FILEMON F. 1429 till Florens, men fåfäng och grälsjuk stötte han sig med humanisterna i Cosimo Me-dicis omgivning. Fördriven begav han sig till Siena (1434), där han som lärd intog en lysande ställning. Av fruktan för mediceerna lämnade han Siena och kom slutl. till Milano. F. var mycket produktiv och en av de få humanister, som även behärskade grekiskan. Lm. File'mon, grek., rom. myt., en gubbe i Fry-gien, mottog jämte sin maka Baucis gästvänligt Jupiter (Zeus) och Mercurius (Hermes), då dessa en gång besökte jorden och avvisats överallt. Till tack härför räddades de undan den översvämning, som gudarna läto drabba den ogästvänliga trakten, deras hus omdanades till ett tempel, de själva blevo dess väktare och, då de önskat få dö samtidigt, förvandlades de omsider på samma gång till träd, F. till en ek, Baucis till en lind. Sagan har behandlats av bl. a Ovidius i hans ”Metamorfoser”. W.N. FileTnon, grekisk komediförf. från Sicilien (o. 361—o. 263), verkade nästan hela sitt liv i Aten, grundare av den s. k. nyare attiska komedien (se Komedi och Grekiska litteraturen). Av F :s rika produktion (97 stycken) finnas endast fragment bevarade, men han efterbildades av Plautus (se denne) t. ex i ”Mostellaria”, ”Mercator” och ”Trinummus”. F. utmärkte sig mera för kvickhet och satir än för elegans men vårdade mycket språk och versbyggnad. S.Ss. File'mon, en förmögen kristen i el. i omnejden av staden Kolosse i Frygien, till vilken aposteln Paulus riktade ett i N. T. bevarat, helt kort, men genom sin privata karaktär intressant brev. — I brevet till Filemon få vi en glimt av aposteln, sådan han var i personligt umgänge; hos den store missionären och teologen finna vi en fin mänsklighet och älskvärd humor. En av F:s slavar, One-simos, har rymt och sammanträffat med Paulus samt av honom vunnits för tron. Paulus skickar honom tillbaka till F. med ett brev, där han beder F. förlåta Onesimos och taga emot honom som en kristen broder. Brevet, som torde vara skrivet i Cæsarea under åren 59—61, belyser de sociala förhållandena i urkristendomen. — Litt.: M. Meinertz, ”Der Philemon-brief und die Persönlichkeit des Apostels Paulus” (1921); R. Eisentraut, ”Des heiligen Apostels Paulus Brief an Philemon” (1928); E. Loh-meyer, ”Der Philemonbrief” (1930). A.J.F. File'nius, Petrus, biskop (1704—80), fil. mag. i Lund 1730, informator för Arvid Horns ende son, prof, i orientaliska språk 1735, teol. prof. 1741, allt i Åbo, prof, i orientaliska språk och grekiska i Lund 1742, domprost i Linköping 1744, biskop där 1761. F. var en nitisk stifts- chef och flitig teologisk förf.; han deltog ss ivrig hatt i riksdagarna alltifrån 1746/47, talman 1769. C.V.J File'ra tonen (ital. filar il tuono, fra. filer le ton), mus., konsten att låta stämtonen flöda som en jämn, fin ström. V.F. File'tas (el. Fili tas), grekisk elegiförf. från Kos (o. 340—285 f. Kr.), intog en ledande slällning bland Alexandrias diktare och grammatiker under Ptolemaios I, vid vars hov han verkade ss. lärare för prinsen, sedermera konung Ptolemaios Filadelfos. Berömda voro elegierna till hans älskade, Bittis, vidare ett epos ”Hermes”, en elegi ”Demeter” samt epigram. F. var lärofader åt Teokritos och Her-mesianax och blev förebild för Propertius. S.Ss. Filfisk, se Hornfiskar. Filfras, se J ä r v. Uttrycket f. har lånats från ty. vielfrass, i sin tur från mlty. veelvråtz, en omtydning efter veel, mycket, och vråtz, frossare (alltså: storätare), av det från no., möjl. genom hanseatiska pälshandlare införda fjcldfross, av fjeld, (snö) fjäll, och fross, hankatt, jfr sv. dial. och isl. fress, hankatt, som sannolikt har ljudhärmande ursprung (jfr sv. fräsa o. s. v.). E.H. Filharmo'nisk (av grek, filos, vän, och harmoni'a, samklang), musikälskande; ofta i namn på sammanslutningar, vilka odla konstnärlig kör- el. orkestermusik. Bland sådana sällskap märkes Fil harmoniska sällskapet i Stockholm, grundat 1885, omorganiserat 1903 under namnet Nya filharmoniska sällskapet, vilket fr. o. m. 1918 t. v. nedlagt sitt arbete. Orkestern utgjordes av hovkapellet. Man uppförde körverk med orkester av bl. a. Bach, Brahms, Händel, Hallén, Stenham-mar, Söderman. Dirigenter: A. Hallén, V. Sten-hammar, E. Åkerberg, A. Järnefelt m. fl. G.M. Filharmonisk Selskab, Dansk, stiftades 1920 med syfte att genom orkesterkonserter utbreda kännedom om nya och sällan uppförda musikverk. Poul v. Klenau var sällskapets dirigent de första åren; 1925 blev Anders Rach-lew dirigent. Genom att bilda en stor filharmonisk kör utvidgade denne konserterna till att också omfatta uppföranden av större körverk. E.A. Filhelle'ner, särsk. under tiden för grekiska frihetskriget (se d. o.) bruklig benämning på dem, som i tal, skrift och gärning verkade för grekernas frigörelse från turkväldet. Filhuggning, tekn., se Fil. FiTia (lat., fem. till fi'lius, son), dotter. Filia'l (lat. filia'lis, till fi'lius, son), underavdelning, avdelningskontor (särsk. av affärsföretag) , dotteranstalt. — Filialkontor, motsatt: huvudkontor. — 359 — — 360 —