Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fartygsinteckning - Fartygsintendent - Fartygsläkare - Fartygsmotstånd - Fartygsmätning - Fartygspräst - Fartygsregister - Fartygsutrustning - Fartygsuttagningskommissionen - Farvatten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FARTYGSINTENDENT
kredit. Medan mindre fartyg få överlämnas i
borgenärens besittning ss. handfången pant,
må fartyg om 5 registertons dräktighet el. mera
icke på dylikt sätt panttagas, utan pantsättning
sker genom inskrivning vid Stockholms
rådhusrätt av panträtt enl. skuldebrev till visst
penningbelopp. I allm. gälla om denna f.
samma regler som för inteckning (se d. o.) i fast
egendom, dock må del av fartyg ej intecknas,
ej heller flera fartyg gemensamt för samma
skuldebrev. Reglerna om ägarhypotek (se d.
o.) sakna ock giltighet för f. F. medför rätt
att vid utebliven betalning få fartyget, oavsett
vem som är ägare, utmätt och exekutivt
försålt. Jfr Sveriges
skeppshypoteks-kassa. E.K.
Fartygsintendent, person som biträder
fartygschefen i allt, som rör avlöning, beklädnad,
proviant m. m. för personalen ombord.
Fartygsläkare, läkare, som är anställd på
passagerarefartyg, samt på krigsfartyg
kommenderad marinläkare.
Fartygsmotstånd är det motstånd i kg., som
ett fartyg måste övervinna för att med viss fart
framdrivas genom vattnet. F. kan uppdelas i
friktionsmotstånd, vågbildnings- och
virvelmotstånd, med gemensamt namn benämnt
rest-motstånd, och luftmotstånd. F. kan ant.
beräknas el. genom modellförsök, vad
restmot-ståndet beträffar, experimentellt bestämmas.
För större fartyg göras vanl. modellförsök i
härför särsk. byggd släptank (se d. o.).
Frik-tionsmotståndet är beroende dels av våta
bottenytans storlek och beskaffenhet, dels av
fartygets fart. För långsamt gående fartyg
uppgår friktionsmotståndet till o. 80 °/o av det
totala motståndet, för mycket snabbgående
fartyg till o. 40 °/o. Vågbildningsmotståndet,
även kallat formmotstånd, är beroende av
förhållandet mellan fartygets huvuddimensioner,
form och fart. Luftmotståndet uppgår vid
vindstilla till 2 å 7 °/o av det totala motståndet;
den högre siffran endast vid mycket
snabbgående fartyg. Sedan det totala motståndet
(M) i kg. erhållits, beräknas
motståndseffek-ten el. de propulsiva hästkrafterna PHK =
M .K. 1852 _ „ „ . , _
75 3600 aar = *art 1 knop. Divideras
PHK med maskineriets totala verkningsgrad,
t], erhålles den totala maskineffekten el.
axel-P HK
hästkrafterna AHK =—- . I genomsnitt
uppgår för handelsfartyg T] till 0,6. T.Hrn.
Fartygsmätning, se Skeppsmätning.
Fartygspräst, se Skeppspräst.
Fartygsregister, förteckning över
handelsfartyg. Svenskt f. skall enl. 2 § i Sjölagen föras
av Kommerskollegium. I detta skola införas
alla sv. fartyg med över 20 registertons
av-giftspliktig dräktighet. Sedan ett fartyg införts
i f., utfärdas ett nationalitets- och r
e-gistreringcertifikat, som skall finnas
ombord. I f. införes varje fartyg under ett
särsk. n:r, vilket fartyget bibehåller, då det,
efter att ha varit ur f. avfört, åter införes.
I f. återfinnas fartygets namn och eventuellt
tidigare namn, typ, byggnadssätt,
byggnadsmaterial, rigg, maskinstyrka, avgiftspliktiga
dräktighet enl. sv. mätbrev samt i detta upptagna
igenkänningsmått; vidare byggnadsort och -år,
hemort, uppgifter ang. fartygets ägare,
signalbokstäver m. m. Utdrag ur f. offentliggöres
årl. i ”Sveriges skeppslista”. Jfr Lloyds
register. T.Hrn.
Fartygsutrustning. K. f. 20/s 1927 föreskriver,
att fartyg, som användas i handelssjöfart,
skola vara försedda med viss f. Denna är i k. f.
närmare bestämd med hänsyn till farvatten,
fartygets storlek och typ mm. och består vanl.
av båtar, livbojar m. fl. bärgningsredskap,
ankare, kättingar, trossar, lanternor,
kompasser, läkemedel samt reservdelar till maskineri
och rigg, kikare, mistlur, lod m. m.
Beträffande f. för avgivande av ljus- och
ljudsignaler är även stadgat i den s. k.
ombordlägg-ningsförordningen av 26/io 1906. T.Hrn.
Fartygsuttagningskommissionen. Jämlikt
lagen % 1926 ang. anskaffande av fartyg för
krigsmaktens ställande på krigsfot äro ägare
av till krigsbruk tjänliga fartyg skyldiga att,
när så erfordras, mot ersättning ställa
fartygen till krigsmaktens förfogande. Fartygen
uttagas redan under fredstid från rikets olika
fartygsinspektionsdistrikt. Förslag till sådan
uttagning avgives vart 5:e år (räknat från
1928) av F., som utgöres av en
regementsofficer av marinen (ordf.), en mariningenjör, en
officer av armén, en tjänsteman i
Kommerskollegium samt två representanter för
sjöfartsnäringen. F. åligger att föra fartygsrulla,
innehållande uppgift å de fartyg som uttagits
m. m., samt att tillställa ägare av dylika
fartyg uttagningssedel. H.S-k.
Farvatten, gängse uttryck för sådana
vattenområden, där sjöfart, även i mindre
omfattning, äger rum. Man skiljer mellan
hemlands- och främmande f., även mellan rent
(grundfritt) och orent (grunduppfyllt) f. Med
lotsmans f. förstås område, inom vilket lots
är skyldig att lotsa. F. inom skärgårdar samt
i hamnar, floder, kanaler och insjöar
benämnes inre f. S t ä n g t f. benämnas vissa delar
(skärgårdsområden) av sv. inre
territorialvatten (se d. o.), till vilka främmande
örlogsfar-tyg icke äga tillträde utan särsk. medgivande.
H.S-k; E.Hg.
— 95 —
— 96 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
