Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Filipstad - Historia - Filipstads bergslag (Värmlandsberg) - Filipstads bergslags gemensamma förvaltning - Filipstads bergslags kanal - Filipstads revir - Filistéer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FILIPSTADS BERGSLAG
hade en marknadsplats tidigt uppstått vid
Daglösens n. ände för varubyte mellan bergsmän och
bönder. Karl IX beviljade 1611 stadsrättigheter
åt denna handelsplats och namngav den efter
sin son Karl Filip. Två hyttelag, Vikhyttan och
Kytthyttan, fingo avstå sin mark till staden;
därav dess stora areal. Snart nog uppstodo
ekonomiska konflikter mellan stadens borgare och
den kringliggande bygdens bergsmän, som
an-sågo sig uppskörtade av de förra. Efter en
ödeläggande eldsvåda 1694 upphävdes
stadsprivile-gierna, och F. var 1720—1835 en köping med
begränsad bosättning. Sedan stadsrättigheterna
återfåtts 1835, utvecklades staden ganska raskt.
Som huvudort för den tidigare mycket
betydande järnhanteringen i F:s bergslag har samhället
alltsedan grundläggningen spelat en viktig roll.
Det avskilda läget begränsar stadens nuv.
utvecklingsmöjligheter men gör den till en
alltmera uppmärksammad turistort. JF-g.
Filipstads bergslag, förr Värmland
s-b e r g, gruv- och hyttbygden i ö. Värmland.
Det äldsta privilegiet för ”järnberget i
Värmland” är från 1413. Dessförinnan var den
höglänta och skogiga trakten sannolikt obebodd.
Gruvorna vid Persberg och i Nordmark ha
brutits från 1400-talet, vid Långban sedan
1500-ta-let. Järnmalmsbrytningen pågår alltjämt. Enl.
äldsta jordboken av 1540 funnos 15 hyttor, på
1700-talet o. 40. Den första stångjärnssmedjan
anlades av Gustav Vasa vid Asphyttan 1545,
varefter Karl IX uppförde smedjor vid
Nykrop-pa och Storfors och ett antal mindre hamrar
byggdes vid bergsmännens hyttor. På gr. av
skogsbrist nödgades bygden från 1600-talet
inskränka sig till tackjärnsframställning i
hyttorna och sälja tackjärnet till de allt talrikare
stångjärnsbruken i övriga delar av Värmland.
Under 1800-talet koncentrerades produktionen
till ett fåtal hyttor. Numera (1931) är en enda
hytta i gång, näml. Nykroppa. Den mesta
malmen nedsmältes i de elektriska ugnarna vid
Hagfors. Av de gamla kronobruken existera
ännu Nykroppa (hytta, martinverk, valsverk)
och Storfors (rörverk m. m.), båda tillhörande
Uddeholms a.-b. Lesjöfors bruk, anlagt 1680
som stångjärnshammare, tillverkar linor,
fjädrar o. d. I stor utsträckning har
järnhanteringen efterträtts av trävarurörelse. På
1850-talet anlades ett intressant system av
trafikleder: F. b:s kanal över näsen vid Asphyttan och
Bjurbäcken samt ett stort antal korta
järnvägar, som förbundo sjöarna med varandra.
Trakten är rik på kulturminnen: Rämen med
bruksherrgårdens Tegnérrum, Liljendal med
gamla bruksbyggnader, Lesjöfors, där Gust.
Ekman 1830 byggde Sveriges första
lancashire-smedja, Långbanshyttan med Nils och John
Ericssons barndomshem, gamla masugnar vid
Storbrohyttan, Saxån, Gammalkroppa m. fl.
platser. J.F-g.
Filipstads bergslags gemensamma
förvaltning, en 1913—31 fungerande
förvaltningsorganisation med säte i Filipstad för Finnmosse
gruvbolag, Nordmarks och Tabergs gruvor
(ägare Uddeholms a.-b.), Persbergs gruv-a.-b.
och A.-b. Persbergs sprängämnesfabrik. T.E-r.
Filipstads bergslags kanal, även kallad
Fili p s t a d—S j ö ä n d a n, byggdes 1853—57,
går från sjön Daglösen genom sjöarna Aspen,
St. Lungen, öjevättern och Bergsjön med
lastplatsen Sjöändan längst i s. och står dessutom
i förbindelse med sjöarna Ullvättern,
Frövät-tern och Alkvättern, varjämte
kommunikationsleden genom Timsälvens kanalisering utsträckts
till sjöarna Lönnen och Möckeln. Delen mellan
Aspen och Lungen kallas Bjurbäcks kanal.
Sträckan Filipstad—Sjöändan utgör 40,i km.
med en bearbetad längd av 4,4 km. Kanalens
djup är vid lågvatten 1,34 m. och dess
bottenbredd 5,34 m. Slussarna äro 5 med längd, djup
och bredd resp. 20,75, 1,27—1,34, 3,71 m. S.Stg.
Filipstads revi’r, adress Filipstad, tillhör
Bergslagsdistriktet och omfattar större delen
av nedre Älvdals hd, Färnebo hd samt delar av
Väse hd och ölme hd i Värmlands län. Areal
(1928): statsskogar 5,127 har, varav 3,991
produktiv mark, övriga allmänna skogar 10,215,
resp. 7,541 har. 1928 års avverkning å
statsskogar 11,395 kbm. F. r. är delat i 3
bevak-ningstrakter. E.S.-P.
Filistéer, inv. i det i G. T. omtalade F i
list é e n, beläget v. om Juda. F. synas ha
bebott området ung. från Jafa och till Wadi
Razze. Var deras urhem var beläget, är ovisst.
I Palestina, som har sitt namn efter Filistéen
(hebr. pelä’schäth, grek. palaisti’ne), ha de
invandrat o. 1150 f. Kr. närmast från Mindre
Asien och öarna i Egeiska havet. Enl.
traditionen i G. T. stodo de i förbindelse med Kreta
(Amos 9:7 m. fl.) och äro trol. av indoeuropeisk
ras; de ha ej heller antagit den semitiska
omskärelsen. Den tidigaste inskrift, som
omnämner f., är från Ramses III:s tid. Huvudorter
voro: Gasa, Asdod, Askalon, Ekron och Gat
Trots Filistéens fruktbara åkerjord synas inv.
huvudsaki. ha ägnat sig åt handel och
hantverk, varvid det var av stor betydelse, att den
gamla karavanvägen mellan Egypten och
Eu-fratländerna löpte genom deras land. — Under
domartiden voro f. israeliternas allvarligaste
fiende, och mot slutet av denna period lyckades
f. bemäktiga sig ej blott Jizreelslätten med
Bet-Sean (1 Sam. 31:8 ff.) utan även hela Efraims
bergsbygd. I Israel ledde detta till
konunga-dömets införande, men först David, som till en
— 383 —
— 384 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
