Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Finland - Förvaltning - Rättsväsen - Försvarsväsen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FINLAND
uppdrag är envar i kommunen bosatt person,
som äger rösträtt. 1930 infördes dock även
där samma inskränkning som i fråga om
valbarhet till riksdagen. Till revisor kan utses
även i annan kommun bosatt finsk
medborgare. — Bestämmelserna om rösträtt och
valbarhet till stadsfullmäktige äro analoga med
dem för landsbygden gällande. 1927 års
kommunalreform för städerna införde som
stadens verkställande centralorgan en
”stadssty-relse”, bestående av en stadsdirektör ss. ordf,
och minst 4 led. Den förre utses av
stadsfullmäktige för obestämd tid, övriga led. för 1 år
i sänder. I stadens olika nämnder skall
stads-styrelsen genom sin ordf. el. annan led. vara
representerad; styrelsens representant äger rätt
att deltaga i nämndens överläggningar men ej i
besluten. Stadsfullmäktige kunna åt
stadssty-relsen överlämna viss del av sin beslutanderätt.
Genom det nya styrelseorganet har
magistratens ställning i kommunalförvaltningen blivit
starkt kringskuren. För både lands- och
stads-kommuner gälla bestämmelser om kvalificerad
majoritet vid fattandet av vissa beslut samt om
skyldighet att underställa vissa åtgärder högre
myndighets prövning. J.E.N.
Rättsväsendet är till sin upprinnelse svenskt
och ännu i allt väsentligt likt det svenska.
Do-marne äro oberoende av den politiska makten
och kunna endast efter laga rannsakning och
dom avsättas. Landsbygden delas i lägsta
instans mellan 65 domsagor, där av presidenten
utnämnda fackdomare, häradshövdingar, döma
med biträde av 12 nämndemän, i regel bönder
från trakten, vilka, om de äro ense, kunna
överrösta sin ordf. Varje domsaga består av ett
flertal tingslag, oftast 4 å 5. I städerna
handha-ves rättskipningen i lägsta instans av
borgmästare och råd. Som överrätter fungera 3
hovrätter, en i Åbo, upprättad redan 1623, en i
Vasa, från 1775, och en i Viborg, från 1839.
En för hela landet gemensam högsta domstol
om 22 led. har sitt säte i Helsingfors. Efter
sv. mönster finnes där även en högsta
förvaltningsdomstol, motsvarande sv. regeringsrätten.
En justitiekansler och en av riksdagen utsedd
justitieombudsman ha samma åligganden som
motsvarande ämbetsmän i Sverige.
Rättskipningen tynges f. n. mycket av förseelser mot
spritlagstiftningen samt en del våldsdåd. 1928
voro 7,240 personer intagna i landets fängelser,
1926 avdömdes där 98,177 brottmål, 34,720
civilmål. E.K.
Försvarsväsen. Sedan Finland alltifrån 1905
saknat egen krigsmakt, blev det under
frihetskriget 1918 (se Finska frihetskriget)
nödvändigt att skapa en sådan för
självständighetens genomförande. Trots de svåra
förhål
landena utformades då stommen till rikets nuv.
försvarsorganisation, vilken är fastslagen
genom förordning av 4/5 1928. Presidenten
innehar högsta befälet över lant-, sjö- och
flygstridskrafterna; under honom lyda k r i g s m
i-nisteriet, tillika högsta förvaltande organ,
och krigsrådet, rådgivande organ.
Befälhavaren för krigsmakten utövar
under presidenten befälet över de olika
försvarsgrenarna och truppförbanden; vissa
personal-och kommandoärenden föredragas av honom
inför presidenten. För den ekonomiska
krigs-beredskapen är organiserat ett k r i g s
ekono-m i r å d. Under befälhavaren för krigsmakten
lyda bl. a. generalstaben med särskild chef och
organiserad på 4 avd., 3 byråer och 1
topograf-kår, inspektörerna för inf., art. samt för de
tekniska och underhållstrupperna, cheferna för
sjöstridskrafterna och för flygstridskrafterna.
Arméns högre truppförband bestå av 3
divisioner om i allm. 3 inf.-reg. och 1 fältart.-reg.
samt 1 jägarbrigad och 1 kav brigad. De
högre förbandens staber äro förlagda: l:a
divisionens i Helsingfors, II :a divisionens i Viborg,
IH:e divisionens i S :t Michel, jägarbrigadens i
Vasa, kav.-brigadens i Villmanstrand. Inf.
räknar sammanlagt 8 reg. om i allm. 2
bataljoner och inf.-art. avd., Savolaksbrigadens
fristående 3 bataljoner samt 3 jägarbataljoner.
Bataljonen räknar 3 (jägarbataljon 2)
gevärs-och 1 kulsprutekompani, velocipedbataljonen 4
velociped- och 1 kulsprutekompani. Bland
inf.-reg. är särsk. att märka Finlands
vita garde, som uppstått ur de
sammanslagna Vasa och Lappo bataljoner samt Vörå
krigsskola, vilka voro de första, som kunde
insättas för att 1918 avväpna de röda. Vita
gardets reg. består av 3 bataljoner, vilka bära
nyssnämnda namn. Kav. räknar 2 reg. om 4
ryttar- och 1 kulspruteskvadron och är
sammanfört till 1 brigad. Fältart. omfattar 3 reg.
om 2 sektioner, vardera om 3 batterier, samt
jägarart.-reg. om 3 batterier. Dessutom
finnas följ, fristående förband: 1
stridsvagnskom-pani, 1 tungt fältart.-reg. om 4 batterier, 1
luftvärnsbatteri, fälttelegrafbataljonen,
radiobataljonen, autobataljonen, trängbataljonen
m. m. Flygstridskrafterna bestå av
flygstab, 2 flygeskadrar, 3 fristående flygavd.,
flygskolor samt flygmaskinfabrik. För
gränsbevakningen i fred finnes ett antal militärt
organiserade gränsbevakningstrupper, lydande
under inrikesministeriet. Inf. är beväpnat med
7,62 mm. gevär och Maximkulspruta, båda av
rysk modell, samt granatkastare av typen
Sto-ke-Brant; kulsprutegevär av finsk modell äro
under införande. Art. har 7,62 cm. fältkanon.
12,19 cm. fälthaubits, 10,68 cm. tung fältkanon.
— 479 —
— 480 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
