FAYLIT också lokalisera sig till andra hudområden i anslutning till småhår, lanugohår (se d. o.), liksom till naglarna. Sjukdomen förekommer mest hos vanvårdade barn och smittar från individ till individ. Behandlas den ej i tid, medför den lokal atrofi (se d. o.) av huden och fläckvis bestående hårlöshet. Diagnosen sättes lätt, om ett angripet hår utryckes och lägges under-mikroskop. Man finner då omkr. detsamma svampmycelium och sporer (se M ö-gel). Behandlingen bestod förr av omslag, salvor och utryckning av håren. En vanlig huskur var påläggning av beckplåster, som sedan våldsamt drogs bort, varvid skorvorna och håret medföljde. F. behandlas bäst med röntgen. T.H-n. Favö'r (fra. faveur, se Favorisera), ynnestbevis; fördel, förmån. Faxaflöi, FaxafjörÖur, den s. av de två stora bukterna på Islands v. kust, mellan Snæfellsnes och Reykjanes. W.P-n. Faxe (till isl. fax, [häst-] man), se R i m-f a x e och Skinfaxe. Faxe, dansk stad, se F a k s e. Faxe, skånsk släkt, stammande från ridfogden på Näsbyholm Jens Sörensen, vars son Georg (Jörgen) Jensen (1614—81), slutl. kyrkoherde i Skabersjö, efter sin födelseort Fakse (Själland) antog namnet F. C. 1) Wilhelm F., biskop (1767—1854), mag. i Lund 1787, docent i latin 1788, i teol. 1791, prästvigd 1793, t. f. prof, i teol. s.- å., adjunkt i österländska språk och grekiska 1800, kyrkoherde i Söderviddinge 1804, e. o. teol. prof. 1808 och ord. 1809, teol. d:r s. å., riksdagsfullmäktig 1808 och 1809, biskop i Lund och prokansler 1811. F:s utnämning till biskop vid blott 44 års ålder torde få ses mot bakgrunden av det då utkämpade bondeupproret i Skåne och önskvärdheten av att ha en kraftfull man på biskopsstolen. F. innehade ämbetet längre än någon av sina företrädare under sv. tid men kunde under de sista 10 åren på gr. av ålderdomssvaghet blott föga befatta sig med stiftets angelägenheter. Hans styrka låg icke på det teologiska området utan på det administrativa. Starkt konservativ, hade han ringa förståelse för tidens liberala idéer. Ivrig fornforskare, stiftade han Sällskapet för utarbetande af Skånes historia och beskrifning. Hans hem var en förnämlig samlingsplats för det vittra Lund, särsk. under den tegnérska tiden. I privat ägo finnas F:s ”Själfbiografiska anteckningar” och ”Dagbok”. J.F-k. 2) Arvid Gustaf F., den föregåendes kusins son, ämbetsman (1799—1882), examen till rättegångsverken i Lund 1817, v. häradshövding 1822, assessor i Skånska hovrätten 1830, revisionssekreterare 1836, justitiekansler 1840. F. blev konsultativt statsråd efter Oskar I:s trontillträde 1844 men fick jämte flertalet kolleger avgå, då konungen under intryck av marsoroligheterna 1848 omgav sig med mer liberala rådgivare. Landshövding i Blekinge län s. å. och Jönköpings län 1856—70; led. av F. k. 1867—73; v. ordf, i Lagutskottet 1867—70, led. av Konstitutionsutskottet 1871—73. E.Ths. Faxe fjäll, no. Faksefjell, fjäll på gränsen mellan Dalarne och Norge, s. om Fulu-fjället; 887 m. ö. h. (på norska sidan). J.C. Faxekalk, geol., se Faksekalk. Faxén, Olof Hilding, matematiker (f. 29/s 1892), fil. d:r i Uppsala 1921, docent där s. å. F. var 1927—30 t. f. prof, vid Stockholms hög-sk. och blev 1930 prof, i matematik vid Chal-merska inst. i Göteborg. Hans vetenskapliga arbeten röra framför allt sega vätskors hydro-dynamik. N.R-e. Faxälven, Ångermanälvens största biflod (från h.), upprinner på gränsen mellan Norge och nordligaste Jämtland, genomflyter Blåsjön (433 m. ö. h.), Jormsjön (344 m. ö. h.) och Kvarnbergsvattnet (311 m. ö. h.), där biflöden från ett sjörikt område i Norge tillkomma. F. fortsätter sedan genom sjöarna i Ströms vattudal, som den lämnar vid Russfjärden, varefter genom bifurkationen Vängel-älven en del av vattnet avledes till Fjällsjöälven. F. bildar sedan en rad forsar, av vilka den största är ödsgårdsforsen (25 m:s fall), genomflyter Helgumsjön (112 m. ö. h.) och faller därefter 104 m. på 16 km. (Forsseforsen 20 m., Nässeforsarna 32 m. och Granvågsfor-sen 42 m.) till mynningen (8 m. ö. h.) 6 km. ovan Sollefteå. Längd c:a 340 km.; vattenområde 9,040 kvkm., beräknad effekt nedom Kvarnbergsvattnet vid industriellt medelvatten 115,200 hkr. och vid normalt medelvatten 339,600 hkr. Utbygd effekt 31,700 hkr., varav Edsele (ödsgårdsforsen) 12,500 och Forsse 17,000 hkr. Kungsådra finnes från Kvarnbergs-vattnets utlopp. Bild se sp. 159. S.E-s. Fay, G. d u, nederländsk tonsättare, se D u f a y. Faya'1, ö bland Azorerna; 178 kvkm.; 20,460 inv. (1920). FayalFt, mineral, se O 1 i v i n. — 157 — — 158 —