Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Féval, Paul - Fevrell, Walter - Feydeau, 1. Ernest Aimé - Feydeau, 2. Georges - Feyen-Perrin, François Nicolas Augustin - Fez, fes (huvudbonad) - Fez, fes (stad)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FEVRELL
dels åt historiska skildringar från
hemprovinsen, Bretagne. Åtskilliga av F :s romaner äro
övers, till sv. — Litt.: Ch. Buet, ”P. F.” (1888);
A. Delaigue, ”Un homme de lettres, P. F.”
(189U). — En son, Paul F. d. y. (f. 1860),
har även gjort sig bemärkt som romanförf. i
faderns stil. Lff.
Fevre’11, Walter Fredrik Teodor, skolman
(f. 14/i 1876), fil. d:r 1909, lärare vid
Lunds-bergs skola 1900—01, 1902—07, vid flera
läroanstalter i Stockholm sedan 1908, lektor i
pedagogik vid Högre lärarinneseminariet sedan
1914, föreståndare för Statens biografbyrå 1911
—14. F. har utg. ”Bidrag till de moderna
främmande språkens metodik” (1909),
”Uppfostrans idéer genom tiderna” (1924) m. fl.
N.Lhl.
Feydeau [fädå’]. 1) Er nes t Aimé F.,
fransk förf. (1821—73), har rykte i litteraturen
enbart ss. förf, till romanen ”Fanny”, som
utkom 1858, i ögonblicket för realismens
första genombrott, väckte starkt uppseende för
sin snuskiga moralanalys och upplevde en
mängd uppl. (sv. övers. 1859). Denna
extra-vaganta debut sporrade F. till en mångfald
nya romanförsök på 1860-talet, men dessa
gingo spårlöst förbi. Vid sidan om sitt
roman-skriftställeri har F. framträtt som
kulturhistoriker (antiken) och reseskildrare (Algeriet
1862, Tyskland 1872). Lff.
2) Georges F., den föregåendes son,
fransk förf. (1863—1921), har skrivit en rad
välbyggda, muntra och ogenerade farser,
någon gång med satirisk udd, utmärkta lika
mycket för situationskomisk uppfinning, som
för lätt och lustig dialog. Flera av dem ha med
stor framgång uppförts även i Sverige, bl. a.
”Un fil å la patte” (1894; ”Fernands giftermål”,
1896), ”L’hötel du Libre-échange” (1894;
”Spökhotellet” 1896) och ”La dame de chez
Maxim” (1899; ”Damen från Nattkaféet”, 1900).
G.K-g.
Feyen-Perrin [fäja’-pärä’], Franko is N
i-co 1 a s Augustin, fransk målare och
grafiker (1826—88),
skildrade i sin konst
företrädesvis bretonska
bönder, fiskare och
sjömän i en
idealiserande och betydligt [-verklighetsfrämmande-]
{+verklighetsfrämman-
de+} stil. F:s tidiga
historiemålningar
utmärka sig för större
djärvhet i motivet än
i utförandet. G.V.
Fez, fes, en i
Nordafrika och
Turk med fez.
— 307 —
Främre Orienten använd huvudbonad,
bestående av en hög rund mössa utan skärm, vanl.
förfärdigad av rött ylletyg. Den förklarades 1832
av sultan Mahmud II som gemensam
huvudbonad för turkar av alla trosbekännelser men är
sedan 1925 förbjuden i Turkiet. Namnet är
hämtat från staden Fez (den gammalspanska
stavningen av arab. Fäs), där urspr. de flesta
f. tillverkades. G.O-r.
Fez, Fes (gammalspansk stavning av arab.
Fäs), en av de fyra städer i Marocko, som be-
Fez och kullarna kring staden.
nämnas machzanija, d. v. s. äro sultanens
residensstäder. F. är den näst största av dessa med
81,172 inv. (1926), varav 3,559 européer, och är
sedan gammalt n. Marockos administrativa och
kulturella centrum. Staden är belägen vid Wadi
Fas, en liten biflod till Sebu, och på den punkt,
där den relativt trånga Fas-dalen mynnar ut i
den breda v.-ö. längddal, som benämnes
Taza-porten och som å ena sidan skiljer Rif-Atlas
från Mellan-Atlas men å den andra förenar v.
Marocko med Moulouyas dal och n. Algeriet.
Denna stora v.-ö. kommunikationsled, sedan
gammalt en av de viktigaste i n. Afrika, skäres
av en n.-s., som från Spanien för över Gibraltar
sund, stryker längs Rif-Atlas s. v. fot och där
efter fortsätter över Mellan-Atlas’ lägsta pass
till Tafilelts oas-komplex och genom Sahara
till Sudan. F. ligger, där dessa två
handelsvägar skära varandra. Stadens läge är
dessutom gynnat av att Fas-floden även om
sommaren äger tillräcklig vattenmängd för att
medge en vidsträckt konstbevattning. Redan
ovanför staden ledes större delen av flodvattnet
medelst otaliga bevattningskanaler till
olivlundarna, som täcka slätten och kullarna, vilka
på tre sidor omgiva F. Staden har ett virrvarr
av trånga, krokiga gator. Den delas av floden i
— 308 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
