Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fattigvårds- och barnavårdsförbundet, Svenska - Fattigvårdssamhälle - Fattigvårdsstyrelse - Fatum - Fatwa, fetva - Faubourg - Fauche-Borel, Louis - Faucher, Léon - Fauchet, Claude - Fauchille, Paul - Faucigny - Faucilles, Les Monts - Faucit, Helen - Fauconnet, Paul
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FATTIGVÅRDSSAMHÄLLE
och uppgifter om kommunernas fattigvård,
års-redogörelser, stadgar och instruktioner m. m.
Ordf, i förbundet har alltsedan dess stiftande
varit landshövding Johan Widén. Styrelsens
verkställande led. och sekreterare är Axel
Hirsch. M.Hn.
Fattigvårdssamhälle, se Fattigvård
s-fullmäktige.
Fattigvårdsstyrelse skall enl. 9 § i lagen om
fattigvård finnas i varje fattigvårdssamhälle.
Antalet led. skall i stad vara minst 5 och på
landet minst 3 jämte suppleanter till ett antal
av minst hälften av antalet ledamöter. Minst
1 led. och 1 suppleant skall vara kvinna. F.
har att ombesörja alla de angelägenheter inom
samhällets fattigvård, som äro att hänföra till
förvaltning och verkställighet. I Stockholm
kallas de distriktsstyrelser, som finnas i varje
territorialförsamling, för f., men motsvara ej
f. i lagens mening. F :s funktioner i Stockholm
utövas av fattigvårdsnämnden. M.Hn.
Fatum (lat., plur. fata), ödet, fattat ss. en
allt behärskande, allt styrande makt, vars
”slag” ingen kan motstå och vars
förutbestäm-melser intet kan ändra. Fata vole’ntem ducunt,
nole’ntem trahunt, ödet leder den villige men
släpar med sig den motspänstige, förklarade
också filosofen Seneca (se denne). Jfr
Fatalism, Determinism och öde. A.N.
Fa’twa (arab.), f e t v a, ett uttalande av någon
berömd muhammedansk rättslärd, mufti (se
d. o.), i en rättsfråga, som förelagts honom av
en domare el. en privatperson. Jfr respo’nsa
prude’ntium (se d. o.) i romersk rätt. Detta
uttalande måste hänvisa till ett bestämt
tidigare rättsfall (prejudikat el. precedensfall) och
får principiellt sett ej vara en muftis eget
omdöme i det aktuella fallet. Då dessa äldre
rättsfall så vitt möjligt sökas i koran och sunna
(se d. o.), är en f. i hög grad beroende av den
juridiska skola, som en mufti tillhör. Se I
s-I a m, juridik. G.O-r.
Faubourg [fåbo’r] (fra.), förstad.
Fauche-Borel [fåj bårä’l], Louis, fransk
politiker (1762—1829), boktryckare i
Neuchå-tel. F. tog 1789 parti för ro jalisterna och
ägnade sig efter 1793, då han måste lämna sin
födelsestad, helt åt kontrarevolutionära
konspirationer. Han hade intima förbindelser med
generalerna Pichegru och Moreau och
direktorn Barras i Frankrike, med emigranternas
ledare samt också med det preussiska
konungahuset. Den ena sammansvärjningen efter den
andra räknade F.-B. ss. deltagare. Efter
restaurationen lönades hans tjänster dåligt; han
måste försörja sig ss. skriftställare och dog i
fattigdom. B.
Faucher [fåje’], L é o n, fransk ekonomist
och politiker (1803—54), urspr. journalist,
specialiserade sig på ekonomiska frågor och blev
en ivrig talesman för frihandel. Deputerad
1847, medl. av konstituerande
nationalförsamlingen samt minister för de offentliga a. betena
1848, medl. av lagstiftande församlingen och
inrikesminister 1851, ägnade sig F. efter
statskuppen 2/i2 uteslutande åt sina studier samt
bidrog till grundandet av Crédit foncier (se
d. o.). G.Liv.
Fauchet [fåjä’], C 1 a u d e, fransk politiker
(1744—93). Urspr. präst, anslöt sig F. med
iver till revolutionen och vann genom sin
vältalighet ett visst inflytande i kommunen och i
Société des amis de la vérité. Varm
religiositet parade sig hos honom med ultraradikala
åskådningar på ett sätt, som eljest endast
sällan möter i den franska revolutionen. 1791
biskop i Calvados, invaldes han s. å. i
lagstiftande församlingen, 1792 i konventet. Han
stod här gironden nära och drogs med i dess
fall samt avrättades. B.
Fauchille [fåji’j], Paul Auguste Joseph,
fransk jurist (1858—1926), är mest känd som
grundare (1894) och utg. av den ledande
folk-rättstidskr. ”Revue générale de droit
interna-tional public”. Hans huvudverk i övrigt är
”Traité de droit international public” (2 bd,
1921—26), eg. 8 uppl. av H. Bonfils, ”Manuel
de droit international public”, men
genomgripande reviderad. E.K.
Faucigny [fåsini’], landskap inom dep.
Hau-te-Savoie, Frankrike, omfattar Arves dalgång;
1,980 kvkm. 1815—1922 utgjorde F. och
Chab-lais ett neutralt område. [B.J
Faucilles, Les Monts [lä må fåsi’j],
höjdsträckning i ö. Frankrike mellan Vogeserna
och Plateau de Långres. Högsta punkt 504 m.
ö. h. O.P.
Faucit [fä’sit], Helen Saville, engelsk
skådespelerska (1817—98), spelade från 1836 i
London och 1844—45 också i Paris. Efter sitt
giftermål 1851 med förf. Theodore Martin
uppträdde hon endast vid särskilda tillfällen. F.
var en i romantisk skola harmoniskt utbildad
och starkt temperamentsfull framställarinna
av Shakespeares kvinnokaraktärer, bl. a. Julia
i ”Romeo och Julia”, Desdemona i ”Othello”,
Hermione i ”En vintersaga” och Lady
Mac-beth i ”Macbeth”. — Litt.: T. Martin, ”H. F.”
(1901). G.K-g.
Fauconnet [fåkånä’], Paul, fransk sociolog
(f. 1874), tillhör Durkheims skola och har
med utgångspunkter i dennes arbeten ägnat
särskilt intresse åt straffrättens psykologi och
sociologi. F :s viktigaste arbete är ”La
respon-sabilité. Étude de sociologie” (1920), en
mästerlig analys av ansvarighetsidéns social-psy-
— 143 —
— 144 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
