FETTHÄRDNING Fettbildning. Om normal f. se Fettväv, om abnorma f. se Fettinfiltration och F e 11 s o t. Fettcell. Den äkta f. är en mesenkymcell (se d. o.) el. fibroblast (se d. o.), i vilken fett upplagrats. Detta fett, som vid kroppstemp. är flytande, utfyller som en stor droppe hela cel- Fettceller under utbildning, a talrika i sammanflyt-ning stadda fettdroppar, P ringa protoplasmarest, innehållande en fettdroppe, S fullt utbildad ”signetringsform”. len. Cellprotoplasman omger den endast med ett ytterst tunt lager och omvandlas till stor del till en fast, tunn cellmembran (se C e 11-v ä g g). Kärnan kommer att ligga i en utbukt-ning från cellen. Ytterkonturen av en f. får därför, om kärnan framträder, en mycket karakteristisk form, signetringsform, där kärnan således utgör signeten (se fig.). Fettet beslår huvudsaki. av olein-, palmitin- och stea-rinsyrans glycerinestrar, men även kalkförbindelser och fria fettsyror finnas. Gulfärg-ningen av fettet beror på närvaron av ett löst färgämne, lipokrom. Vid avkylning stelnar fettet, varvid kristaller, s. k. ”fettsyrenålar”, utfällas, oftast i rosettform (se Fettväv, fig.). Fettet färgas specifikt av t. ex. de röda färgämnena sudan och scharlach. Det reducerar även osmiumsalter, varvid svart osmium utfäl-les. Härpå bygga våra specifika fettfärgnings-metoder. — Fett kan även inlagras bl. a. i de flesta av våra körtelceller (se t. ex. F e 111 e-ver). Här blir dock icke cellprotoplasman och cellkärnan till den grad undanträngda som i den äkta f. T.H-n. Fettdegeneration [-Jo'n], äldre benämning på degenerativ fettinfiltration, se Fettinfiltration och Degeneration. Fettemboli', se E m b o 1 i. Fettfena kallas ett fenlikt hudveck, som hos vissa fiskar, t. ex. laxfiskarna, sitter på ryggen bakom den egentliga ryggfenan. Fettfågel, Steato'rnis caripe'nsis, är en ka- stanjebrun fågel av en kråkas storlek, tillhörande nattskärrornas fam. bland blåkråkartade fåglar (se C o r a c i i f o r m e s). F. är utbredd över Syd- och Mellanamerikas tropiska urskogsområden, där den i stora kolonier bebor otillgängliga grottor, vilka den lämnar endast nattetid för att uppsöka sin av oljerika frön och frukter bestående föda. Sitt namn har fågeln fått på gr. av den rika fettmängd, som avlagras under huden och mellan inälvorna. Det oljerika och mycket rena fettet, guacharos-smör, användes av indianerna, som insamla ungfåglarna i tusental. H.B-n. Fettgarvning, gemensam benämning för s. k. ungersk vitgarvning och sämskgarvning (se dessa o.). Fettgrevar el. grevar, benämning på en vid nedsmältning av svinister erhållen restprodukt, som består av bl. a. 50 % råprotein och 25 % fett och användes till foder för fjäderfä (särsk. höns), då det innehåller rikligt av de för äggkläckningen behövliga näringsmedlen. V.M-r. Fetthjärta uppkommer 1) genom en enkel fettinfiltration i bindvävsceller dels på hjärtats yta, dels mellan hjärtmuskeltrådarna, särsk. i kamrarnas väggar; denna form uppträder vid allmän abnorm fettökning (se Fettsot), och ett dylikt f., med dess mellan muskeltrådarna insprängda fettkuddar, har utan tvivel en nedsatt arbetsförmåga; dess arbete försvåras också i hög grad genom det motstånd mot blodcirkulationen, som en allmän fettsot innebär; 2) genom degenerativ fettinfiltration, varvid de små fettdropparna radvis inlagras mellan myo-fibrillerna i hjärtmuskeltrådarna; förändringen är på vissa ställen kraftigare; makroskopiskt synliga, gulfärgade tvärgående strimmor uppkomma i hjärtmuskulaturen, hjärtköttet blir s. k. tigrerat. Om orsak till och förekomst av denna fettinfiltration se d. o. Jfr Hjärtsjukdomar. T.H-n. Fetthärdning, teknisk process, varigenom flytande feta oljor genom väteanlagring, hyd-rering, överföras till fasta fettämnen. De flytande oljorna, glycerinestrar av omättade fettsyror, förekomma i form av växtoljor i naturen rikligare än de fasta fetten, vilka äro av animaliskt ursprung och bestå av glycerinestrar av mättade fettsyror. De omättade föreningarna skilja sig kemiskt från de mättade endast genom en mindre halt av väte, som genom f. på konstlad väg tillföres. Detta sker genom att de flytande oljorna behandlas med vätgas vid svagt övertryck i närvaro av metallisk nickel, som i finfördelad form verkar som katalysator (se Katalys). F. har fått stor betydelse inom tvål-, stearin- och särsk. mar Uppslagsbok. IX. ____ 289 ___ — 290 —