Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Filippus (allmoseutdelare) - Filippus, Herodes - Filip Regenten - Filip Simonsson - Filipstad - Historia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FILIPSTAD
Dürer: Aposteln Filippus. Kopparstick 1526.
omnämnas i Apg. 6: 5 (jfr 21: 8), kallad
evange-listen, predikade evang. i Samarien enl. Apg.
8: 5 ff. och döpte enl. Apg. 8: 26 ff. en etiopisk
hovman, enl. Apg. 21: 8 bosatt i Cæsarea.
Traditionen låter honom predika i Mindre Asien
och bli begraven i Hierapolis liksom aposteln
F., med vilken han ofta förväxlats. S.N.
Fili’ppus, H e r o d e s F. (4 f. Kr.—34 e. Kr.),
son till Herodes den store och Kleopatra, tetrark
över de n. ö. delarna av faderns rike, enl.
Josefos en fridsam och god furste, byggde bl. a.
staden Cæsarea Philippi. F. var gift med
Sa-lome, Herodias’ dotter. (Enl. Mark. 6: 17,
Matt. 14: 3 säges F. ha varit gift med Herodias,
se denna; här föreligger en förväxling med en
annan av Herodes den stores söner.) S.N.
Filip Regenten, se O r 1 é a n s.
Filip Simonsson, se Filip, konung av
Norge.
Filipstad, stad i Värmlands län, huvudort i
Värmlands bergslag; 25,56 kvkm.; 4,632 inv.
(1931). F. är beläget i en dalgång vid sjön
Daglösens n. ända. Omgivningarna äro synnerligen
natursköna, ett landskap av nordsvensk typ med
skogklädda berg och ett flertal sjöar. Stadens
äldre kvarter äro uppförda kring Skillerälven,
över vilken broar leda. På en udde i Daglösen
ligga kyrkan, invigd 1785, och
bergmästaregården, av ung. samma ålder. Vid stora torget
ligger stadshuset, som tillika är rådhus. Utom
folkskola har F. en samrealskola (ny byggnad
1912) och en bergsskola, som stiftades 1830 och
numera är den enda i sitt slag i Sverige,
underhållen genom anslag av Jernkontoret och
staten. Lasarettet grundades redan 1773; därjämte
finnes epidemisjukhus. Staden har sedan 1887
eget elektricitetsverk i älven (numera även
reservkraft från Uddeholm) och sedan 1896
vattenledning, numera med högtryck från
Aborr-tjärn. Ålderdomshemmet ombyggdes 1926, och
Kalhytte herrgård utanför staden inköptes 1923
till barnhem. Stadsbibl. är sedan 1924 inrymt i
det nyuppförda församlingshemmet. — IF. äro
handel och hantverk ännu huvudnäringar.
Industriföretagen äro rätt få (1929 20 med 159
arbetare): bageri, bryggeri, såg, 3 tryckerier, 2
bläckfabriker, 1 kättingfabrik äro de viktigaste.
En stor del av arbetarstammen i det närbelägna
Finnshyttan (turbinfabrik m. m.) är bosatt i F.
—F. har två järnvägsstationer: till den v. går
från Daglösen en sidolinje av Bergslagsbanan
samt linjen Karlstad—Hagfors—F., till den ö.
en bibana från linjen
Kristinehamn—Östersund. Regelbundna bussförbindelser finnas
med Karlstad, Kristinehamn, Nykroppa,
Rä-men, Fredriksberg m. fl. Tidningar: ”Filipstads
tidn.” (höger), ”Bergslagernas nyheter”
(frisinnad), båda varannan dag, lokalredaktion av
”Värmlands folkblad” (soc.-dem.). — Banker:
F:s sparbank, grundad 1826, avdelningskontor
av Wermlands enskilda bank och Sydsv.
banken. Taxeringsvärdet av fast egendom var 1931
12,889,500 kr., därav jordbruksfastighet 862,600
kr. Till kommunal inkomstskatt taxerad
inkomst 1931 4,061,400 kr., därav aktiebolag
217,210 kr. — Pastorat: F. och Färnebo, Nyeds
kontrakt, Karlstads stift. — På nya
kyrkogården strax utanför staden ligger det storslagna
gravmonumentet över John Ericsson, byggt
1895. På ”Kanonudden” därintill stå två
kanoner, som skänkts av Ericsson och utgjort
be-styckningen på Sveriges första monitor. Strax
n. om staden ligger Storbrohyttan med en
åldrig masugn, som är bevarad som
industriminnesmärke. Ett kulturhistoriskt
bergslagsmuse-um är planerat, likaså en staty över den
märklige bergmästaren Frans von Schéele. På gr.
av de utmärkta klimatiska förutsättningarna
för skidsport har man uppfört en livligt
frekventerad skidbacke och en skidstuga (230 m. ö.
h.). Ett större turisthotell är planerat. J.F-g.
Historia. I ”Värmlandsberg”, där gruvdrift
och tackjärnsblåsning ägt rum sedan o. 1400,
— 381 —
— 382 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
