Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fettväv - Fettämnen el. fett, lipoider, lipiner, lipider
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FETTÄMNEN
pen dess form. På gr. av det i fettet lösta
färgämnet lipokrom har f. en gulaktig
färg-ning, vilken med åldern tilltager, ökas
kroppens f. i abnorm grad, inträder fettsot (se
d. o. och Fettfiltration). Det är
härvid framför allt den sekundära f., som
tillväxer, men även den primära kan tilltaga
avsevärt. Vid avmagring är det i första hand de
sekundära fettdepåerna, som tömmas; först
därefter minskas de primära. Men även vid
de högsta grader av avmagring kvarstår fett
i ej oväsentlig mängd i den primära f. Vid
hastig avmagring (t. ex. vid flertalet
”tärande” sjukdomar, marasm, kachexi, se d. o.)
försvinner fettet mycket hastigt ur cellerna, och
en vätskefylld, på gr. av kvarhållet lipokrom
starkt gulfärgad, slemmig vävnad kvarstår.
A. fettceller, B blodkapillarer, C ”fettsyrekristaller”
Man benämner detta serös gul fettvävsatrofi
(se A t ro f i). Utbildningen av den primära
f. börjar tidigt under fosterlivet. I
mesenky-met (se d. o.) uppträda härdar av tätt liggande
mesenkymceller, vilka dragit in sina utskott.
Dessa celler äro fettcellernas ursprungsceller
och kallas steatoblaster. I dem uppträda små
fettdroppar, vilka alltmer sammanflyta (se
F e 11 c e 11, fig.) och slutl. bilda den stora
fett-droppe, som helt utfyller fettcellen. Den
primära f. kommer således att bestå av
tättliggan-de lober, uppbyggda av tätt packade fettceller
(se fig ). Den sekundära f.-bildningen sker på
samma sätt men direkt i fibroblaster och utan
utbildning av lober. T.H-n.
Fettämnen el. fett, lipoider, lipiner,
1 i p i d e r, äro en serie kemiskt ganska
olikartade ämnen, vilka inom biokemien pläga
sammanföras till en gemensam grupp. De
utgöra vad man inom näringsfysiologien
kal
lar fett, till skillnad från kolhydrat och
äggvita, och deras sammanförande till en
gemensam grupp har sin huvudsakliga orsak
där-uti, att de till skillnad från de sistn. kunna
extraheras ur födoämnen med eter el.
petroleumeter och på så sätt till sin mängd
bestämmas. F. äro sålunda mer el. mindre
lösliga i eter el. andra organiska lösningsmedel,
däremot äro de olösliga i vatten. De ämnen,
som sammanfattas inom denna grupp, äro
neutralfett, de i dem ingående fettsyrorna,
fos-fatider, vaxarter, cerebrosider och steriner.
Beträffande dessa ämnens sammansättning och
egenskaper hänvisas till de olika special-art
Här redogöres huvudsaki. för den blandning
av nyssnämnda ämnen, som går under
benämningen av fett, feta oljor el. fettarter. Till
ojämförligt största delen består denna
blandning av neutralfett (glycerinestrar), och de
olika slagen av dessa estrar äro
utslagsgivande för fettets egenskaper. För
karakteriseringen av en fettart, varigenom det är möjligt
att ganska noga bestämma, från vilket djur
detsamma härstammar samt huruvida en
förfalskning av varan genom tillblandning ägt
rum, använder man följ, bestämningar. 1)
Jodtalet, som anger, huru mycket jod en
fettart förmår addera i procent av dess vikt.
Det är ett mått på halten av omättade syror,
i det att för varje dubbelbindning adderas två
atomer jod. Trioleinets jodtal är 86, emedan
1 gr. triolein kan binda 0,86 gr. jod. Följ,
jodtal anföras: kokosfett 9, smör 30, svinfett 69,
olivolja 83, levertran 135. 2) Syratalet,
som är måttet på fria fettsyror i en fettart.
Det uttryckes i det antal mgr. kalihydrat, som
åtgår för neutraliseringen av 1 gr. av
fettar-ten. 3) Försåpningstalet, som är ett
mått på samtliga fettsyror i fettarten. Det
uttryckes genom det antal mgr. kalihydrat, som
efter fullständig förtvålning erfordras för
neu-tralisationen av samtliga fria och frigjorda
syror i 1 gr. av fettarten. 4) R e i c h e r
t-Meissls tal, som är ett uttryck för
mängden flyktiga fettsyror (såväl fria som bundna)
i fettarten. Det angives av det antal
tioende-delsnormal kalihydratlösning, som åtgår för
neutralisationen av i 5 gr. fettart närvarande
flyktiga syror.
Förutom dessa karakteristika är fettartens
smältpunkt av betydelse att känna. Då fettet
är en blandning, utvisar det ej någon skarpt
begränsad smältpunkt. Dennas temp. är
lägre, ju mer omättade fettsyror, som ingå i
fettet. Fasta fettarter (ister) bestå huvudsaki. av
glycerider av palmitin- och stearinsyra med
mindre mängder oljesyra. De flytande
fettar-terna (feta oljor, tran) innehålla i övervägande
— 297 —
— 298 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
