Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fidjiöarna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FIDJIÖARNA
skåpet, som täcker den
gamla fastlandskärnan,
vars graniter, dioriter
och kvartsporfyrer dock
på enstaka punkter gå
i dagen. Terrängen är
synnerligen bruten. Dc
inre delarna av de
större öarna äro fyllda
av skarpa bergspetsar
och otillgängliga ryggar
av mörka vulkaniska
bergarter. På Viti Levu
når högsta toppen M:t
Victoria 1,390 m. ön
Taveuni äger en 1,231
m. hög, slocknad
vulkan, vars krater nu
intages av en sjö.
Bergen äro skilda av djupt
nedskurna dalar, vilka
på Viti Levu
genom-flytas av betydliga
floder. Den största är
Re-wa, som är segelbar
för smärre fartyg på
en sträcka av 116 km.
och vid sin mynning
på ö. kusten bildar ett
85 kvkm. stort delta,
öns n. ö. kust bildas
däremot av 500—600 m.
höga bergväggar. Kusterna omgivas av
barriärrev, som äro avbrutna utanför
flodmynningarna. — Klimatet är oceaniskt. I Suva
(på Viti Levi) har den varmaste månaden
(febr.) en medeltemp. av 26,9°, den kallaste
(juli) av 23°. Den största nederbörden
framkallas av s. o.-passaden, som blåser under maj
—okt. I Suva är årsmedelnederbörden 2,810
mm. V.-sidorna äro betydligt torrare. — På
ö. sidorna äro öarna klädda av täta skogar,
som särsk. i bergen äro besläktade med den
tropiska regnskogen. De bestå av palmer
(kokos och Ke’ntia), trädormbunkar,
barrträd, t. ex. kauHgranen, Podoca’rpus vitie’nsis
och araucarior med en undervegetation av
lianer, orkidéer och massor av ormbunkar.
Värdefulla trädslag äro vidare sandelträdet,
rosenträdet, ndilo-trädet och Afze’lia bi’jaga, vilka
alla fyra lämna ett utmärkt virke. Vidare
brödfruktträdet och det för sin harts eftersökta
dakuaträdet (Damma’ra vitie’nsis). De
sumpiga deltakusterna äro klädda av
mangrove-skogar. I öarnas regnfattigare v. delar äro
skogar sällsyntare. Träden fälla här sina blad
under den torra årstiden, och skogarna äro
merendels ersatta av savanner med inströdda
Pa’ndanus odorati’ssimus. Flerstädes är dock
naturvegetationen förstörd: sandelträden äro
nästan försvunna på gr. av för stark
avverkning, och mangrovekärren äro torrlagda och
förvandlade till sockerrörsplantager. — Den
infödda befolkningen består av en blandning
av melanesier och polynesier. De räknas dock
vanl. som den melanesiska folkgruppens
östligaste utpost. Hudfärgen är mörk med svart,
stripigt hår. De äga kraftig, reslig
kroppsbyggnad men sakna uthållighet och äro
dåliga kroppsarbetare. Landets nuv. herrar,
engelsmännen, ha därför infört indiska kulis
för skötseln av de talrika plantagerna. De
inföddas antal uppgår till 91,711 (1929) el. blott
obetydligt över halva folkmängden (180,005).
Européerna äro endast 4,926, men hinduerna
73,121. De senare uppvisa den hastigaste
folkökningen. — Huvudnäring är odling av
sockerrör (14,275 har 1928), bananer (1,075 har),
kokos (46,000 har), ris (4,860 har). Man har
även med gott resultat börjat odla bomull,
gummiträd, tobak, ananas, majs och
sisala-gave. Kokosplantagerna äro förenade med en
lönande boskapsskötsel. Exporten hade 1929
ett värde av 32 mill. sv. kr., importen av 26,4
— 333 —
— 334 —
Fl DJ 1ÖARNA
(VIT I ÖARNA)
Skala 1=6 mill.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
