Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fetknoppsläktet - Fetma - Fetsill - Fetsund - Fett - Fett, Harry - Fettbestämning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FETMA
Fetknopp, Sedum acre.
o. d. och har en skarp, bitter smak; S.
tele’-phium (S. ma’ximum), kärleksört, fetblad,
käringkål, kärleksknopp, 2—5 dm. hög med
köttigt uppsvällda birötter, oskaftade, platta,
äggrunda—avlånga blad och vitgula, i
kvastlika knippen samlade blommor, förekommer
allmänt på klippor och torra, steniga ställen;
S. album, hälleknopp, vitknopp, o. 1 dm. hög,
med stammen såväl som de trinda bladen
oftast rödprickiga—rödbruna samt med vita
blommor, täml. allmän på berghällar; S.
ro’-seum (S. rhodi’ola, Rhodi’ola ro’sea), rosenrot,
dioik, 1—2,5 dm. hög med breda, platta blad
och 4-taliga, blekgula blommor, allmän i
fjälltrakterna, odlas liksom föregående arter i
stenpartier. A.V-e.
Fetma, se F e 11 s o t.
Fetsill, benämning dels i allm. på fet sill,
dels spec. på ett visst utvecklingsstadium av
den norska sillen, vari denna vanl. inträder
under 3:e året och vid en längd av o. 20 cm.
(se S i 11 s 1 ä k t e. t) • N.R-n.
Fetsund, järnvägsstation på linjen Oslo—
Kongsvinger, på v. sidan av Glömma, över
vilken här leder en 420 m. lång lands- och
järnvägsbro. — Vid F. äro anlagda två öppna,
halvpermanenta batterier, utgörande v. flygeln
av den s. k. Glommalinjen (se d. o.) samt med
uppgift att skydda här befintliga viktiga
övergångar. S.;A. W.G.
Fett, se Fettämnen.
Fett, Harry Per, norsk fornminnesvårdare
och konsthistoriker (f. 1875), idkade studier i
Tyskland och Italien samt arbetade en tid vid
Nordiska museet i Stockholm, var 1901—11
amanuens vid Norsk folkemuseum och
utvecklade såväl här som i egenskap av sekreterare i
Föreningen til norske [-fortidsmindesmær-kers-]
{+fortidsmindesmær-
kers+} beväring 1899—
1908 en livlig, i hög
grad gagnande
verksamhet, som ännu
mera framträdde,
sedan F. 1913 blivit
riksantikvarie. För
minnesmärkenas
bevarande och för
införande av riktiga
re-staureringsmetoder
har hans arbete bli-
vit synnerligen betydelsefullt. Därjämte har
han medhunnit ett rikt författarskap, varav
må anföras ”Gamle norske hjem” (1906),
”Billedhuggerkunsten i Norge under
Sverre-ætten” (1908), ”Norges kirker i
middelalde-ren” (1909), ”Norges kirker i det 16:e og 17:e
aarhundrede” (1911), ”Norges malerkunst i
middelalderen” (1917) m. m. Under en följd
av år utgav F. jämte H. Shetelig tidskr. ”Kunst
og kultur” och är sedan 1925 medutg. av
”Norsk kunsthistorie”. F. har även uppträtt
som förf, av spirituella reseskildringar: ”Fra
Athen til Trangvik” (1924), ”Mumier og sfinks”
(1928; sv. övers. 1930), ”Vandringer gjennem
revolutionens Paris” (1929). E.W.
Fettbestämning i födoämnen tillgår vanl. så,
att det torkade födoämnet pulvriseras och
extraheras med eter, med en blandning av
alkohol och eter el. med petroleumeter i Soxhlets
extraktionsapparat (se Ex tr aktion). Den
i extraktionskolven samlade fettmängden
bestämmes genom vägning. Är födoämnets
ursprungliga vattenhalt och det extraherade
pulvrets vikt känd, kan fetthalten beräknas. Av
särskild vikt är bestämningen av mjölks och
smörs fetthalt. Härför äro ett flertal olika
metoder i bruk. För bestämningen av mjölks
fetthalt använder man i stor utsträckning s. k.
butyrometrar (se d. o.). Smörets fetthalt
bestämmes vanl. genom refraktometer (se S m ö
r-provning). För bestämning av fetthalten i
blod och vävnader vid fysiologiska försök
finnas flera olika metoder, av vilka den mest
använda grundar sig på uppvägningen av den
mängd fettsyror, som bildas vid fettets
fullständiga förtvålning. Vid dylika studier är det
emellertid oftast nödvändigt, att var för sig
bestämma de olika ämnen, som ingå i fettet,
neutralfett, fosfatider, kolesterin o. a. Härför
finnas ävenledes metoder utarbetade. Wk
— 287 —
— 288 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
