Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Falun
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FALUN
förd 1771—85 (restaurerad 1917—21), förut
säte för gruvans administration men numera
(sedan 1922) museum för Bergslagets
industrihistoriska samlingar. Byggnaden är belägen
invid den s. k. St. gruvstöten (se F a 1 u
gruva). Väldiga gråbergshögar och slaggfält ö.
om gruvan ända ned i staden erinra ännu om
den månghundraåriga brytningen. På platsen
för de forna rostugnarna och de otaliga
hyttorna ligga nu Bergslagets svavelsyrefabriker
(2 st.), rödfärgs- och vitriolverk samt
ättiks-fabrik. S. v. om gruvan alldeles utanför
stadsgränsen befinner sig den stora Vagn- och
maskinfabriken för tillverkning av ång- och
elektriska lokomotiv samt järnvägsvagnar.
Mellan gruvområdet och Faluån jämte sjön
Tisken ligger den v. delen av staden,
omfattande stadsdelarna Gamla herrgården (så
benämnd efter fogdegården Borns hyttegård),
Prästtäkten, V. Falun och Elsborg. Denna
del av F. är väl bevarad sedan mer än P/s
sekel tillbaka, en typisk gruvstad med
mestadels små rödstrukna envåningsträhus vid långa,
smala gator och ännu smalare gränder. Många
av husen ha gaveln åt gatan, vilket ännu mera
bidrager till stadsbildens ålderdomliga prägel.
Först vid stadsdelen Elsborgs s. gräns vidtar
den moderna bebyggelsen. Av större el.
märkligare byggnader i denna stadsdel må nämnas
det modernt inredda varmbadhuset och
brandstationen (båda uppförda 1911), en större
folkskolebyggnad (1915) samt den numera
upphörda Falu bergsskolas hus. Dessutom
märkas där två äldre byggnader, näml, den s. k.
Kopparvågen vid Hälsingtorget (uppbyggd
1633, förstörd av eldsvåda 1761, ånyo uppförd
1762), numera inrymmande en del av St.
Kopparbergs bergslags a.-b:s arkiv, samt stadens
teater, en större träbyggnad, uppförd redan
1827—28 och ännu alltjämt användbar.
Även staden ö. om ån, dess centrala del,
omfattande 9 namngivna stadsdelar, har i stort
sett bevarat mycket av sitt forna utseende,
ehuru den moderna bebyggelsen där mera fått
insteg och utanför den gamla stadsgränsen
kraftigt brett ut sig. Där finner man stadens
båda kyrkor. Äldst av dessa är Gamla el.
Mariakyrkan (uppförd 1450—71, restaurerad
och tillbyggd flera gånger, senast vid sista
sekelskiftet), n. stadsdelarnas och
landsförsamlingens kyrka, med hänsyn till dess egenskap
jämväl av sockenkyrka även benämnd
Kopparbergs kyrka (bild se pl. vid art.
Dalar-ne). Detta tempel besitter hög
konstnärlig kvalitet och utgör ett märkligt prov
på senmedeltida byggnadskonst. Den andra,
Nya el. Kristine kyrka, belägen vid St. torget,
uppfördes 1642—55 (tornbyggnaden färdig
först 1659 el. 1660) och restaurerades 1904—
06. Med sin vackra arkitektur och praktfulla
inredning är den Dalarnes förnämsta
byggnadsverk från renässanstiden. Vid St. torget
ligger också stadens rådhus (uppfört 1651—55,
nedbrunnet 1761, ånyo uppfört 1763—67,
restaurerat flera gånger, senast 1931). På
samma sida om ån ligger Bergslagets stora
kontorskomplex (uppfört 1762—66, påbyggt
1904) med flygelbyggnaden
”Bergslagssa-longen” (uppförd 1819), vari Bergslagets stora
och dyrbara porträtt- och tavelsamling är
inrymd. Den senare byggnaden utgjorde i 6
decennier stadens enda förnämligare festlokal.
Vidare märkas landshövdingeresidenset (uppfört
1761), Länsstyrelsens hus, post och telegraf,
Högre allm. lärov:s och Lärov:s för flickor
byggnader, den senare prydd med alster av
Dalarnes främsta konstnärer, riksbankshus
(uppfört 1930), det vackert belägna Länslasarettet,
ett större epidemisjukhus, stadens vårdhem
med tillhörande sjukhus, Falu
folkskollärarin-neseminarium (uppfört 1915), ett
landstings-seminarium, lantmäterikontoret (uppf. 1928—
— 41 —
— 42 —
I Faluns omgivningar
Skala 1 :100 000
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
