- Project Runeberg -  Svensk uppslagsbok / Första upplagan. 9. Falkenberg - Francolinus /
241-242

(1929-1955) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ferdinand I (konung av Rumänien) - 1. Ferdinand V, den katolske (konung av Spanien) - 2. Ferdinand VI (konung av Spanien) - 3. Ferdinand VII (konung av Spanien) - 4. Ferdinand (infant av Spanien)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

FERDINAND

början skola få katastrofala följder men
ändade genom ententens seger i stället med
skapandet av ett stor-rumänskt rike, som
utom det egentliga Rumänien kom att omfatta
även Siebenbürgen, Bukowina och Bessarabien,
och 15/io 1922 kröntes F. i Alba Julia till
konung över ”alla rumäner”. F:s andel i dessa
tilldragelser var ej obetydlig; han var ingen
stor men en klok politiker. I sin politik har
F. vidare sökt att verka för ett enat Balkan;
ett uttryck för denna tanke var hans döttrars
giftermål med Greklands och Jugoslaviens
konungar. Till något varaktigt resultat ledde
dock ej denna politik. 1893 g. m. Marie av
Storbritannien. Jfr Rumänien, historia. C.F.

Spanien. 1) F. V (ordningsnumret i
anslutning till konungarna av Kastilien och Leon),
den katolske, konung (1452—1516), ss.
konung av Aragonien F. II, av Neapel F. III. Son
till Johan II av Aragonien, förenade F. genom
sitt giftermål (1469) med Isabella av Kastilien
båda rikena från 1479 till ett, styrt av F. och
Isabella. F:s styrelse utmärkte sig för mycken

Ferdinand den katolskes statyett i Granada.

kraft; kronans makt hävdades och lag och
ordning upprätthöllos. Själv var F. en äkta
renässansfurste med en sådans förmåga att beräkna
och att hänsynslöst genomföra sina planer.
Jämte sin gemål hade han starka religiösa
intressen och understödde kyrkan, som dock blev
ett redskap i hans tjänst. Under F. utvidgades

Spanien betydligt; 1492 erövrades Granada ^se
d. o.), och 1503 blev F. konung av Neapel.
Vidare understödde F. Columbus och förvärvade
betydande besittningar i Amerika. — Litt: W.
Prescott, ”History of the reign of Ferdinand
and Isabella” (3 bd, 1838; sv. övers., 2 bd,
1859—60). H.Bg.

2) F. VI, konung (1713—59), son till Filip
V, som han 1746 efterträdde. Början av F:s
regering utmärktes av en välgörande
reformpolitik på olika områden, men representanten
för denna, Carvajal, störtades 1754, och
reformarbetet avbröts för att först under F:s
efterträdare Karl III (se denne) med kraft åter
igångsättas. Efter sin gemål Maria Barbaras
av Portugal död 1758 försjönk F. i djupt
svårmod. B.

3) F. VII, konung (1784—1833), son till Karl
IV, erhöll en ytterligt vårdslös uppfostran
Tillbakasatt av
fadern, sökte han
anslutning till Godoys
motståndare, särsk.
sedan han 1802 äktat
Antoinette Therese av
Neapel. Efter
hennes död 1806 sökte
han åter komma
fram till en
mäktigare ställning genom
att bakom Godoys
rygg inleda
underhandlingar med
Na

poleon om äktenskap med en prinsessa av
huset Bonaparte. Sedan detta kommit i dagen,
tvingades F. att avsäga sig sin arvsrätt, men
ett uppror mot Godoy tvang Karl IV att 1808
abdikera, och F. blev konung. Redan s. å.
gick emellertid även F. förlustig Spanien, när
Napoleon vid mötet i Bayonne tvang honom
till abdikation. Först 1814 kunde han
återvända, med jubel hälsad av folket. En våldsam
reaktion mot de reformer, som under
frihetskriget företagits, inleddes och gjorde på många
håll slut på F:s popularitet. En svårartad
revolution utbröt 1820, och först 1823 kunde F.
med fransk hjälp bli dess herre, varefter
reaktionen fortsatte. 1830 upphävde F. för
Spaniens vidkommande den saliska
tronföljdsord-ningen och lät utnämna sin dotter Isabella till
sin efterträdare. B.

4) F., infant av Spanien, son till
Filip III (1609—41). Ehuru vid 10 års ålder
kardinal och ärkebiskop av Toledo, är
”kar-dinal-infanten” huvudsaki. bekant som krigare.
1632 utnämnd till generalguvernör över de
spanska Nederländerna, kunde han först 1634
med en armé bana sig väg dit genom
Tysk

— 241 —

— 242 —

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Aug 2 21:26:44 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svupps/1-9/0147.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free