Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Falun - Falu norra tingslag - Falun—Rättvik—Mora järnväg - Falun—Västerdalarnas järnväg - Falu södra tingslag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FALU NORRA TINGSLAG
29), tre bankpalats, Kopparbergs läns
sparbanks hus, Stadshotellet, Grand hotel (f. d.
Nya hotellet, ombyggt 1929—30, dekorerat av
konstnären J. Werkmäster), länsfängelset,
Dalregementets kasernbyggnader samt Dala
forn-sal vid Vasagatan, inrymmande Dalarnes
fornminnesförenings och hembygdsförbunds
samlingar. På St. torget finnes ett
Engelbrekts-monument i brons (av K. Hultström) och på
planen framför lärov. en bronsbyst av J. O.
Wallin (modellerad av Th. Lundberg). Av
parker må nämnas Kronbergsparken,
Stadsparken med utvärdshuset Kullen och den s. k.
Promenaden, som sträcker sig från
Nybrogatan till S. järnvägsstationen och har sin
ändpunkt vid Nya kyrkogården. Mellan
Stadsparken och Gamla kyrkan ligger, inbäddad i rik
grönska, en vidsträckt med vackra moderna
villor bebyggd villastad. Idrottsintresset är
tillgodosett genom en idrottsplats, en förstklassig
skidbacke och en större tennishall, uppförd
1930.
F. har två järnvägsstationer samt
ångbåts-förbindelser med socknarna omkr. sjön Runn,
tullkammare, fullst. vatten- och
avloppsledning samt elektricitets- och gasverk. F. har
även sedan 1924 rundradiostation. Förutom
riksbankskontor finnas en bank,
Jordbrukarebanken, avdelningskontor för
Göteborgsban-ken och Sv. handelsbanken samt två
sparbanker. St. Kopparbergs bergslags a.-b. har sitt
huvudkontor förlagt till F. 1929 funnos 177
handlande och 39 industriella anläggningar
med tillsammans 843 arbetare.
Taxeringsvärdet å fast egendom inom staden utgjorde 1930
45,108,800 kr., därav för jordbruksfastighet
188,100 kr. och för bevillningsfri 7,967,600 kr.;
till kommunal inkomstskatt taxerad inkomst
för sv. a.-b. 2,127,670 kr., för andra
skattskyldiga 37,181,030 kr. I staden utgivas 5 politiska
tidn., ”Tidn. för Falu län och stad”,
”Falu-Kuriren” (båda dagliga), ”Dala-Demokraten”,
”Dala-Tidn.” och ”Dalarna” (alla 3 gånger i
veckan). — Kristine och Kopparbergs
stads-och landsförsamlingar bilda tillsammans ett
pastorat i Falu kontrakt, Västerås stift. Lg.
Historia. Stadens äldre historia sammanfaller
helt och hållet med Falu gruva (se d. o.). Efter
hand som gruvan utvecklades, växte givetvis
bebyggelsen. Någon bosättning på platsen före
upptäckten av gruvan anses icke ha
förekommit, frånsett en och annan fäbod, tillhörande
bönder i Torsångs s:n. Redan så tidigt som
o. 1200 torde kyrka ha uppbyggts här. Man
har näml. 1931 i Gamla kyrkan påträffat en
dopfuntsfot, som daterats till nämnda tid och
som anses vara en rest från ortens äldsta
kyrka. Det förut enda kända minnet från me
deltiden har varit en vackert huggen gravsten
från 1498. Marknader torde tidigt ha hållits
i F., trol. på Falan el. platsen mellan
Hälsingtorget el. Gamla torget och St. torget. På gr.
av den vid gruvan fungerande särskilda
domstolen (upphörd 1721) kan behovet av en
stadsanläggning på den gamla
marknadsplatsen icke ha ansetts trängande. Först i början
av 1600-talet synes man ha kommit på andra
tankar. 7/i 1608 utfärdade Karl IX privilegier
för en stad F. Detta har dragits i tvivelsmål,
men säkert är, att staden sagda år lät
uppbygga ett med torn försett rådhus. Nya
privilegier gåvos 1624 och 3O/io 1641. 1624 valdes
såväl borgmästare som ett antal rådmän, varför
en stadsbildning då måste ha funnits, men det
var först efter 1641 års privilegier, som
regleringen av bebyggelsen i staden genomfördes;
förtjänsten därav tillkommer landshövdingen
Johan Berndes. 1761 i juni avbrann en stor
del av den v. och i juli s. å. av den ö. staden;
1847 blevo 42 gårdar i n. ö. stadsdelen
lågornas rov. Sedan dess ha inga betydande
eldsolyckor övergått F. Däremot ha tid efter
annan skadegörande översvämningar av Faluån
ägt rum, senast 1916, då torg och gator i
närheten av ån gjordes ofarbara. — Litt.:
”Staden vid Falan” (1925ff.). Lg.
Falu norra tingslag i s. ö. Dalarne sträcker
sig från trakten kring sjön Runn i s. till
gränsen mot Hälsingland i n. och Gästrikland i ö.;
omfattar 6 socknar: Vika med Hosjö kapell,
Sundborn, Svärdsjö med Svartnäs församling,
Enviken, Kopparberg (Falu landskommun)
samt Aspeboda; 2,119,59 kvkm., därav 1,936,24
land; 21,141 inv. (1921; 11 inv. pr kvkm.);
100,92 kvkm. åker (1927; 5,2% av landarealen),
1,458,77 kvkm. skogsmark. Terrängen är i
allm. kuperad, stiger från 106 m. ö. h. i s.
(sjön Runn) till över 500 m. ö. h. i n.
(Spjärs-hällan 506 m.). Berggrunden utgöres av
urberg, gnejser och graniter, samt (i trakten av
Falun) leptit. Jordmånen består kring sjöarna
och i dalgångarna av marina och glacifluviala
ler-, sand- och grusavlagringar, till vilka
bygden i allm. är lokaliserad (se karta vid art.
Dalarne) samt på de skogklädda höjderna
av morän. Åkerbruk, boskapsskötsel,
skogsbruk, industri och bergsbruk (Vintjärn) äro
huvudnäringarna. Större industriorter:
Korsnäs, Grycksbo och Linghed (se d. o.). F. utgör
n. delen av Falu domsaga samt ingår i Falu
kontrakt, Västerås stift. J.C.
Falun—Rättvik—Mora järnväg, se G ä v 1 e—
Dala järnvägar.
Falun—Västerdalarnas järnväg, se Gävle
—D ala järnvägar.
Falu södra tingslag i s. ö. Dalarne sträcker
— 43 —
— 44 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
