Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fetthärdning - Fettinfiltration - Fettisdag el. vita tisdag - Fettistel - Fettkorncell - Fettkörtlar - Fettlever - Fettmott - Fettmärg - Fettnjure - Fettsamlare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FETTINFILTRATION
garinindustrien, då den möjliggjort att
utnyttja billiga, t. o. m. illaluktande oljor, ss. tran,
och omvandla dem till värdefulla fasta
fett-ämnen. Lj.
Fettinfiltration [-Jo’n]. 1) Enkel f. består
i en riklig inlagring av fett i livskraftiga
celler, som normalt innehålla föga el. intet fett.
De från början små fettdropparna sammanflyta
som regel. En sådan f. beror ant. på en
stegring i de livsprocesser, som åstadkomma
fett-avlagring, el. på en bristande fettomsättning,
vilken för till fettansamling i kroppen. F. sker
dels i vanliga bindvävsceller, en ökad sekundär
fettvävsbildning (se Fettväv), dels också i
ett flertal andra celler, ss. retikelceller,
körtelceller etc. F. vid bristande fettomsättning
uppträder under en del olika sjukdomstillstånd,
framför allt vid kachexier. Det är då i regel
fråga om en ”fettvandring” inom kroppen.
Vid t. ex. tuberkulos kan fettet nedbrytas,
bl. a. i underhuden, men i stället rikligt
upplagras i levern. Vid vissa atrofier av vävnader
och organ uppträder en f., som tjänar till att
utfylla de luckor, som uppkommit (f. ex
vacuo). Denna kan emellanåt bli så riklig, att
man får intryck av en hypertrofi. Atrofiska
muskler kunna t. ex. genom f. bli
omfångsrika och se kraftiga ut. Fettinlagringen i den
röda benmärgens retikelceller vid övergång
till gul benmärg är att anse som en normalt
försiggående f. — 2) Degenerativf.
uppträder i skadade celler med minskad livskraft
el. i avdöende. Dessa fyllas då av små
fett-droppar, som ej sammanflyta. Är cellen i
avdöende, uppträda samtidigt de karakteristiska
förändringarna i kärnan (se Cell). Denna
form av f. förekommer därför vid bristande
näringstillförsel till cellen, ss. vid kraftigare
blodbrist, el. då giftämnen skada cellerna, ss.
vid infektioner och förgiftningar. — Jfr
Fett-hjärta, Fettlever, Fettnjure. T.H-n.
Fettisdag el. vita t i s d a g, eg. sista
tisdagen före fastan (se Fastlagen). Då f.
var den sista dagen före påsk, då man fick
äta kött, firades den med en myckenhet fet
mat, därav namnet. Beteckningen vit har
den fått av att man då också brukade äta
vetebröd och mjölk, pannkaka o. d. Den
kallas därför också på sina håll pannkake- el.
stenkaketisdag. Stundom användes namnet
felaktigt på tisdagen före påsk. v.S-iv.
Fettistel, växtart av mjölktistelsläktet (se
d. o.).
Fettkorncell. Omkr. sönderfallshärdar i
kroppen, framför allt i hjärnan, finner man
talrika, med fettdroppar fyllda celler, f. Dessa
äro fagocyter (se Fagocytos), vilka i sig
upptagit det vid cellavdöendet frigjorda fettet
(se Cell). T.H-n.
Fettkörtlar, se Talgkörtlar och Hud.
Fettlever är en ant. genom enkel el.
degene-rativ fettinfiltration (se d. o.) omvandlad lever.
I förra fallet fyllas levercellerna av så rikligt,
i regel sammanflutet fett, att de nära nog få
fettcellens (se d. o.) utseende. Någon
cellmembran utbildas dock ej, och ett tydligt
proto-plasmalager, i vilket kärnan har sitt läge,
omger fettdroppen. Fettinfiltrationen sker oftast
i ant. de perifera el. de centrala delarna av
leveracini (se Lever), emellanåt dock
överallt och rikligt. Genom fettinlagringen sväller
levern, får en degig konsistens och en i gult
gående färg. Denna form av f. uppträder vid
allmän, abnorm fettökning (se Fettuot), ss.
vid rikligare bruk av alkohol, särsk.
maltdrycker (”suparlever”), vid tuberkulos (se
Fettinfiltration) och en del andra
sjukdomstillstånd. — Vid degenerativ
fettinfiltra-tion är förändringen diffus och ofta förenad
med ett rikligt avdöende av leverceller. Levern
förminskas och antager en starkt gul färg.
Denna form av f., som också benämnes akut
gul leveratrofi, uppkommer i anslutning till
en del infektionssjukdomar (tyfus, syfilis), vid
en del förgiftningar (fosfor-, kloroform- och
svampförgiftning) men även utan påvisbar
orsak. T.H-n.
Fettmott, Aglo’ssa pinguincTlis, fjäril av
mott-fjärilarnas fam. Pyrali’didæ. De
triangelformi-ga, täml. breda framvingarna ha en spännvidd
av o. 3 cm., till färgen äro de grågula, starkt
och oredigt brunskuggade samt tecknade med
otydliga mörkare och ljusare tvärstrimmor.
Bakvingarna äro ljusare grå utan teckning.
Sugrör saknas. De starkt glänsande, mörkbruna,
o. 2,5 cm. långa larverna leva ofta inomhus
av feta matvaror, talg, smör, ost o. d., men
förekomma även i det fria, där de möjl. leva av
andra larver. Arten är utbredd över hela
Sverige. E.W-n.
Fettmärg, gul benmärg (se d. o.).
Fettnjure, vanl. en degenerativ
fettinfiltration (se d. o.) i njurkanalernas celler, oftast
åtföljd av cellsönderfall (vid
infektionssjukdomar och förgiftningar). Mera sällan
uppkommer f. på gr. av ökad fettavlagring i
oskadade celler (t. ex. vid sockersjuka). Vid f. är
njuren svälld och antager en gulaktig färgton.
Se Njursjukdomar. T.H-n.
Fettsamlare, apparat för avskiljande och
uppsamling av det fett, som medföljer
avloppsvatten o. d. och vilket kan förorsaka
stopp i ledningarna. F. användes t. ex. vid
restauranger, där spillvattnet är rikt på fett.
F. består vanl. av ett slutet cylindriskt kärl,
— 291 —
— 292 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>