Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Falklandsöarna - Falkman, 1. Ludvig - Falkman, 2. Oscar - Falkman, 3. Harald - Falkner, Roland Post - Falkon och Falkonett (el. falknett)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FALKMAN
sjöelefanter (Macrorhi’nus elephanti’nus). —
Befolkningen uppgick 1929 till 2,375 inv., av
vilka de allra flesta voro engelsmän, jämte
några tyskar, norrmän och argentinare.
Största delen lever av boskapsskötsel. Urspr.
höll man nötboskap och hästar, som vilda
strövade omkr. på hedarna. I våra dagar ha de
ersatts av fårhjordar. Fårbeståndet
uppskattades 1929 till 613,052 djur. Importens värde
uppgick 1929 till 14,4 mill. sv. kr., exportens till
99,4 mill. kr. De förnämsta exportvarorna voro
produkter av val- och sälfångsten (olja, tran,
barder), 79,8 mill. kr., och ull, 4,s mill. kr.
Huvudort är Port Stanley med 1,000 inv. (1929).
— F. är eng. kronkoloni och omfattar jämte
ögruppen i fråga även de för valfångsten i s.
Ishavet betydelsefulla ögrupperna Sydgeorgien,
Sydorkney-, Sydsandwich- och
Sydshetlands-öarna jämte Graham land. — F. upptäcktes
1592 av J. Davis; de voro då obebodda.
Efter 1700 besöktes de ofta av franska
sjöfarare, framför allt från sjöstaden S:t Malo,
vilka gåvo dem namnet lies Malouines. Det
första kolonisationsförsöket gjordes 1764 av M.
de Bougainville. Efter en period av skiftande
ägare (Frankrike, Spanien, England, Argentina)
kom F. 1883 definitivt till England. — Litt.:
T. G. Halle, ”On the geological structure and
history of the Falkland islands” (1911); C.
Skottsberg, ”Botanische Ergebnisse der
schwe-dischen Expedition nach Patagonien und dem
Feu rlande”, 3 (1913); V. F. Boyson, ”The
Falkland islands” (1924).
Sjöslaget vid F. 8/i2 1914. Efter den
tyska segern vid Coronel (se d. o.) samlade
engelsmännen i hemlighet betydande
sjöstridskrafter till de sydamerikanska farvattnen för
att förgöra de handelsförstörande tyska
kryssarna. 7/i2 hade sålunda slagkryssarna
’Tn-vincible” och ”Inflexible” samt 5 andra
kryssare under befäl av amiral Sturdee anlänt till
basen å F., där de omedelbart igångsatt
kol-ning. I dagningen 8/i2 dök oväntat den tyska
eskadern under amiral Spee upp utanför
inloppet till den engelska basen utan vetskap
om överlägsenheten hos där befintliga fartyg.
De engelska fartygen upptogo omedelbart jakt
på de såväl i fråga om fart som bestyckning
underlägsna tyska kryssarna. Efter en
hjältemodig kamp gingo ”Scharnhorst”,
”Gneise-nau”, ”Nürnberg” och ”Leipzig” under med
större delen av sina besättningar. Endast
”Dresden” lyckades undkomma. Med detta
sjöslag ernådde engelsmännen obestritt
herravälde på världshaven. H.S-k.
Falkman. 1) Ludvig Berckhan F.,
ämbetsman, förf. (1808—91), student i Lund 1825,
lantmäteriexamen 1829, rådman i Malmö 1843,
överdirektör 1849 och generaldirektör 1864—
81 vid lantmäterikontoret; led. av ett flertal
kommittéer, som
behandlade frågor bl. a.
inom skogsskötsel,
lönereglering och
kartografi. Bland det
stora antal skrifter,
som F. författade i
samband med sin
tjänst el. sina
kommittéuppdrag, må
nämnas det
grundläggande arbetet ”Om
mått och vigt i
Sverige” (2 bd, 1884—
85), ”Om bränntorf” (1870) och ”Om
hemmans-klyfningen i Malmöhus län” (1848). J.Tbg.
2) Oscar Carl August F., den föregåendes
sonson, industriman (f. 25/i2 1877),
utexaminerades från Tekniska högsk. 1900, var anställd
vid Carnegie Steel co. i Pittsburg 1904—05,
verkställande direktör för Trollhättans
elektriska kraft-a.-b. 1907—10. Sedan 1920 är F.
direktör för Riddarhytte a.-b. och sedan 1925 för
Skellefteå gruv-a.-b. och Västerbottens
gruv-a.-b. F. tillhör socialiseringsnämnden och är
sedan 1926 suppl. för järnvägsfullmäktige. T.E-r.
3) Ludvig Carl H a r a 1 d F., den föregåendes
kusin, sångare (baryton) (f. 21/2 1882), var först
arkitekt, 1913—16 anställd vid Göteborgs stads
byggnadsnämnd och drätselkammare, men
ägnade sig sedan huvudsaki. åt konsertsången. Hans
styrka ligger i en litterärt-recitatoriskt
betonad föredragskonst, främst åsyftande ett
intensivt återgivande av diktens
stämningsinne-håll. F. har även med framgång uppträtt som
operasångare. F.S-l.
Falkner [fä’kna], Roland Post,
nordamerikansk statistiker (f. 1866), blev fil. d:r i
Halle 1888 och har varit prof, vid Wharton
school of finance and economy, Philadelphia.
1900—15 verkade F. som statistisk
ämbetsman, 1915—26 var han anställd vid Alexander
Hamilton institute, New York; fr. o. m. 1926
är han chief statistician vid National industrial
conference board. T.L-n
Falko’n (lat. falco) och Falkonett (el.
falknett), enkel och dubbel, små kanoner
Kanontyp Kulvikt Kaliber Pjäsvikt Längd
”Dubbel falknett", 2 i/2-pundig .... 1,060 gr. 7,2 cm. 420 kg. >21/2 m.
”Enkel falknett”, 1 Lt-pundig .... 530 „ 5,7 „ 170 „ 2 „
"Falkun”, 1-pundig 430 „ 4,6 „ ICO „ >0/2 ~
— 11 —
— 12 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
