Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fecht, Petrus Michaelis - Fecit - Feda - Feddan - Feddersen, 1. Arthur Frederik - Feddersen, 2. Astrid - Feddersen, Wilhelm - Federal - Federal (lastbilsmärke) - Federal council of the churches of Christ in America - Federalism - Federalister
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FECHT
Fecht, Petrus Michaelis (d. 1576), av
okänd härkomst, kanslisekreterare under
Johan III, mag. i Wittenberg 1561. Lärjunge till
Melanchthon, delade F. Johan III:s kyrkliga
förmedlingsplaner och estetiskt-Iiturgiska
intressen. Han användes av denne vid
utarbetandet av hans kyrkoordning (”Nova
ordinan-tia”, 1575) och gudstjänstordning (”Röda
boken”, 1576). F. avreste 1576 jämte Pontus De
la Gardie ss. sändebud till Rom (den hemliga
avsikten uppgives ha varit att hos påven
utverka biskopsvigning åt F.) men omkom
genom skeppsbrott vid Bornholm. — Litt.: K.
Hil-debrand, ”Johan III och Europas katolska
makter” (1898). A.M-n.
Fecit (lat.), har gjort; ofta på konstverk efter
konstnärens namn (förk. fec.).
Feda, hd i Vest-Agder fylke, s. Norge, ö. om
Flekkefjord; 65,os kvkm., 812 inv. (1930). S.
Feddan, äldre men ännu brukligt ytmått i
Egypten av varierande storlek och indelat i
24 kirat\ i allmänna handeln är f. = 59,2# ar;
den s. k. skatte-f. är = 44,59 ar. N.L.R.
Fe’ddersen. 1) Arthur Frederik F.,
dansk fiskeriman (1835—1906), titulärprof., har
inlagt stora förtjänster om fiskerinäringen, bl.
a. genom talrika, merendels populärt hållna
skrifter och genom bildandet av Föreningen
til Fiskeriernes Fremme i Danmark og
Bilande, som sedan uppgick i Dansk Fiskeriforening
(se d. o.), bland vars ledande män F. var till
sin död, dels som sekreterare och konsulent,
dels som redaktör av föreningens tidskr. F.
grundade 1865, jämte H. V. Fiedler (se denne),
”Tidsskr. for Fiskeri”, från 1874 ”Nordisk
Tidsskr. for Fiskeri” (upphörde 1882). N.R-n.
2) Astrid F., f. baronessa Stampe, dansk
förkämpe för kvinnosaken (f. 1852), se
Stampe Feddersen.
Fe’ddersen, Berent Wilhelm, tysk fysiker
(1832—1918), är mest känd för sina
undersökningar av oscillatoriska
kondensatorurladd-ningar (se Elektriska svängningar).
F. har även upptäckt den s. k. termodiffusionen
(1873). N.R-e.
FederaT (till lat. fædus, stam fæder-,
förbund), federativ, förbunds-.
Federal [fä’daral], amerikanskt
lastbilsmär-ke, som tillverkas av Federal motor truck co.,
Detroit, Michigan. v.S.
Federal council of the churches of Christ in
America [fä’daral kau’nsil av Öa cä’ciz av
kralst in amä’rika], officiellt organ för de
flesta U. S.A:s många protestantiska kyrkor (med
undantag för en del luteraner och baptister),
under det att tidigare sammanslutningar
mellan olika amerikanska kyrkosamfund, lokala
el. för särsk. uppgifter, alla varit av enskild
natur. F. c. stiftades 1905, fick sin organisation
1908 och utgöres av 400 representanter för de
konstituerande samfunden och arbetar genom
ett flertal utskott. Det samverkar med ett
flertal kristna rörelser, vilka själva ha federativ
karaktär. F. c. har ingen myndighet över de
konstituerande kyrkorna, men utgör ett organ
för deras praktiska samarbete för religiösa och
sociala uppgifter samt representerar dem utåt.
Efter världskriget har F. c. utövat en
storslagen filantropisk verksamhet i Europa.
Genom detsamma har större delen av Amerikas
protestantiska kristenhet som en enhet
kunnat deltaga i de kristna enhetsrörelserna.
Meddelanden om dess verksamhet ges i ”F. c.
bulletin”. — Litt.: C. Macfarland, ”Progress of
church federation” (1917). Y.B.
Federali’sm, statsvetenskaplig term med
synnerligen skiftande betydelse. I tysk litteratur
brukas ordet vanl. för att beträffande en
sammansatt stat framhäva delstaternas besittning
av en viss självständighet inom de förbundna
staternas gemensamma ram. I angelsaxisk
litteratur vill man med termen f. snarast fästa
uppmärksamheten på själva förbundsprincipen
i en sammansatt stat, enheten i mångfalden.
F. har kallats en syntes av unitarism och
par-tikularism (se d. o.), än tenderande åt
enhets-staten, än verkande i centrifugal riktning,
beroende på vilka politiska krafter som för
ögonblicket äro dominerande inom
vederbörande statsbildning. Jfr Federation. J.E.N.
Federali’ster, anhängare av ett federativt
statssystem (se Federali sm), betecknar i
olika länder anhängare av diametralt motsatta
åskådningar. I enhetsstater el.
förbundssta-ter med stark centralmyndighet användes
benämningen om dem, som vilja upplösa
enhets-staten i ett statsförbund el. lossa på bandet
mellan ett statsförbunds delstater. Så äro de
sydamerikanska staternas f. anhängare av
stundom mycket vittgående rättigheter för
prov. el. staterna. I samma mening använde
de centralistiskt sinnade jakobinerna i
Frankrike ordet, när de kallade sina motståndare
girondisterna f. Den motsatta betydelsen äger
ordet f. i U.S.A:s historia. Under tiden inemot
och efter frihetskrigets slut saknades en
verkligt fast organisation mellan de olika
kolonierna; i stort sett utgjorde dessa
självständiga stater. Under ledning av A. Hamilton (se
denne) växte sig då en rörelse stark, som
avsåg att fastare knyta kolonierna samman i en
federation. Dess anhängare, som benämndes
f., voro mest till finnandes inom de
förmögnare befolkningslagren; deras högborg var
New England. Under trycket av svåra sociala
— 171 —
— 172 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
