FETMA Fetknopp, Sedum acre. o. d. och har en skarp, bitter smak; S. tele'-phium (S. ma'ximum), kärleksört, fetblad, käringkål, kärleksknopp, 2—5 dm. hög med köttigt uppsvällda birötter, oskaftade, platta, äggrunda—avlånga blad och vitgula, i kvastlika knippen samlade blommor, förekommer allmänt på klippor och torra, steniga ställen; S. album, hälleknopp, vitknopp, o. 1 dm. hög, med stammen såväl som de trinda bladen oftast rödprickiga—rödbruna samt med vita blommor, täml. allmän på berghällar; S. ro'-seum (S. rhodi'ola, Rhodi'ola ro'sea), rosenrot, dioik, 1—2,5 dm. hög med breda, platta blad och 4-taliga, blekgula blommor, allmän i fjälltrakterna, odlas liksom föregående arter i stenpartier. A.V-e. Fetma, se F e 11 s o t. Fetsill, benämning dels i allm. på fet sill, dels spec. på ett visst utvecklingsstadium av den norska sillen, vari denna vanl. inträder under 3:e året och vid en längd av o. 20 cm. (se S i 11 s 1 ä k t e. t) • N.R-n. Fetsund, järnvägsstation på linjen Oslo— Kongsvinger, på v. sidan av Glömma, över vilken här leder en 420 m. lång lands- och järnvägsbro. — Vid F. äro anlagda två öppna, halvpermanenta batterier, utgörande v. flygeln av den s. k. Glommalinjen (se d. o.) samt med uppgift att skydda här befintliga viktiga övergångar. S.;A. W.G. Fett, se Fettämnen. Fett, Harry Per, norsk fornminnesvårdare och konsthistoriker (f. 1875), idkade studier i Tyskland och Italien samt arbetade en tid vid Nordiska museet i Stockholm, var 1901—11 amanuens vid Norsk folkemuseum och utvecklade såväl här som i egenskap av sekreterare i Föreningen til norske [-fortidsmindesmær-kers-] {+fortidsmindesmær- kers+} beväring 1899— 1908 en livlig, i hög grad gagnande verksamhet, som ännu mera framträdde, sedan F. 1913 blivit riksantikvarie. För minnesmärkenas bevarande och för införande av riktiga re-staureringsmetoder har hans arbete bli- vit synnerligen betydelsefullt. Därjämte har han medhunnit ett rikt författarskap, varav må anföras ”Gamle norske hjem” (1906), ”Billedhuggerkunsten i Norge under Sverre-ætten” (1908), ”Norges kirker i middelalde-ren” (1909), ”Norges kirker i det 16:e og 17:e aarhundrede” (1911), ”Norges malerkunst i middelalderen” (1917) m. m. Under en följd av år utgav F. jämte H. Shetelig tidskr. ”Kunst og kultur” och är sedan 1925 medutg. av ”Norsk kunsthistorie”. F. har även uppträtt som förf, av spirituella reseskildringar: ”Fra Athen til Trangvik” (1924), ”Mumier og sfinks” (1928; sv. övers. 1930), ”Vandringer gjennem revolutionens Paris” (1929). E.W. Fettbestämning i födoämnen tillgår vanl. så, att det torkade födoämnet pulvriseras och extraheras med eter, med en blandning av alkohol och eter el. med petroleumeter i Soxhlets extraktionsapparat (se Ex tr aktion). Den i extraktionskolven samlade fettmängden bestämmes genom vägning. Är födoämnets ursprungliga vattenhalt och det extraherade pulvrets vikt känd, kan fetthalten beräknas. Av särskild vikt är bestämningen av mjölks och smörs fetthalt. Härför äro ett flertal olika metoder i bruk. För bestämningen av mjölks fetthalt använder man i stor utsträckning s. k. butyrometrar (se d. o.). Smörets fetthalt bestämmes vanl. genom refraktometer (se S m ö r-provning). För bestämning av fetthalten i blod och vävnader vid fysiologiska försök finnas flera olika metoder, av vilka den mest använda grundar sig på uppvägningen av den mängd fettsyror, som bildas vid fettets fullständiga förtvålning. Vid dylika studier är det emellertid oftast nödvändigt, att var för sig bestämma de olika ämnen, som ingå i fettet, neutralfett, fosfatider, kolesterin o. a. Härför finnas ävenledes metoder utarbetade. Wk — 287 — — 288 —