Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fellah - Fellenberg, Philipp Emanuel von - Fellenius, Wolmar - Fellin - Felling - Fellingsbro
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FELLENBERG
Fellahhydda vid Döda havet.
tiska typen: stora mandelformade ögon, raka
och jämna ögonbryn, klen skäggväxt, tjocka
läppar, högväxt, smärt men kraftig gestalt med
breda, tvära skuldror, smala underben och
stora fötter. F. äro till största delen
muhammedaner (ett fåtal koptiska kristna) och ha tidigt
antagit arabiska som umgängesspråk och
därav bildat en egen dialekt. F:s ställning har
alltid varit eländig, och den utsugningspolitik,
som främmande härskare (se Egypten,
historia) under ett årtusende fört, har i sista
hand drabbat dem. Det ständiga förtrycket har
gjort de urspr. ärliga och godmodiga f.
opålitliga och krypande. Endast ett fåtal äro
självägande, de flesta arrendatorer, som endast tack
vare den största förnöjsamhet kunna livnära
sig under de mest primitiva förhållanden.
Bostäderna utgöras av till små byar samlade
lerhyddor med tak av halm el. gödsel, klädedräk-
Fellah.
ten i allm. endast av en oftast mörkblå skjorta
och matsedeln av ojäst bröd, litet grönsaker
och surmjölk. Kött förekommer endast någon
gång vid festliga tillfällen. Husdjuren äro
bufflar, getter, får och höns. Under senare tid har
en förbättring i f:s ställning börjat inträda tack
vare engelskt initiativ till gynnande av
självägande småbruk. G.O-r.
Fe’llenberg, Philipp Emanuel von.
schweizisk pedagog (1771—1844). Påverkad av
sin mor att bli ”de armas, övergivnas och
förtrycktas vän”, upprättade F. från c:a 1800 i
samband med sitt mönsterlantbruk på godset
Hofwyl nära Bern ett flertal praktiska
utbild-ningsanstalter, i sht för fattig, försummad och
vanartad ungdom. I likhet med Kindermann
och Pestalozzi, med vilken F. samarbetade
1802, lät han moralbetonad undervisning i
elementära folkskoleämnen gå jämsides med
nyt-tighetsarbete — en parallell-inst:sform, som
även i Sverige kom att kraftigt befordra
uppkomsten av både ett yrkes- och ett
folkskole-väsen. Liksom Pestalozzi främjade F.
realskolan, lät utbilda folkskollärare och utgav
tidskr. för främjande av folkförädling,
själs-kultur, national- och privatekonomi. B.R.H.
Felle’nius, W o 1 m a r Knut Axel, ingenjör
(f. 10/9 1876), utexaminerad från Tekniska
högsk. 1898, löjtnant i Väg- och
vattenbyggnadskåren 1904 och major 1920, lärare vid
Chalmers tekniska läroanstalt 1906—11, s. å.
prof, i vattenbyggnadslära vid Tekniska högsk.
och sedan 1915 föreståndare för dess fackavd.
för väg- och vattenbyggnadskonst. F. har
upprättat förslag till ett flertal hamnanläggningar,
anlitats ss. prisdomare vid flera hamntävlingar
samt var 1911 led. av kommissionen för
statsbanan Rönninge—Ström och 1914—22 led. av
Statens järnvägars geotekniska kommission.
F. har utg. talrika uppsatser i tekniska ämnen.
E.R.S.
Felli’n, estn. Viljandi, krets-stad i Estland,
mellan Pernau och Dorpat; 12,345 inv. (1929).
Linnespinneri, kemiska fabriker. J.C.
Fe’lling, stad i grevskapet Durham, n. ö.
England, s. ö. förstad till Gateshead; 26,145
inv. (1921). Kolgruvor. S.
Fellingsbro. 1) Hd i Västmanland, Örebro
län, omfattar socknarna Ervalla, Näsby och
Fellingsbro; 499,77 kvkm., därav 460,54 land;
10,863 inv. (1931; 24 inv. pr kvkm); 161,2#
kvkm. åker (1927; 35,o°/o av landarealen),
254,66 kvkm. skogsmark. N. delen av F.
utgö-res av en moss- och sjörik skogsbygd, som mot
s. allt mer och mer öppnar sig och övergår i
bördiga lerslätter, som vid sydgränsen skarpt
avskäras av Käglans n. förkastningsbrant (se
karta vid art. Västmanland). Tvärs
genom F. går i n. v.-s. ö. riktning, förbi Grönbo,
F:s kyrka och municipalsamhälle en på slätten
starkt framträdande rullstensås, F e 11 i n g
s-b r o å s e n, som börjar s. om Ramsberg och
under namn av Lungersåsen fortsätter över
Käglan förbi Götlunda kyrka ut i Hjälmaren.
Berggrunden består i ö. delen huvudsaki. av
grovkornig granit, i v. delen av gnejs.
Jordbruk är huvudnäring. Fordom drevs
betydan
— 195 —
— 196 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
