Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fetialer - Fétis, François Joseph - Fetisch - Fetischism - Fetknoppsläktet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FETKNOPPSLÄKTET
prästkollegium i Rom med vissa statsrättsliga
uppgifter; bl. a. ägde de utfärda
krigsförklaring, varvid den av f., som kungjorde
densamma, pater patra’tus, kastade en blodig lans in
på fiendens område (efter kriget med Pyrrhus
skedde denna ceremoni i Bellonas tempel),
samt verkställa det formella avslutandet av
fred och fördrag, varvid pater patratus i Jupiter
Feretrius’ tempel slaktade en galt ss.
sinnebild för det öde, som borde drabba det
romerska folket, i händelse det bröt freden. [W.N.]
Fétis [-ti’s], Fran?ois Joseph, belgisk
musikteoretiker och musikhistoriker (1784—
1871), utbildades vid Pariskonservatoriet,
organist i Douai 1813—18, 1821 lärare i
komposition och 1827 dessutom bibliotekarie vid
kon-servatoriet i Paris, 1833 direktör för
konserva-toriet i Bryssel och hovkapellmästare. Som
tonsättare var F. ganska produktiv, men hans
största förtjänst äro hans historiska arbeten,
särsk. hans ”Biographie universelle des
musi-ciens et bibliographie générale de la musique”
(8 bd, 1835—44), ännu i dag en viktig urkund
för forskningen i äldre musik, och ”Histoire
générale de la musique” (5 bd, 1869—76). I
dessa verk gör sig F. till talesman för en
mu-sikhistorisk framställning, som ställer
undersökningen av själva musiken (frigjord från
den övriga kulturhistorien) i främsta rummet;
han framstår härigenom som en av den
moderna musikhistorieskrivningens
föregångsmän. E.A.
Feti’sch (av port. feitiQO, eg. konstgjord),
re-ligionsvetenskaplig term, först använd av
fransmannen Charles de Brosse i hans ”Du culte
des dieux fétiches” (1760). Den betecknar ett
föremål, som är fyllt med hemlighetsfulla
krafter el. mana (se d. o.) och därför är värdefullt.
F. finnas hos de flesta primitiva folk och bestå
vanl. av underligt formade stenar,
vilddjurständer, klor, fjädrar, musselskal el. dyl. Sådana f.
bära i sht trollkarlarna och medicinmännen
med sig och utöva genom dem sin
hemlighetsfulla kraft. Även andra människor söka
komma över dylika f. för att därmed få lycka och
framgång samt alstra fruktbarhet hos sig
själva el. hos djur och växter. En sten liknar en
frukt, kanske är det en f. Man lägger den vid
roten av ett träd, vars frukt liknar stenen. Bär
nu trädet riklig frukt, har man bekräftelse
härpå, och stenen omgives med det heligas hela
vördnad och försiktighet. — Ur f.-tron har
utvecklats tro på amuletter, som skydda dess
bärare mot allt ont, reliker, som äro rester av
heliga människor och därför lyckobringande,
talismaner o. d. — Litt.: A. C. Haddon, ”Magic
and fetichism” (1906, sv. övers. 1916); M. P:n
Nilsson, ”Primitiv religion” (1923). Efr.B.
Afrikansk fetisch. Belgiska Kongo.
Fetischi’sm är numera den vanliga
beteckningen på det stadium av den religiösa
utvecklingen hos primitiva folk, i vilket tron på
fetischer (se d. o.) dominerar. Flera forskare,
framför allt vid den moderna
religionsforsk-ningens första framträdande, t.ex. A. Comte
(se denne), ha ansett f. för det äldsta stadiet
av den religiösa utvecklingen över huvud.
Särsk. Comte utvidgade därvid begreppet
fetisch till att även omfatta naturföremål, ss.
solen, månen, jorden etc. Hela denna teori är
dock felaktig, enär man icke kunnat påvisa
något enda primitivt folk, vars religion endast
bestått av tron på fetischer. Denna tro går
parallellt med tron på andar, demoner,
fram-bringare o. d. Emellertid är f. en synnerligen
viktig faktor i den primitiva religionen och
lever även med seghet kvar på högre
religions-stadier. Efr.B.
Fetknoppsläktet, Sedum, av fam.
fetbladväxter (se d. o.) med o. 140 arter, huvudsaki. inom
n. halvklotet, utgöres av vanl. fleråriga örter
med köttiga, platta el. cylindriska blad och
gula, vita el. röda, i knippen samlade blommor.
Av Sveriges 13 arter böra nämnas S. acre,
fetknopp, bitterknopp, 3—10 cm. hög med
krypande, grenig rotstock, vanl. tuvade, sterila el.
blombärande stammar, äggformiga blad och
täml. stora, gula blommor, växer på öppna,
soliga ställen, sandfält, stenhällar, gamla murar
— 285 —
— 286 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
