FETKNOPPSLÄKTET prästkollegium i Rom med vissa statsrättsliga uppgifter; bl. a. ägde de utfärda krigsförklaring, varvid den av f., som kungjorde densamma, pater patra'tus, kastade en blodig lans in på fiendens område (efter kriget med Pyrrhus skedde denna ceremoni i Bellonas tempel), samt verkställa det formella avslutandet av fred och fördrag, varvid pater patratus i Jupiter Feretrius’ tempel slaktade en galt ss. sinnebild för det öde, som borde drabba det romerska folket, i händelse det bröt freden. [W.N.] Fétis [-ti's], Fran?ois Joseph, belgisk musikteoretiker och musikhistoriker (1784— 1871), utbildades vid Pariskonservatoriet, organist i Douai 1813—18, 1821 lärare i komposition och 1827 dessutom bibliotekarie vid kon-servatoriet i Paris, 1833 direktör för konserva-toriet i Bryssel och hovkapellmästare. Som tonsättare var F. ganska produktiv, men hans största förtjänst äro hans historiska arbeten, särsk. hans ”Biographie universelle des musi-ciens et bibliographie générale de la musique” (8 bd, 1835—44), ännu i dag en viktig urkund för forskningen i äldre musik, och ”Histoire générale de la musique” (5 bd, 1869—76). I dessa verk gör sig F. till talesman för en mu-sikhistorisk framställning, som ställer undersökningen av själva musiken (frigjord från den övriga kulturhistorien) i främsta rummet; han framstår härigenom som en av den moderna musikhistorieskrivningens föregångsmän. E.A. Feti'sch (av port. feitiQO, eg. konstgjord), re-ligionsvetenskaplig term, först använd av fransmannen Charles de Brosse i hans ”Du culte des dieux fétiches” (1760). Den betecknar ett föremål, som är fyllt med hemlighetsfulla krafter el. mana (se d. o.) och därför är värdefullt. F. finnas hos de flesta primitiva folk och bestå vanl. av underligt formade stenar, vilddjurständer, klor, fjädrar, musselskal el. dyl. Sådana f. bära i sht trollkarlarna och medicinmännen med sig och utöva genom dem sin hemlighetsfulla kraft. Även andra människor söka komma över dylika f. för att därmed få lycka och framgång samt alstra fruktbarhet hos sig själva el. hos djur och växter. En sten liknar en frukt, kanske är det en f. Man lägger den vid roten av ett träd, vars frukt liknar stenen. Bär nu trädet riklig frukt, har man bekräftelse härpå, och stenen omgives med det heligas hela vördnad och försiktighet. — Ur f.-tron har utvecklats tro på amuletter, som skydda dess bärare mot allt ont, reliker, som äro rester av heliga människor och därför lyckobringande, talismaner o. d. — Litt.: A. C. Haddon, ”Magic and fetichism” (1906, sv. övers. 1916); M. P:n Nilsson, ”Primitiv religion” (1923). Efr.B. Afrikansk fetisch. Belgiska Kongo. Fetischi'sm är numera den vanliga beteckningen på det stadium av den religiösa utvecklingen hos primitiva folk, i vilket tron på fetischer (se d. o.) dominerar. Flera forskare, framför allt vid den moderna religionsforsk-ningens första framträdande, t.ex. A. Comte (se denne), ha ansett f. för det äldsta stadiet av den religiösa utvecklingen över huvud. Särsk. Comte utvidgade därvid begreppet fetisch till att även omfatta naturföremål, ss. solen, månen, jorden etc. Hela denna teori är dock felaktig, enär man icke kunnat påvisa något enda primitivt folk, vars religion endast bestått av tron på fetischer. Denna tro går parallellt med tron på andar, demoner, fram-bringare o. d. Emellertid är f. en synnerligen viktig faktor i den primitiva religionen och lever även med seghet kvar på högre religions-stadier. Efr.B. Fetknoppsläktet, Sedum, av fam. fetbladväxter (se d. o.) med o. 140 arter, huvudsaki. inom n. halvklotet, utgöres av vanl. fleråriga örter med köttiga, platta el. cylindriska blad och gula, vita el. röda, i knippen samlade blommor. Av Sveriges 13 arter böra nämnas S. acre, fetknopp, bitterknopp, 3—10 cm. hög med krypande, grenig rotstock, vanl. tuvade, sterila el. blombärande stammar, äggformiga blad och täml. stora, gula blommor, växer på öppna, soliga ställen, sandfält, stenhällar, gamla murar — 285 — — 286 —