Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fettsot - Fettstussfår - Fettsvansfår - Fettsvulst, lipom - Fettsyror - Fettvax - Fettväv
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FETTSTUSSFÄR
av läkare och uträknas på rationella grunder
individuellt för varje patient. Denne måste
under hela tiden ha känslan av fullt
välbefinnande. Avmagringsdiet kan kombineras på
många olika sätt. Huvudsaken är, att totala
näringsvärdet av den tillförda födan är
reducerad. Äggviteämnena i denna få aldrig
understiga ung. 1 gr. pr kg. kroppsvikt för att
förhindra ett skadligt nedbrytande av
kroppens egen äggvita. F. ö. avser inskränkningen
de födoämnen, som ha det största
näringsvärdet, i första hand fett, smör, grädde, fettrika
kött- el. fisksorter samt koncentrerade
kolhydrater, ss. socker och bröd. Frukt och
grönsaker tillåtas i riklig mängd, även potatis.
Utom födoinskränkning ordineras ökad
motion (långa marscher). Är f. förenad med
hjärtsvaghet, måste avstås ifrån ökad
kroppsrörelse. Ett viktigt avmagringsmedel är
sköldkörtelsubstans, som leder till en stegring av
ämnesomsättningen. Detta har vunnit en
stigande användning vid behandling av f. på
senare tid. Det är emellertid ett tveeggat medel
och får endast ges med stor försiktighet under
läkarkontroll. Sköldkörteltabletter äro
lämpliga framför allt vid endogen form av f., som
beror på rubbningar i inre sekretionen. S.I-r.
Fettstussfår, Ovis a’ries steatopy’ga,
benämning på en grupp primitiva kort- och
smal-svansade fårraser, som sannolikt leda sitt
ursprung från Argalifåret i Östasien.
Karakteristiskt för rasgruppen är stark fettbildning
på ömse sidor om svansroten och övre delen
av låret. F. har sin hemvist i Asien, ö. Europa
och Afrika. Jfr Fårraser. H.Fqt.
Fettsvulst i pannan.
— 295 —
Fettsvansfår, Ovis arkal platyu’ra,
benämning på en grupp långsvansade fårraser, som
härstamma från stäppfåret i främre Asien
(Ovis arkal). Vid riklig tillgång på foder
avlagras hos dessa djur reservnäring i svansen
som kan bli mycket tjock och fet. F.
förekommer talrikt i Eurasien och Afrika. Den
mest bekanta rasen är Karakulfåret (se d. o.)
i Buchara och
Tur-kestan. Jfr F å r r a
ser. H.Fqt
Fettsvulst, 1 i p o’m,
är en loberad, till
konsistensen rätt
mjuk, av fettväv (se
d. o.) bestående, god
artad svulstbildning
Den växer långsamt
men kan ibland nå
betydande och besvä
rande storlek. F
uppträda oftast under
huden, där de bilda mjuka, knöliga, rätt vä)
avgränsade tumörer. Ibland finner man dem
som stjälkade, av hud omgivna utväxter från
kroppsytan. De kunna även uppträda i ett
flertal vävnader och organ inuti kroppen. De
behöva icke bortopereras, såvida de ej genom
storlek el. läge förorsaka besvär. T.H-n
Fettsyror, enbasiska organiska syror,
tillhörande de alifatiska föreningarna. De bilda en
homolog (se d. o.) serie med den allmänna
sammansättningen UnH2n^1COOH och ha fått
sitt namn därav att flera av dem ingå i fett.
De viktigaste äro:
myrsyra .......................... H. COOH
ättiksyra ..................... CHs. COOH
propionsyra ................... C2H5. COOH
smörsyra ...................... C3H7. COOH
valeriansyra .................. C4H9. COOH
palmitinsyra .................. C15H31. COOH
margarinsyra .................. C16H33. COOH
stearinsyra ................... C17H35 . COOH
F. finnas mycket utbredda i naturen inom
djur- och växtriket, huvudsaki. i bunden form
ss. estrar el. salter, enstaka syror i fri form. —
De lägre homologerna äro lättflytande vätskor,
de mellersta oljor och de högre fasta och
kristalliserande. Fr. o. m. smörsyra finnes i
serien isomera (se d. o.) former av de olika
syrorna. Lukten hos de lägre f. är stickande,
hos de mellersta vedervärdig, under det att de
högre f. äro luktlösa. De vidrigt luktande f.
giva emellertid med alkoholer estrar med
ytterst angenäm lukt, fruktessenser. De
högmolekylära f:s estrar med glycerin är fett,
och härur framställas f. tekniskt genom
kokning med svavelsyra el. behandling med
överhettad vattenånga. Härvid erhållas dessutom
omättade syror, ss. o 1 j e s y r a C17H33COOH,
vilka tekniskt även kallas för f.
Natriumsal-terna av de högmolekylära f. utgöra tvål,
ka-liumsalterna såpa. De olika f. ha mycket stor
teknisk användning. Lj.
Fettvax. 1) Likvax, se A d i p 0 c i r e. 2)
Japanskt f., se Japanva x.
Fettväv är en fibrillfattig bindväv, i vilken
de egentliga bindvävscellerna, resp, i tidigt
fosterstadium mesenkymcellerna, allmänt om
vandlats till fettceller (se d. o.). Man skiljer
mellan primär f., som anlägges under
fosterlivet på bestämda platser, och sekundär
f.. som kan utbildas under livet nästan
var som helst, där lucker bindväv (se d. o.)
finnes. F. utgör en upplagringsplats för
nä-ringsfettet men fyller därjämte också andra
uppgifter. Så utgör t. ex. underhudsfettet ett
skydd mot avkylning liksom också ett
utfyll-nadsmaterial, som bidrager till att giva
krop
— 296 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
