Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fellingsbro - Fellman, släkt - Fellman, 1. Esaias Mansueti (Iljander, Bothniensis) - Fellman, 2. Jakob - Fellman, 3. Isak - Felloderm - Fellogen, korkkambium
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FELLOGEN
de bruksrörelse inom F. (Finnåkers bruk). F.
tillhör Lindes domsaga, F :s kontrakt,
Västerås stift. J.C.
2) Kontrakt i Västerås stift, omfattar 5
pastorat: Fellingsbro och Fellingsbro n.
församling, Lindesberg och Linde, Guldsmedshyttan,
Näsby och Ervalla samt Ramsberg; 23,119 inv.
(1931). J.C.
3) S:n, omfattar ö. delen av Fellingsbro hd;
3 5 7,49 kvkm., därav 335,36 land; 6,768 inv.
(1931). N. delen bildar Fellingsbro n.
församling; c:a 173 kvkm., därav 158
land; 1,974 inv. (12 inv. pr kvkm.). Den
återstående s. delen, o. 184 kvkm., varav 177 land,
har 4,794 inv. (27 inv. pr kvkm.), därav 677
i F:s municipalsamhälle. Hela s:n hade 1927
115,56 kvkm. åker (34,5 °/o av landarealen) och
182,oo kvkm. skogsmark. — Pastorat i
Fellingsbro kontrakt, Västerås stift. J.C.
4) Municipalsamhälle i Fellingsbro s:n, 15
km. v. om Arboga; 1,07 kvkm.; 677 inv. (1931).
Ur S. T. F:s bildarkiv.
Folkhögskolan i Fellingsbro.
Mindre gjuteri och mekanisk verkstad. I F.
ligger F. folkhögsk. Taxeringsvärde å
fastig-hetsskattepliktig fastighet 1,629,700 kr., till
kommunal inkomstskatt taxerad inkomst
621,120 kr. (1930). J.C.
Fellman, finländsk släkt, vars äldsta kända
medl. voro två österbottniska präster, som
undertecknade Uppsala mötes beslut. Ättlingar
till den ene av dem ha i en följd till 1832
verkat som präster i Österbotten och Kemi
lappmark. Nedannämnde F. 3) adlades 1902. Bj.C.
1) Esaias Mansueti (även kallad I j a
n-d e r el. B o t h n i e n s i s) F., präst (o. 1630—
97), f. i Ii (Ijo), 1648 präst i den nyinrättade
Enare församl., 1663 kaplan i Kemijärvi
(Kemiträsk), hans huvudsakliga verksamhetsort. F.
har i Finland kallats ”lapparnas apostel”. Ss.
nybliven präst i en församling av idel hed-
ningar, bedrev han omvändelse- och
folkbildningsarbetet så, att när han lämnade Enare,
voro alla församlingsborna döpta och de flesta
kunde läsa finska. F. ivrade också för
Lappmarkens uppodling. Bj.C.
2) J a k o b F., präst och naturforskare (1795
—1875), f. i Rovaniemi, kyrkoherde i Utsjoki
och Enare 1819,
kyrkoherde i Lappajärvi
1832. F. förenade
sällsport mångsidiga
vetenskapliga
intressen och insikter med
okuvlig iver för
folkbildningens och det
folkliga arbetslivets
förkovran. Särsk.
under sin
Lappmarks-tid bedrev han
grundliga forskningar i
Lapplands språk och
historia, etnografi, klimatiska förhållanden
samt växt- och djurvärld. På alla dessa
områden har han gjort bestående insatser.
Jämväl som arkeolog, släktforskare och homiletisk
förf, var han verksam. Hans strävanden att
förse Utsjokilapparna med religiös läsning på
modersmålet ledde trots varjehanda
motigheter till ett gott resultat. Det allra mesta av
F:s skriftliga kvarlåtenskap utgavs av F. 3
under titeln ”Anteckningar under min vistelse i
Lappmarken” (4 bd, 1906). Hans
språkvetenskapliga uppteckningar ha utgivits i bd 30
(1918) och 33 (1920) av ”Journal de la Société
finno-ougrienne.” Bj.C.
3) Nils I s a k F., den föregåendes son, jurist,
botaniker och historiker (1841—1919), fil.
kand. 1862, framträdde först som botanisk
förf, men övergick till juridiken och blev 1871
jur. utr. kand.; senator 1887, president i Vasa
hovrätt 1900. F. lämnade ämbetsmannabanan
1902 och ägnade sig sedan åt forskningar i
Lapplands hävder. Förutom faderns
”Anteckningar” utgav han ”Handlingar och
uppsatser ang. finska Lappmarken och lapparna” (4
bd, 1910—15), en enastående källa till
kännedomen om förhållandena i Kemi och Torne
lappmarker i äldre tider, ett verk som tyvärr
icke har någon motsvarighet för övriga
lappmarkers vidkommande. Arbetets värde
förhö-jes av de utförliga historiska inledningar, som
F. fogat till samlingens olika delar. Bj.C.
FeIIode’rm, bot., en ur fellogenet (se d. o.)
uppstående vävnad, som anatomiskt
överensstämmer med den primära barken och har till
uppgift att i äldre stammar förstärka, resp,
ersätta denna. O.Gz.
Felloge’n, korkkambium, bot., den ny-
— 197 —
— 198 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
