Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fartyg - Fartygsbesiktning - Fartygschef - Fartygsingenjör - Fartygsinspektionen - Fartygsinteckning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FARTYGSINTECKNING
Under f.-typernas utveckling ända till
början av 1800-talet utgjorde trä det enda
byggnadsmaterialet samt åror och segel de enda
framdrivningsmedlen. 1802 byggdes emellertid
i Skottland en ångbåt, ”Charlotte Dundas”,
driven av ett akterhjul. 1806 konstruerades i
Amerika en med sidohjul framdriven ångbåt
”Clermont”, och sedan utvecklades
ångfartygs-konstruktionen hastigt. Den första resan över
Atlanten, varvid ångkraft tidvis användes,
fullbordades 1819 av amerikanska skeppet
”Savan-nah” (fig. 6). 19 år senare gjorde engelska
hjulångaren ”Sirius” motsvarande resa med
användande av ånga under hela överfarten.
Praktiskt brukbar konstruktion av propeller
användes först 1836 av svensken John
Ericsson å f. ”Francis B. Ogden” och
engelsmannen F. P. S m i t h. Redan 1816 hade emellertid
Samuel O w e n insatt en ångmaskin med
4-bladig propeller i en Roslagsskuta, ”The
witch of Stockholm”. Försöket misslyckades
på gr. av för liten maskinkraft. — Det första
järnf. var kolpråmen ”Vulcan”, byggd 1818 i
Skottland. Tre år senare tillkom ”Aaron
Manby”, det första ångf. av järn. Mexikanska
fregatten ”Guadalupe”, 1843, var det första
större krigsf. av järn. Ett av de märkligaste f.,
som någonsin byggts, var den 1858 sjösatta
”Great Eastern” (fig. 7). Förutom genom sina
oerhörda dimensioner — 207 m. lång och med
32,000 tons deplacement — utmärkte sig ”Great
Eastern” genom att vara konstruerat efter
lång-spantsystem och med dubbelbotten samt försett
med såväl hjul- som propellermaskineri samt
segel. Det var inrett för 4,000 passagerare och
400 mans besättning. ”Great Easterns”
dimensioner överträffades först 1905 av White star
line’s ångare ”Baltic”. Redan 1860 var farten
hos hjulångf. uppe i 18 knop. Ett dylikt för
Irlandstrafiken avsett f. var ”Leinster” (fig.
8). F.-maskineriet utvecklades ytterligare
genom införandet av kompoundmaskiner och
ytkondensorer o. 1855,
trippelexpansionsma-skiner 1881 och ångturbiner 1894. Det första
större turbindrivna f. var engelska
passagerar-ångaren ”King Edward” 1901. Tiden från
sekelskiftet till nu har karakteriserats dels av
segelf:s försvinnande, dels av de maskindrivna
f:s alltmera växande storlek och fart. Fig. 9
visar det 1930 färdigbyggda expressf.
”Europa” (systerf. till ”Bremen”), som har följ,
huvuddata: längd 285 m., bredd 31 m.,
djupgående 10,37 m., deplacement 51,860 ton,
bruttotonnage 51,656 registerton, 130,000 axel-hkr.
och 27,5 knops fart. Antal passagerare 2,200.
Se vidare Handelsfartyg,
Krigsfartyg, Segelfartyg, Ångfartyg och M
o-t o r f a r t y g. T.Hrn.
2) Jur. Då sv. sjölagen 12/e 1891 saknar de
finition å f., får f. enl. allmänna sv.
språkbruket bestämmas som ett fortskaffningsmedel till
sjöss, framdrivet med segel el. maskinkraft.
Sjölagen utgår dock ifrån att f. är en farkost
av ej alltför ringa storlek. Alla svenska f. om
minst 20 registertons dräktighet och avsedda
för handelsfrakt el. resandes fortskaffning
måste registreras i ett för hela riket gemensamt
fartygsregister (se d. o.) hos
Kommerskollegium, som utfärdar ett s. k.
nationalitets- och registreringscertifikat.
Svenskt är enl. lagen det f., som till 2/s äges av
svenska undersåtar el. av a.-b., vars styrelse
har säte i Sverige och består av svenskar.
Huvudredaren för dylikt fartyg skall alltid vara
svensk undersåte och bosatt i Sverige. E.K.
Fartygsbesiktning, se
Fartygsinspek-t i o n.
Fartygschef, befälhavaren å ett örlogsfartyg.
Fartygsingenjör, den mariningenjör, som å
sv. större krigsfartyg har ledningen av drift
och underhåll av maskineriet samt tillsyn över
fartygsskrovet och de tekniska anordningar,
som ej äro underställda art.-, torped- och
radioofficerarna. T.Hrn.
Fartygsinspektionen, 1915 upprättad avd. av
Kommerskollegium, som under ledning av en
byråchef har tillsyn över tillämpningen av
lagar och författningar rörande
sjöfartssäkerhe-ten, innefattande bestämmelser ang. fartygs
allmänna tillstånd, utrustning, inredning,
lastning och bemanning. För utövande av den
lokala tillsynen är Sverige indelat i 6 f.-distrikt,
vartdera under ledning av en l:e
fartygsin-spektör (skeppsbyggeriingenjör). Under l:e
inspektörerna sortera 18 2:e inspektörer, vilka
utgöras dels av skeppsbyggeriingenjörer, dels
av sjökaptener och maskinister. De
fartygsbe-siktningar, som förrättas av F., äro s j ö v ä
r-dighetsbesiktning och passager
a-refartygsbesiktning (se d. o.).
Dessutom bestämmer F. det fribord (se d. o.), till
vilket ett fartyg får nedlastas. Vid nybyggnad
av fartyg, som icke bygges under kontroll av
något av de större klassificeringssällskapen (se
d. o.), äger F. kontrollera, att fartyget bygges
enl. k. f. ang. fartygs byggnad och utrustning.
F. åligger även tillsynen över tillämpningen av
1919 års lag ang. arbetstiden å sv. fartyg. Om
av F. meddelade föreskrifter för visst fartyg,
vad beträffar sjöfartssäkerheten, icke iakttagas,
äger F. meddela förbud för fartygets nyttjande.
Jfr Besiktning. T.Hrn.
Fartygsinteckning, inskrivning i domstols
protokoll av panträtt i fartyg. Liksom andra
värdeföremål kunna fartyg genom stiftande av
panträtt däri tjäna som säkerhet för lämnad
— 93 —
— 94 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
