Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Filelfo, Francesco - Filemon (mytologi) - Filemon (komediförfattare) - Filemon (Paulus brev till) - Filenis, Petrus - Filera tonen - Filetas (Filitas) - Filfisk - Filfras - Filharmonisk - Filharmonisk Selskab, Dansk - Filhellener - Filhuggning - Filia - Filial
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FILEMON
F. 1429 till Florens, men fåfäng och grälsjuk
stötte han sig med humanisterna i Cosimo
Me-dicis omgivning. Fördriven begav han sig till
Siena (1434), där han som lärd intog en
lysande ställning. Av fruktan för mediceerna
lämnade han Siena och kom slutl. till Milano. F.
var mycket produktiv och en av de få
humanister, som även behärskade grekiskan. Lm.
File’mon, grek., rom. myt., en gubbe i
Fry-gien, mottog jämte sin maka Baucis gästvänligt
Jupiter (Zeus) och Mercurius (Hermes), då
dessa en gång besökte jorden och avvisats
överallt. Till tack härför räddades de undan den
översvämning, som gudarna läto drabba den
ogästvänliga trakten, deras hus omdanades till
ett tempel, de själva blevo dess väktare och,
då de önskat få dö samtidigt, förvandlades de
omsider på samma gång till träd, F. till en ek,
Baucis till en lind. Sagan har behandlats av
bl. a Ovidius i hans ”Metamorfoser”. W.N.
FileTnon, grekisk komediförf. från Sicilien
(o. 361—o. 263), verkade nästan hela sitt liv i
Aten, grundare av den s. k. nyare attiska
komedien (se Komedi och Grekiska
litteraturen). Av F :s rika produktion (97 stycken)
finnas endast fragment bevarade, men han
efterbildades av Plautus (se denne) t. ex i
”Mostellaria”, ”Mercator” och ”Trinummus”.
F. utmärkte sig mera för kvickhet och satir än
för elegans men vårdade mycket språk och
versbyggnad. S.Ss.
File’mon, en förmögen kristen i el. i
omnejden av staden Kolosse i Frygien, till vilken
aposteln Paulus riktade ett i N. T. bevarat,
helt kort, men genom sin privata karaktär
intressant brev. — I brevet till Filemon
få vi en glimt av aposteln, sådan han var i
personligt umgänge; hos den store
missionären och teologen finna vi en fin mänsklighet
och älskvärd humor. En av F:s slavar,
One-simos, har rymt och sammanträffat med
Paulus samt av honom vunnits för tron. Paulus
skickar honom tillbaka till F. med ett brev, där
han beder F. förlåta Onesimos och taga emot
honom som en kristen broder. Brevet, som
torde vara skrivet i Cæsarea under åren 59—61,
belyser de sociala förhållandena i
urkristendomen. — Litt.: M. Meinertz, ”Der
Philemon-brief und die Persönlichkeit des Apostels
Paulus” (1921); R. Eisentraut, ”Des heiligen
Apostels Paulus Brief an Philemon” (1928); E.
Loh-meyer, ”Der Philemonbrief” (1930). A.J.F.
File’nius, Petrus, biskop (1704—80), fil.
mag. i Lund 1730, informator för Arvid Horns
ende son, prof, i orientaliska språk 1735, teol.
prof. 1741, allt i Åbo, prof, i orientaliska språk
och grekiska i Lund 1742, domprost i Linköping
1744, biskop där 1761. F. var en nitisk stifts-
chef och flitig teologisk förf.; han deltog ss
ivrig hatt i riksdagarna alltifrån 1746/47,
talman 1769. C.V.J
File’ra tonen (ital. filar il tuono, fra. filer
le ton), mus., konsten att låta stämtonen
flöda som en jämn, fin ström. V.F.
File’tas (el. Fili tas), grekisk elegiförf.
från Kos (o. 340—285 f. Kr.), intog en ledande
slällning bland Alexandrias diktare och
grammatiker under Ptolemaios I, vid vars hov han
verkade ss. lärare för prinsen, sedermera
konung Ptolemaios Filadelfos. Berömda voro
elegierna till hans älskade, Bittis, vidare ett
epos ”Hermes”, en elegi ”Demeter” samt
epigram. F. var lärofader åt Teokritos och
Her-mesianax och blev förebild för Propertius. S.Ss.
Filfisk, se Hornfiskar.
Filfras, se J ä r v. Uttrycket f. har lånats
från ty. vielfrass, i sin tur från mlty. veelvråtz,
en omtydning efter veel, mycket, och vråtz,
frossare (alltså: storätare), av det från no.,
möjl. genom hanseatiska pälshandlare införda
fjcldfross, av fjeld, (snö) fjäll, och fross,
hankatt, jfr sv. dial. och isl. fress, hankatt, som
sannolikt har ljudhärmande ursprung (jfr sv.
fräsa o. s. v.). E.H.
Filharmo’nisk (av grek, filos, vän, och
harmoni’a, samklang), musikälskande; ofta i namn
på sammanslutningar, vilka odla konstnärlig
kör- el. orkestermusik. Bland sådana sällskap
märkes Fil harmoniska sällskapet i
Stockholm, grundat 1885, omorganiserat
1903 under namnet Nya filharmoniska
sällskapet, vilket fr. o. m. 1918 t. v.
nedlagt sitt arbete. Orkestern utgjordes av
hovkapellet. Man uppförde körverk med orkester av
bl. a. Bach, Brahms, Händel, Hallén,
Stenham-mar, Söderman. Dirigenter: A. Hallén, V.
Sten-hammar, E. Åkerberg, A. Järnefelt m. fl. G.M.
Filharmonisk Selskab, Dansk, stiftades
1920 med syfte att genom orkesterkonserter
utbreda kännedom om nya och sällan uppförda
musikverk. Poul v. Klenau var sällskapets
dirigent de första åren; 1925 blev Anders
Rach-lew dirigent. Genom att bilda en stor
filharmonisk kör utvidgade denne konserterna till
att också omfatta uppföranden av större
körverk. E.A.
Filhelle’ner, särsk. under tiden för grekiska
frihetskriget (se d. o.) bruklig benämning på
dem, som i tal, skrift och gärning verkade för
grekernas frigörelse från turkväldet.
Filhuggning, tekn., se Fil.
FiTia (lat., fem. till fi’lius, son), dotter.
Filia’l (lat. filia’lis, till fi’lius, son),
underavdelning, avdelningskontor (särsk. av
affärsföretag) , dotteranstalt. — Filialkontor,
motsatt: huvudkontor.
— 359 —
— 360 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
