick sjömanshus 1868 och tullkammare
1870. — Litt.: A. F. Möller, »Några
anteckningar till F:s historia» (1891), »Ur F:s
kyrkoböcker från 1800-talet» (1918); A. Jönsson,
»Falkenbergsboken» (1916); A. W. Ståhle och
O. Carlander, »F. Anteckningar om dess
historia, laxfiske m. m. från 1860-talet» (1926).
, -gg-;S.Stg;J.C.
Falkenberg, kontrakt i Göteborgs stift,
omfattar 8 pastorat: Morup; Falkenberg och Skrea;
Vinberg och Stafsinge; Ljungby och Alfshög;
Sibbarp och Dagsås; Okome, Köinge och
Svartrå; Fagered, Källsjö och Ullared, samt
Gunnarp och Gällared; 32,848 inv. (1931). J. C.
Falkenberg, adliga ätter, urspr. stammande
från Mark Brandenburg. över Livland inkom
till Sverige Henrik von F. (1553—1629, enl.
annan uppgift d. 1615), som efter att ha varit
sv. legat vid olika nordvästtyska kurfurstehov
1611 blev ståthållare på Kalmar slott. Av
dennes söner, F. 1) och 2), 1625 naturaliserade
som sv. adelsmän, blev F. 1) stamfar för ätterna
F. af Trystorp; den adliga ättegrenen
utslocknade 1789, men den från en sonson til!
F. 1), landshövding Gabriel F. (1685—1756),
stammande friherrliga (1733) grenen, den s. k.
Lagmansögrenen, till vilken F. 6) hör,
fortlever; på denna friherrliga ätt adopterades
1772 åtskilliga av den adliga ättens medl. Från
F. 2) och en på hans ätt 1642 adopterad
finländsk fr ände stamma ätterna F. af Bålby;
av de adliga grenarna fortlever endast den
adopterade. F. 4) blev 1687 friherre och 1693
greve F. af Sandemar men slöt själv sin
ätt. En sonsons son till F. 2), nedannämnde
F. 5), blev 1773 friherre, 1778 greve; hans ätt
fortlever. F. 5) och hans efterkommande
innehade sedan 1732 ss. fideikommiss godset
Brokind (se d. o.) i Östergötland. 1918 försåldes
godset och utbyttes mot fideikommisskapital.
— Litt.: »Falkenbergska släktföreningens
skrifter», 1—3 (1918—30). C.
1) Conrad F. (af Trystorp), militär
och ämbetsman (1591—1654), f. i Livland, 1623
kapten vid Södermanlands reg., 1631 sv.
kommissarie i Holland och 1633 kammarråd, 1637
landshövding i Kalmar län, 1651 riksråd, 1652—
53 rikskammarråd. P. S.
2) M e 1 k e r F. (a f B å 1 b y), den
föregåendes broder, militär och ämbetsman (1597—
1651), började sin bana vid hovet, blev 1621
fänrik, 1623 kapten och 1627 ryttmästare men
övergick därpå till kommissariatet och blev
1633 kammarpresident i sv. räntekammaren i
Mainz. 1637—42 landshövding i n. och s.
Finland och på Åland, var han där på gr. av sin
energi och hårdhet ytterst illa omtyckt och
anhöll själv om förflyttning. Han blev 1646
underståthållare i Stockholm och 1648 krigsråd. P.S.
3) Henrik F. (af Trystorp), son till
F. 1), ämbetsman (1634—91), 1652
kommissarie i kammarrevisionen, 1664 kammarråd och
som sådan en ivrig förespråkare för
sparsamhet i förvaltningen och för reduktionens
fortsättning. 1674—76 landshövding i Älvsborgs
län, var F. vid 1675 års riksdag en av ledarna
vid angreppen mot förmyndarregeringen och
rådet. Som lantmarskalk vid riksdagen i
Halmstad 1678 fortsatte F. på samma bana. För
Karl XI :s vittgående planer tyckes F. dock ej
ha varit sinnad att verka och sändes före 1680
års riksdag till Sveriges tyska prov, för att
vidtaga åtgärder till upphjälpande av dessa genom
— 3 —
— 4 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
