Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Falkon och Falkonett (el. falknett) - Falksläktet, falkar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FALKSLÄKTET
Näbb av lärkfalk.
från 1500-talets mitt, avsedda att skjuta kulor
av järn el. bly om 3 ned till V2 skålpunds vikt
(o. P/3—U4 kg.). Under Erik XIV:s tid ingingo
i sv. ”skyttet” bl. a. de i tab. angivna kanonerna.
— Jfr F a 1 k. R.Sbg.
Falksläktet, falkar (Falco), underfam.
Falconi’næ av fam. falkartade rovfåglar (se
d. o.), de skickligaste flygarna bland
rovfåglarna. Vingarna äro
långa och spetsiga
med 2:a handpennan
längst; tarsen är
kortare än underbenet,
upptill fjäderklädd
samt försedd med
5—6 kantade fjäll
utan tvärplåtar,
tårna kraftiga med
tydlig bindhud mellan
3:e och 4:e tån,
klorna starka och vassa.
Dessutom
kännetecknas f. av en kort,
kraftig, starkt nedåt-
böjd övernäbb, i vars kant finns en skarpt
avsatt tand samt en motsvarande inskärning på
undernäbbet (se fig.). Näsborrarna äro
cirkelrunda och mitt i försedda med en tydlig knöl.
Hannen är i regel betydligt mindre än honan
och är hos flera arter vackrare och renare
färgad. Falkarna bygga för det mesta icke något
bo utan lägga sina ägg på klippavsatser el. i
andra fåglars bon. De 4—6 äggen, vilka äro
brunfläckiga, ruvas endast av honan, men
bå
Jaktfalk.
da föräldrarna deltaga i matningen. Födan
ut-göres av rov, däggdjur, fåglar, insekter o. d.
F. är utbrett över så gott som hela jorden och
uppdelas i 35 arter och 73 underarter. I
Sve
rige förekomma följ, arter: Jaktfalken,
Falco rusti’colus, vår största falk, översidan
och stjärten äro skiffergrå, bandade med ljusa
linjer, undersidan gulvit med mörka fläckar.
Den häckar endast i fjälltrakterna, där den
bygger sitt bo på branta klippsidor. Den lever
mest av ripor och änder, vilka den fångar i
flykten. Olika raser finnas på Island,
Grönland och i Nordamerika, av vilka den på
Grönland levande är nästan helvit med några
gråblå fläckar på ryggen. Förr fångades
jaktfalken liksom följ, art för att dresseras till
jakt, och särsk. de vita exemplaren värderades
högt. — Pilgrimsfalken, F. peregri’nus.
Huvudet är ovan skiffergrått, ryggen,
vingarna och stjärten askgrå med mörka tvärband;
Pilgrimsfalk.
strupen vit, på ömse sidor begränsad av ett
svart mustaschstreck; undersidan gulvit med
svarta tvärband. Längd 40—50 cm.
Pilgrims-falkar av olika arter finnas över nästan hela
jorden. Vår art är inskränkt till Europa n.
om Alperna och Pyrenéerna. I Sverige finns
den täml. sällsynt över hela landet. Den
häckar helst, där branta berg resa sig upp ur
sjöar el. havet. Äggen äro 3—4 med vitaktig
bottenfärg, tätt täckta av brunröda fläckar.
Pilgrimsfalken fångar sitt rov i flykten. Detta
består av änder, rapphöns och andra fåglar,
ofta betydligt större än den själv. Flyttfågel.
— Lärkfalken, F. subbu’teo. Huvudet är
ovan svartbrunt, fjädrarna framför och under
ögat jämte ett smalt mustaschstreck svarta,
övriga delen av huvudet liksom strupen
gulvit, rygg, stjärt och vingar skiffergrå,
undersidan rostfärgad med breda, brunsvarta längs-
— 13 —
— 14 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
