Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fauconnet, Paul - Faujas de Saint-Fond, Barthélemy - Faukaler - Faun - Fauna - Fauna och Flora - Faunistik - Faunus - Faure, Félix
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FAURE
kologiska grundvalar. — Litt.: O. Kinberg,
”Aktuella kriminalitetsproblem” (1930). G.A.
Faujas de Saint-Fond [fåza’-da-sä-få’],
Bar-t h é 1 e m y, fransk geolog och paleontolog
(1741—1819), en av den vetenskapliga
geologiens pioniärer, blev 1793 prof, i geologi vid
Musée de 1’histoire naturelle, den förste prof,
i geologi i Frankrike. 1778 utgav han
”Recher-ches sur les volcans éteints du Vivarais et du
Velay”, ett praktverk i folio, där han avbildar
vulkanruinerna, och sluter sig till åsikten om
basaltens vulkaniska natur. Han beskrev även
sedimentära bergarter och deras fossil, bl. a.
kritfossil från Maastricht. K.A.G.
Fauka’ler (till lat. fauces, plur., svalg,
strupe), nasala explosiva språkljud, som artikulera
mot svalgväggen, t. ex. vid övergång från t- el.
d- till n-ställning i t. ex. svartna, hårdna el.
från p- el. b- till m-ställning, t. ex. köpman,
klubbmästare. E.H.
Faun, se F a u n u s.
Fauna kallas det samlade djurbeståndet, vare
sig det omfattar en djurgrupp el. alla, inom
ett visst begränsat större el. mindre land- el.
havsområde. Så talar man t. ex. om Sveriges
fauna, Bohusläns fiskfauna etc. O.C-n.
Fauna och Flora, en populär tidskr. i
biologi, huvudsaki. behandlande Sveriges
djur-och växtvärld. Utkommer sedan 1906 med 6
Den s. k. Barberinis faun. Glyptoteket, München.
h. årl. Red. har sedan tidskr :s början varit
prof. E. Lönnberg. O.C-n.
Faunisti’k, läran om ett områdes fauna.
Fauni’ stiker, forskare, som arbetar med
faunistiska frågor.
Faunus [fau’-], rom. myt.,
fruktbarhetsgu-domlighet, dyrkades i Rom på Palatinen,
firades årl. i febr, vid lupercalierna (se d. o.), då
F:s’ präster (lupe’rci) sprungo runt Palatinen
och med av bockskinn gjorda remmar slogo de
mötande. Ss. F:s’ maka nämnes Fauna, deras
barn voro faunerna, ofta avbildade med
bockfysionomi, spetsiga öron, bockfötter och
-svansar. Jfr P a n och S a t y r e r. — I
konsten framträda faunfigurer särsk. under
senantiken; måhända går den eleganta ”Dansande
faun” (Ufficierna, Florens) tillbaka till
Praxi-teles’ tid. I nyare tid har gestalten upptagits av
t. ex. Sergel (”Liggande faun”). W.N.;E.W.
Faure [får], Félix Fran^ois, franska
republikens president (1841—99). F. i Paris,
utbildade sig F. till
köpman, vistades två
år i England samt
bosatte sig 1863 i Le
Havre, där han blev
garvare och
småningom innehavare av
betydande industriell
verksamhet. Redan
under kejsardömet
intresserad för
politik, insattes han 1881
av de moderata
republikanerna i
depu
teradekammaren och var understatssekreterare
för kolonierna i ministärerna Gambetta (1881
—82), Ferry (1883—85) och Tirard (1888)
samt marinminister i ministären Dupuy 1894
—95. Efter Casimir-Périer blev F. 17/i 1895
med 430 röster mot 361, som tillföllo den
radikale Brisson, till allmän överraskning vald
till republikens president. Som sådan utövade
han föga politiskt inflytande, nöjd med att
ägna sig åt representationsuppdrag, för vilka
han, elegant, berest, svag för lyx och parad,
var särsk. lämpad. Sedan Mac Mahons dagar
hade en sådan prakt ej utvecklats varken i
Élyséepalatset, vid de militära revyerna el.
vid de mångfaldiga resor F. företog inom
landet. Hans presidentskap, som avbröts
genom hans plötsliga dödsfall, har sin historiska
betydelse väsentligen däri, att den fransk-ryska
alliansen därunder avslutades och att i
samband därmed under praktfulla former F. i
okt. 1896 emottog tsarparet i Frankrike samt
1897 återgäldade denna visit med ett besök i
Ryssland. G.Lw.
— 145 —
— 146 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
