Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. Ferdinand II (tysk-romersk kejsare) - 3. Ferdinand III (tysk-romersk kejsare) - Ferdinand Vilhelm (hertig av Württemberg) - 1. Ferdinand I (kejsare av Österrike)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FERDINAND
Folkförlustelser vid Ferdinand II :s Jcröning 1619.
I förgrunden stekes en hel oxe. Kopparstick.
uppkallade mot honom Sverige. Freden i
Prag 1635 innebar i huvudsak ett
uppgivande av dessa planer inför det övermäktiga
motståndet. F. var personligen en välvillig,
gladlynt, musikälskande och frikostig man, men
han var svag, utan större begåvning, blint
fanatisk och lät nästan i allt leda sig av sina
jesuitiska biktfäder. P.S.
3) F. III, den föregåendes son, kejsare (1608
—57), uppfostrades liksom fadern av jesuiter
och sökte ävenledes i sina arvländer utrota
protestantismen, men
han var mera
begåvad och självständig
än fadern och blev
aldrig så fanatisk.
Framförallt var han
en bättre finansman.
Han var även
intresserad av vetenskap,
särsk. av alkemi.
1626 konung av
Böh-men, 1627 av
Ungern, tog F. tidigt
livlig del i rege-
ringsärendena. Wallensteins vägran att låta
honom deltaga i kriget bidrog att göra honom
till dennes fiende, och efter hans död förde
F. en tid med framgång överbefälet, bl. a. vid
Nördlingen 1634. I dec. 1636 romersk konung,
blev F. ett par mån. senare kejsare (1637—
57). Han var rätt benägen för fred, men
alltför många stridiga intressen måste försonas,
och först 1648 slutade kriget. 1657, kort före
sin död, slöt F. förbund med Polen mot
Sverige. P.S.
Ungern, se F., tysk-romerska kejsare.
Württemberg. F. Vilhelm, hertig
(1659—1701), gick under skånska kriget i dansk
tjänst och blev 1682 chef för gardet. 1683—87
deltog han i striderna mot turkarna men
hem-kallades därpå och fick som generallöjtnant
befälet över de danska trupper, som sändes till
Vilhelm IH:s hjälp. Irlands kuvande var till
stor del F:s verk. Därpå deltog han med
utmärkelse i pfalziska kriget och blev både
dansk och nederländsk general av inf. Under
fälttåget 1700 var F. befälhavare för trupperna
i Holstein och blev s. å. överbefälhavare för
hela den dansk-norska armén, om vars
reor-ganisation han inlade stora förtjänster. P.S
ö s t e r.r i k e. 1) F. I, kejsare (1793—1875),
äldste son till Frans I och dennes andra
gemål Maria Theresia av Neapel, förmäld (1831)
med Maria Anna, dotter till Viktor Emanuel
av Sardinien, uppsteg på tronen 1835. F. var
själv på gr. av vacklande hälsa, vilken med
åren ytterligare försvagades, ur stånd att hand
— 245 —
— 246 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
