FARTYGSINTECKNING Under f.-typernas utveckling ända till början av 1800-talet utgjorde trä det enda byggnadsmaterialet samt åror och segel de enda framdrivningsmedlen. 1802 byggdes emellertid i Skottland en ångbåt, ”Charlotte Dundas”, driven av ett akterhjul. 1806 konstruerades i Amerika en med sidohjul framdriven ångbåt ”Clermont”, och sedan utvecklades ångfartygs-konstruktionen hastigt. Den första resan över Atlanten, varvid ångkraft tidvis användes, fullbordades 1819 av amerikanska skeppet ”Savan-nah” (fig. 6). 19 år senare gjorde engelska hjulångaren ”Sirius” motsvarande resa med användande av ånga under hela överfarten. Praktiskt brukbar konstruktion av propeller användes först 1836 av svensken John Ericsson å f. ”Francis B. Ogden” och engelsmannen F. P. S m i t h. Redan 1816 hade emellertid Samuel O w e n insatt en ångmaskin med 4-bladig propeller i en Roslagsskuta, ”The witch of Stockholm”. Försöket misslyckades på gr. av för liten maskinkraft. — Det första järnf. var kolpråmen ”Vulcan”, byggd 1818 i Skottland. Tre år senare tillkom ”Aaron Manby”, det första ångf. av järn. Mexikanska fregatten ”Guadalupe”, 1843, var det första större krigsf. av järn. Ett av de märkligaste f., som någonsin byggts, var den 1858 sjösatta ”Great Eastern” (fig. 7). Förutom genom sina oerhörda dimensioner — 207 m. lång och med 32,000 tons deplacement — utmärkte sig ”Great Eastern” genom att vara konstruerat efter lång-spantsystem och med dubbelbotten samt försett med såväl hjul- som propellermaskineri samt segel. Det var inrett för 4,000 passagerare och 400 mans besättning. ”Great Easterns” dimensioner överträffades först 1905 av White star line’s ångare ”Baltic”. Redan 1860 var farten hos hjulångf. uppe i 18 knop. Ett dylikt för Irlandstrafiken avsett f. var ”Leinster” (fig. 8). F.-maskineriet utvecklades ytterligare genom införandet av kompoundmaskiner och ytkondensorer o. 1855, trippelexpansionsma-skiner 1881 och ångturbiner 1894. Det första större turbindrivna f. var engelska passagerar-ångaren ”King Edward” 1901. Tiden från sekelskiftet till nu har karakteriserats dels av segelf:s försvinnande, dels av de maskindrivna f:s alltmera växande storlek och fart. Fig. 9 visar det 1930 färdigbyggda expressf. ”Europa” (systerf. till ”Bremen”), som har följ, huvuddata: längd 285 m., bredd 31 m., djupgående 10,37 m., deplacement 51,860 ton, bruttotonnage 51,656 registerton, 130,000 axel-hkr. och 27,5 knops fart. Antal passagerare 2,200. Se vidare Handelsfartyg, Krigsfartyg, Segelfartyg, Ångfartyg och M o-t o r f a r t y g. T.Hrn. 2) Jur. Då sv. sjölagen 12/e 1891 saknar de finition å f., får f. enl. allmänna sv. språkbruket bestämmas som ett fortskaffningsmedel till sjöss, framdrivet med segel el. maskinkraft. Sjölagen utgår dock ifrån att f. är en farkost av ej alltför ringa storlek. Alla svenska f. om minst 20 registertons dräktighet och avsedda för handelsfrakt el. resandes fortskaffning måste registreras i ett för hela riket gemensamt fartygsregister (se d. o.) hos Kommerskollegium, som utfärdar ett s. k. nationalitets- och registreringscertifikat. Svenskt är enl. lagen det f., som till 2/s äges av svenska undersåtar el. av a.-b., vars styrelse har säte i Sverige och består av svenskar. Huvudredaren för dylikt fartyg skall alltid vara svensk undersåte och bosatt i Sverige. E.K. Fartygsbesiktning, se Fartygsinspek-t i o n. Fartygschef, befälhavaren å ett örlogsfartyg. Fartygsingenjör, den mariningenjör, som å sv. större krigsfartyg har ledningen av drift och underhåll av maskineriet samt tillsyn över fartygsskrovet och de tekniska anordningar, som ej äro underställda art.-, torped- och radioofficerarna. T.Hrn. Fartygsinspektionen, 1915 upprättad avd. av Kommerskollegium, som under ledning av en byråchef har tillsyn över tillämpningen av lagar och författningar rörande sjöfartssäkerhe-ten, innefattande bestämmelser ang. fartygs allmänna tillstånd, utrustning, inredning, lastning och bemanning. För utövande av den lokala tillsynen är Sverige indelat i 6 f.-distrikt, vartdera under ledning av en l:e fartygsin-spektör (skeppsbyggeriingenjör). Under l:e inspektörerna sortera 18 2:e inspektörer, vilka utgöras dels av skeppsbyggeriingenjörer, dels av sjökaptener och maskinister. De fartygsbe-siktningar, som förrättas av F., äro s j ö v ä r-dighetsbesiktning och passager a-refartygsbesiktning (se d. o.). Dessutom bestämmer F. det fribord (se d. o.), till vilket ett fartyg får nedlastas. Vid nybyggnad av fartyg, som icke bygges under kontroll av något av de större klassificeringssällskapen (se d. o.), äger F. kontrollera, att fartyget bygges enl. k. f. ang. fartygs byggnad och utrustning. F. åligger även tillsynen över tillämpningen av 1919 års lag ang. arbetstiden å sv. fartyg. Om av F. meddelade föreskrifter för visst fartyg, vad beträffar sjöfartssäkerheten, icke iakttagas, äger F. meddela förbud för fartygets nyttjande. Jfr Besiktning. T.Hrn. Fartygsinteckning, inskrivning i domstols protokoll av panträtt i fartyg. Liksom andra värdeföremål kunna fartyg genom stiftande av panträtt däri tjäna som säkerhet för lämnad — 93 — — 94 —